Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:4

2016-02-05

Innehåll

Digitala distraktioner stjäl mycket av amerikanska studenters tid

I USA försvinner ungefär en femtedel av tiden i föreläsningssalen pga. att studenterna ägnar sig åt sina smarta telefoner, datorer eller surfplattor. Det sker trots att studenterna vet att det kan försämra studieresultaten. Detta framgår av en rapport från the University of Nebraska.

Rapporten visar att den genomsnittliga studenten använder de tekniska apparaterna för sådant som inte är kopplat till föreläsningen 11,43 gånger per dag. Det handlar t.ex. om att skicka SMS och e-post och använda sociala media. Jämfört med 2013 är det en ökning från 10.93.

På frågan om varför studenterna använder sina tekniska apparater under föreläsningar svarar 63 procent att det är viktigt att vara uppkopplad, men lika många gör det för att de har långtråkigt. Närmare 40 procent ansåg att de inte störde någon omkring sig och ändå något fler menade att störningen för övriga var väldigt liten.

Bland studenterna finns ett massivt stöd för att få använda tekniken under föreläsningarna. Omkring 90 procent av studenterna var emot ett förbud och menade att de kan använda apparaterna utan att distraheras särskilt mycket. Nio av tio studenter var ändå medvetna om att användandet medförde bristande uppmärksamhet och kunde vara till nackdel för dem själva.

Resultaten baseras på en enkätundersökning bland 675 studenter vid universitet i 26 delstater. Bland de svarande var kvinnorna i majoritet och studenterna fördelade sig jämnt efter hur många terminer de hade studerat. Det fanns inga större skillnader i svaren mellan könen, förutom att de manliga studenterna var lite mer benägna att spela spel under föreläsningen, medan kvinnorna favoriserade sociala media.

Läs i Inside Higher Education om studenters användning av digital utrustning under föreläsningar
 


Australien har beräknat naturvetenskapens bidrag till samhället

330 miljarder australiensiska dollar – motsv. SEK 2 000 miljarder – per år. Så mycket har världens vetenskapliga framgångar inom fysik, matematik och biologi bidragit med till Australiens produktion per år under de senaste 20–30 åren. Naturvetenskapen har också bidragit till närmare 1,2 miljoner jobb i landet. Detta visar en nyligen publicerad rapport, framställd för the Office of the Chief Scientist och Australian Academy of Science.

Rapporten beräknar att utan de senaste 30 årens framgångar inom naturvetenskaperna hade den australiensiska ekonomin varit fem procent mindre än idag. Vidare hade bördan av sjukdomar varit 18–34 procent större och landets medborgare skulle ha gått miste om hälsoförbättringar värda upp emot 156 miljarder dollar varje år.

Enligt regeringens vetenskapliga rådgivare(Chief Scientist), Ian Chubb, visar rapporten hur viktig forskningen inom naturvetenskaperna är för landet. Samtidigt medger han att det är svårt att mäta vetenskapliga framsteg i ekonomiska termer. Andrew Holmes, ordförande i Australian Academy of Science påpekar att analysen visar samma sak som i andra länder, dvs. att vetenskaplig forskning påtagligt bidrar till ett lands ekonomi, liksom till dess framgångar och välstånd.

Rapporten visar vidare att utan avancerad biologisk forskning hade den ekonomiska bördan för Australien för hjärt-kärlsjukdomar varit 35–40 procent och för cancer 27–54 procent större än idag. Några av Australiens egna vetenskapliga uppfinningar lyfts särskilt fram i rapporten. Dit hör skinn som sprayas på (spray-on skin), hörapparaten Cochlear och cancervaccinet Cervival. Samtidigt påpekas att naturvetenskapliga framgångar inte bara används inom hälsosektorn. Mikrobiologisk forskning har t.ex. bidragit till att utveckla ”självläkande” betong.

Läs i University World News om hur vetenskapliga resultat påverkat Australiens ekonomi
 


Enligt OECD bör många ungdomar i England avrådas från universitetsstudier

Engelska universitet klarar inte att utveckla den mest basala kompetensen hos sina studenter. Många ungdomar skulle därför få ut mer av sina studier om de läste via further education, dvs. alternativ till universitet som t.ex. yrkeshögskola eller vidareutbildningskurser. Detta hävdar OECD i en rapport beställd av brittska utbildningsdepartementet.

Rapporten beställdes sedan OECD för ett par år sedan visat att brittiska ungdomar har sämre kunskaper i läsning och skrivning (literacy) samt matematik än tidigare generationer och sämre resultat än både Polen och Spanien. När var tionde student som tar universitetsexamen har problem med baskunskaper skulle pengarna göra mer nytta i skolor och på utbildning för 16–19-åringar.

OECD anser att det krävs hårdare antagningskrav i bl.a. matematik för att studera på universitet. Med skärpta krav skulle antalet studenter minska och hundratals miljoner pund skulle kunna sparas: “This would help to rebalance the English education system towards one which would be both more efficient in the use of public resources and fairer to all,” sägs i rapporten. Författarna framför också att för de studenter som har medelgoda kunskaper i läsning och skrivning samt matematik måste universiteten erbjuda mycket mer stöd. OECD menar att lärosätena bör stoppas från att utexaminera studenter som saknar grundläggande kunskaper.

OECD:s rekommendationer får inte stå oemotsagda. Universities UK (SUHF:s motsvarighet) säger t.ex. att antalet examinerade som saknar grundläggande kunskaper är så få att det inte motiverar de åtgärder OECD föreslår. Andra lyfter fram att OECD missuppfattat universitetens många olika roller när det gäller att utbilda unga.

Läs i the Guardian om OECD:s rapport om baskunskaper bland ungdomar
 


Näringslivet i USA överväger att starta egen ackreditering av utbildning

Det amerikanska näringslivet överväger att starta egen ackreditering av universitet. Det sägs i ett rapportutkast från U.S. Chamber of Commerce Foundation och USA Funds. De två organisationerna arbetar tillsammans med frågan om hur den kompetensbrist (skills gap) som det amerikanska näringslivet står inför ska hanteras.

De två organisationerna vill att arbetsgivarna ska ha mer att säga till om vid ackreditering av lärosäten. Kanske bör t.o.m. en alternativ form av kvalitetsarbete drivas av arbetsgivarna. Organisationerna skisserar en frivillig modell där en certifiering ska ingå, som ett komplement till den ackreditering som staten bedriver. Deras förstahandsförslag är dock att arbetsgivarna ska involveras mer i styrningen av ackrediteringsorganisationerna. Vidare ska de engageras när det gäller hur ackrediteringarna görs.

Rapporten föreslår att lärosätena ska redovisa om anställningsbarhet (workforce readiness) eller karriärvägledning (career preparation) är en del i deras uppdrag och hur åtaganden i så fall följs upp. De lärosäten som ackrediteras ska mäta och redovisa resultat i form av nyckeltal som är relevanta för arbetsgivare.

Att de föreslagna förändringarna skulle kunna bli verklighet ifrågasätter de två organisationerna. De konstaterar att arbetsgivarna agerar i utkanten av nuvarande system och inte kan påverka styrning och genomförande av ackrediteringen. Därför väljer organisationerna att också föra fram tanken på en alternativ ackreditering.

När rapporten nyligen presenterades framfördes självkritik från arbetsgivarna. Dessa är ofta otydliga ifråga om vilken kompetens de behöver. De arbetsbeskrivningar som finns är ofta från 1980-talet och de högsta chefernas idéer om hur de ska få tag på kompetensen genomförs inte av dem som arbetar med personalfrågor.

Läs i Inside Higher education om näringslivets syn på ackreditering av universitet i USA


Kenya stramar åt kvalitetsgranskningen

Av 13 campus som tillhör Kisii University i Kenya har 10 fått order att upphöra med sin verksamhet. Det är den tidigare hårt kritiserade Commission for University Education (CUE) som nu har tagit i med hårdhandskarna. Kritiken mot CUE har handlat om ineffektivitet och oförmåga att ta itu med problem. Bland annat förekommer en hel del fusk i samband med tentamina, och det finns många oseriösa lärosäten.

CUE har nu startat en omfattande kvalitetsgranskning av alla offentligt drivna universitet. Syftet är att få bort all verksamhet som inte uppfyller kraven. Hittills har mer än ett dussin campus satts under övervakning. De har fått 90 dagar på sig att lämna svar på frågor som CUE ställt i samband med granskningarna.

Bakgrunden till de nya kvalitetsgranskningarna är bl.a. den oro som arbetsgivare har uttryckt. De konstaterar att antalet som tar examen har ökat snabbt. Samtidigt saknar många nyexaminerade den kompetens som landets ekonomi är i desparat behov av. Reaktionen från regeringen har blivit krav på granskning av privata universitet och högskolor. Tidigare har kvalitetsarbetet hanterats av lärosätena själva. Offentligt drivna lärosäten utsätts också för granskning av CUE.

CUE bygger sitt arbete på ny lagstiftning för kvalitetsarbetet, Standards and Guidelines, som trädde i kraft i år. De nya reglerna ställer krav på organisation och lokalisering för etablering av nya campus och filialer. Om reglerna inte följs kan böter på motsvarande SEK 500 000 eller tre års fängelse utdömas. Utländska lärosäten kommer att avkrävas bevis på att de är ackrediterade i sina hemländer.

Läs i University World News om kvalitetsgranskning i Kenya
 


Många lärosäten kritiska till U-Multirank

De resultat som U-Multirank presenterar bygger på icke verifierade data och oprecisa definitioner. Dessutom är de indikatorer på kvalitet som används i systemet mindre bra för internationella jämförelser. Kritiken kommer från Coimbra-gruppen (CG), en samarbetsorganisation för en rad europeiska lärosäten. Nyhetsbrevet rapporterade om vissa resultat från U-Multirank i förra numret.

CG erkänner att den ansats som används är överlägsen de som kommersiella aktörer använder. Trots det bör U-Multirank ta ett steg tillbaka och istället för att fokusera på de verktyg som används för rankningarna satsa all kraft på att förbättra den databas som rankningarna bygger på. Uppmaningen riktas inte minst till EU-kommissionen som finansierar en stor del av arbetet inom U-Multirank.

CG påpekar att även sådana basdata som ”antal lärare” och ”antal studenter” definieras olika i olika länder. Ännu värre är det med uppgifter om t.ex. ”spin-off companies”. CG kritiserar också att data, med EU-kommissionens goda minne, för många lärosäten har hämtats från deras webbplatser och från the Web of Science. Risken att dessa data t.ex. misstolkas skapar därmed ett ökande tryck på rektorskonferenser och enskilda lärosäten att delta i jämförelserna.

Från U-Multirank tillbakavisas kritiken mot bristande transparens. Information om såväl metoder som indikatorer finns på organisationens webbplats och är tillgängliga för alla, säger dess företrädare. U-Multirank hävdar att de har byggt upp världens största databas om högre utbildning. I databasen finns data över både bibliometri och beviljade patent. Dessutom kan lärosätena själva tillföra egna data, som sedan granskas noggrant. Till skillnad från andra rankningar används inte heller värderingar av lärosätenas renommé.

Läs i University World News om kritiken mot U-Multirank
 

 

Nyheter i korthet


Peru: Ny högskolelag skapar protester

Utbildning ska inte styras av marknadsintressen Det säger Perus president Ollanta Humala och försvarar den nya högskolelag som infördes förra året. Lagen ger för första gången en rättslig ram för universiteten. Den anger att rektor och prorektor ska utses efter val av fakulteten och att kursplanerna ska beslutas av en ny nationell myndighet. Kritikerna säger att lagen minskar den akademiska friheten, låter politiska intressen styra och ökar byråkratin eftersom arbetsmarknaden ska styra utbildningsutbudet.

Läs i Latin Correspondent om kritiken mot den nya högskolelagen i Peru
 


Malaysia: Antalet utlandsstipendier minskar på grund av de sjunkande oljepriserna

Regeringen i Malaysia minskar radikalt antalet stipendier för att studera utomlands. Det görs pga. det sjunkande oljepriset. Genom nedskärningar beräknar regeringen att spara 1 miljard MYR (motsv. SEK 2 miljarder). Nedskärningarna kritiseras av oppositionen, som menar att konsekvenserna är förödande för dem som redan antagits vid utländska lärosäten. En effekt blir att studenterna kommer att söka sig andra vägar, vilket kommer att leda till kompetensflykt.

Läs i University World News om färre utlandsstipendier i Malaysia
 


Erasmus: Spanien, Tyskland och Frankrike populärast för utbytesstudier och praktik

Till Spanien kom närmare 40 000 studenter via Erasmus läsåret 2013/14. Landet var den populäraste destinationen i Europa. Också ifråga om antal utresande studenter låg Spanien i topp med drygt 37 000 studenter. Det framgår av en redovisning från EU-kommissionen. Totalt var det närmare 275 000 studenter från 3 500 lärossäten som deltog i utbyte eller praktik. Drygt 60 procent av deltagarna var kvinnor. Antalet lärare och annan personal som deltog i mobilitet var drygt 57 000.

Läs i Times Higher Education om mobilitet inom Erasmus-programmet
 


Världen: Forskare erbjuds 1 miljon dollar om de föranmäler sina experiment

Den forskare som registrerar sina kommande experiment ska kunna få 1 000 dollar (motsv. SEK 8 500). Syftet är att forskningsresultat ska kunna reproduceras i större omfattning än hittills. Bakom initiativet står Center for Open Science i USA. Totalt erbjuds 1 miljon dollar till forskare runt om i världen under de kommande tre åren. De som antar erbjudandet åtar sig att låta en utomstående forskare i förväg ta del av vilka hypoteser som ska testas.

Läs i Times Higher Education om belöningar till föranmälda experiment
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |