Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:5

2016-02-12

Innehåll

Djup klyfta mellan akademisk och administrativ personal i Storbritannien

Majoriteten av personalen vid brittiska universitet tycker att deras arbete är givande. Samtidigt finns det en djup klyfta mellan akademisk och administrativ personal. Gapet mellan de två grupperna befolkar "two parallel universes that have little point of contact". Så tolkas resultatet av årets upplaga av den arbetsplatsundersökning som Times Higher Education genomför.

Under några månader 2015 svarade 2 900 personer från 150 brittiska lärosäten på en arbetsplatsenkät. Knappt hälften av dessa var akademisk personal och något mer än hälften var administratörer. Det var andra gången enkäten genomfördes. Förutom svar på ett antal frågor lämnades nästan 4 000 kommentarer.

Över 80 procent av de svarande tyckte att deras jobb var givande. Lika många menade att det var givande att samarbeta med kollegorna. Majoriteten av de svarande var nöjda med lön, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Dock var betydligt fler administratörer (74 procent) nöjda med lönen än den akademiska personalen (43 procent). Ifråga om arbetsförhållanden var skillnaderna ännu större – bara 40 procent av akademikerna var nöjda mot 80 procent av administratörerna.

Lejonparten av den akademiska personalen kände sig överarbetad, utnyttjad och förbisedd av ledningen. Exempelvis svarade 89 procent att de arbetade övertid och 35 procent ansåg att arbetet hade en negativ inverkan på deras hälsa. Hälften av den akademiska personalen var rädda för uppsägningar baserat på mätning av deras vetenskapliga produktion. Lika många menade att lärosätena sänkt antagningskraven beroende på att konkurrensen om studenterna ökat och att det dessutom finns ett ökat tryck på att dela ut höga betyg till studenterna.

Läs i Times Higher Education om brittiska universitet som arbetsplats
 


Danska censorer slår larm om minskande kunskaper bland studenterna

Kvaliteten i den högre utbildningen inom språk och affärskommunikation har fallit under en rad år. Det skriver 400 censorer (externa examinatorer) i ett upprop till den danske utbildnings- och forskningsministern. De pekar på att kraven på studenterna sjunker och därmed också kvaliteten i utbildningarna.

Censorerna hävdar bl.a. att den mängd litteratur som studenterna ska läsa har minskat och det finns tecken på betygsinflation. Studenterna får högre betyg för en relativt sett mindre krävande insats genom att litteraturen är mindre omfattande. De danska arbetsgivarna i Dansk Industri (DI) ger censorerna rätt i att kvaliteten faller. DI menar att den sjunkande nivån beror på att vissa program har låga antagningskrav.

Ifråga om betyg anser censorerna att övergången från en äldre 13-gradig skala till den nuvarande 7-gradiga har bidragit till betygsinflationen. De påpekar också att problemen inte kan lösas enkelt genom att de sätter lägre betyg. Censorerna är nämligen bundna av universitetens kursplaner (studieordninger) och den fastställda litteraturlistan. De är skyldiga att sätta betyg utifrån de lägre kraven.

Censorer med lång erfarenhet av sin uppgift menar att problemet är den grundläggande språkförståelsen. Den uppstår i grundskolan och förstärks i gymnasieskolan. Många studenter klarar det muntliga språket, men att skriva går sämre. Och de kan väldigt lite om grammatik. Eftersom det i många fall handlar om affärskommunikation är brister i skriftlig kompetens allvarlig.

En representant för studentkåren på Copenhagen Business School ger censorerna delvis rätt – det har skett en nivåsänkning i undervisningen. En av orsakerna är enligt studenterna den minskande undervisningstiden och därmed ökande självstudier.

Läs i tidningen Berlingske om oro för sjunkande kunskapskrav i Danmark
 


Laos bygger nytt universitet och ökar i betydelse som marknad för Japan

Ett nytt forskningsuniversitet byggs i Laos. Det byggs i landets näst största stad Savannakhet med 40 miljoner dollar (motsv. SEK 340 miljoner)i finansiering från the Asian Development Bank (ADB). Laos är ett av de fattigaste länderna i the Association of Southeast Asian Nations (ASEAN).

Det nya universitetet ska kunna erbjuda utbildad arbetskraft till den ”ekonomiska korridor” som går genom landet och förbinder Thailand och Vietnam. Utmed korridoren finns både handel och en rad särskilda ekonomiska zoner. Till dessa flyttar allt fler multinationella bolag sin verksamhet. Detta ställer krav på högutbildad arbetskraft.

Sedan tidigare finns ett litet universitet med omkring 3 000 studenter i Savannakhet. Nu byggs ett nytt campus för 5 000 studenter och därefter, i ett andra steg, 10 000. Förutom medel för uppbyggnaden av det nya universitetet ska ADB också finansiera stipendier för kvinnor och för fattiga studenter.

Laos och övriga länder i ASEAN blir allt viktigare som marknad för Japan, allteftersom medlemsländerna utvecklas och blir mer välmående. Därmed ser Japan ett ökande behov av att studenter från ASEAN ska studera i landet och skapa band för framtida handel.

Regeringen i Japan har nu satt upp som mål att antalet internationella studenter i Japan ska öka till 300 000 från nuvarande ca 200 000. Av den ökningen ska länderna i ASEAN stå för en stor del. Mellan 2010 och 2014 mer än fördubblades också antalet studenter från ASEAN, från 15 000 till 39 000. Elva japanska universitet har valts ut att för att delta i ASEAN:s mobilitetsprogram.

Läs i University World News om ett nytt universitet i Laos

Läs i the Japan Times om satsningar på mobilitet till Japan
 


Tysklands "excellens-initiativ" bör inte längre stödja forskarutbildning

Regelverket för de tyska universiteten har förändrats i positiv riktning. Samtidigt har forskarklustren en tendens att utvecklas till alltför självständiga enheter inom sina lärosäten. Inte heller har situationen för de juniora forskarna förbättrats. Det är några av slutsatserna i den utvärdering som gjorts av det tyska excellens-initiativet.

Den federala regeringen och de tyska delstaterna startade för tio år sedan ett omfattande projekt för att stödja excellens inom forskningen. Satsningen har haft tre inriktningar: extra finansiering till forskarutbildning respektive särskilt framstående forskningskluster, samt stöd till utveckling av forskningsstrategier. Totalt har satsningen omfattat 4,6 miljarder euro (motsv. SEK 43,4 miljarder).

Excellens-initiativet har utvärderats av en kommission med experter från Tyskland, Schweiz och Österrike. Den framhåller bl.a. att initiativet har ökat dynamiken inom den högre utbildningen i Tyskland. Dock har fler anställningar som post-doc än fasta tjänster skapats.

Kommissionen framför att i fortsättningen bör satsningen inte omfatta forskarutbildning. Vidare menar den att finansieringen av excellens-kluster bör ge utrymme också för mindre discipliner än hittills. Finansiering av strategiarbete bör avgränsas till att stödja differentiering mellan lärosäten. Motivet är att många strategier som fått stöd bara har handlat om vad man ska göra förutsatt att man får ökad finansiering.

Om initiativet kommer att få en fortsättning är ännu oklart, men att forskningen kräver stora belopp är tydligt. Ordföranden i den tyska rektorskonferensen, säger att "We can’t copy Princeton or Harvard," men att ett enskilt universitet skulle kunna nå världsklass. Det skulle dock kräva att hela finansieringen riktades till detta lärosäte under två års tid.

Läs i University World News om utvärderingen av det tyska excellens-initiativet
 


209 mister jobbet och 255 går frivilligt från Köpenhamns universitet

Den danska regeringens skär ner på utgifter för forskning och utbildning. För Köpenhamns universitet (KU) betyder det 300 miljoner kronor (motsv. SEK 380 miljoner) mindre under 2016. Många anställda kommer att förlora jobbet.

Medarbetarna har fram till den 18 januari i år haft möjlighet att sluta på egen begäran. Av dem som använt denna möjlighet har 225 beviljats avsked. Därutöver har 209 medarbetare nu fått besked om uppsägning. Vidare ska 68 anställningar inte återbesättas och 61 medarbetare kommer att få minska sin arbetstid.

Ledningen för KU har väntat i det längsta med att ge besked om vilka som ska sägas upp och för detta har den fått kritik. Det har varit frustrerande för många, men det har enligt KU också lett till att antalet uppsagda har kunnat minskas jämfört med de första beräkningarna.

Att antalet anställda minskar kommer att få konsekvenser för kvarvarande personal. Leif Søndergaard som är facklig företrädare menar att det bl.a. blir större undervisningsgrupper och färre grupptimmar liksom mindre tid i laboratorierna. Troligen måste lärarna också ta över administrativa uppgifter när administratörer försvinner.

Utbildnings- och forskningsminister Esben Lunde Larsen säger att det är KU:s ansvar att leverera hög kvalitet i utbildningen trots sparkraven. Han säger att han har respekt för ledningen på KU ifråga om hur de väljer att möta regeringens krav. Ministern påpekar också att regeringen har initierat ett arbete som ska mynna ut i en ny modell för att fördela anslag till lärosätena. Det nya systemet ska mer än nuvarande system stödja utbildningskvalitet.

Läs i studenttidningen Universitetsavisen om nedskärningar på Köpenhamns universitet

Läs i studenttidningen Universitetsavisen om universitetsministerns syn på nedskärningarna
 


Företagens finansiering av forskning och forskarutbildning är i stöpsleven

Vi får bara behålla 10 procent av de doktorander som företaget finansierar. Det säger Chris Firth, vetenskapligt ansvarig i Storbritannien för det franska elektronikföretaget Thales. Han konstaterar också att 25 procent av deras doktorander stannar i akademin. De förblir företagets vänner, något som ändå får räknas som ett bra resultat av investeringen.

Företagsfinansierade doktorander anses vara bra för såväl näringslivet som akademin. Det innebär att företag tidigt kan koppla framgångsrika forskare till sig. Det kan leda till nya produkter och generera stora intäkter för företagen. Lärosätena i sin tur kan bygga nära relationer till företag och få ytterligare finansiering.

Nu börjar dock många företag ifrågasätta investeringarna i doktorander som inte stannar hos dem. Doktoranderna tillbringar inte heller tillräckligt mycket tid hos sina sponsorer. För att lösa problemen initierar näringslivet nya forskarutbildningar där utbildningstiden tydligare delas mellan universitet och företag. Detta kritiseras dock av akademin.

Det är inte bara doktorsutbildningen som påverkas av företagens investeringar. Subra Suresh, rektor på Carnegie Mellon University i USA, menar att det jämfört med tidigare är "mer U än F i FoU" i näringslivets finansiering. Orsaken är enligt honom ekonomisk kortsiktighet. Därför blir det allt viktigare att påverka politiker att bidra till grundforskning.

Påverkan behövs eftersom företag tvekar att göra stora infrastruktursatsningar som ofta behöver uppgraderas. Ett annat motiv är att företagen är rädda att tappa kontroll över sina innovationer. Oron kräver stora investeringar i bl.a. cybersäkerhet. Ytterligare ett hinder kan vara internationaliseringen. Med forskare från olika delar av världen i samma projekt blir det svårare att hemlighålla resultaten.

Läs i Times Higher Education om företagsdoktorander

Läs i Times Higher Education om industrins investeringar i FoU
 

 

Nyheter i korthet


USA: Ny plattform för publicering av försök att återskapa forskningsresultat

Läkemedelsföretaget Amgen lanserar en kanal för publicering av experiment som försöker upprepa tidigare forskningsresultat. Kanalen kallas Preclinical Reproducibility and Robustness Channel och publiceras på plattformen F1000Research. På denna plattform är publikationer fritt tillgängliga och möjliga att referentgranska i efterhand. Syftet med den nya kanalen är att ge utrymme för publicering av upprepningar som annars tilldrar sig svagt intresse. De tre första artiklarna i kanalen är replikationsstudier gjorda av Amgen som alla misslyckas att återskapa tidigare resultat.

Läs i Times Higher Education om kanalen för reproduktion av forskningsresultat
 


Världen: Internationell allians för att lösa frågor om hållbarhet och hälsa

En ny form av allianser för att lösa stora samhällsproblem. Kanske är det vad som är på väg, bland de många samarbeten mellan universitet som har ökat i antal under senare år. King’s College London, Arizona State University och University of New South Wales bildar nu PLuS Alliance. Syftet är att "collaborate on research to help solve 'global grand challenges' and to create new ideas and technologies to reduce the educational attainment gap across the world".

Läs i Times Higher Education om nya former av universitetsallianser
 


Storbritannien: Rekordstort gap mellan kvinnors och mäns deltagande i högre utbildning

I England är kvinnor 36 procent mer benägna än män att söka sig till högre utbildning. Enligt antagningsmyndigheten Ucas är gapet därmed lika stort som föregående år, då det var rekordstort. I Skottland är gapet 55 procent och i Wales 50 procent. Bland ungdomar från missgynnade grupper (disadvantaged groups) är gapet ännu större. I dessa grupper är kvinnor 58 procent mer benägna än män att söka till högre utbildning.

Läs i the Guardian om hur kvinnor och män söker till högre utbildning i Storbritannien
 


USA: Stora skillnader i prioriteringar när högskolebibliotek ska renoveras

När universitet och högskolor ska renovera sina bibliotek sker det ofta med andra prioriteringar än bibliotekariernas. Det visar en undersökning från designbyrån Sasaki Associates. I undersökningen deltog 400 bibliotekarier från 200 amerikanska lärosäten. Undersökningen visar att renoveringarna ofta innebär att man tar bort hyllor, något som i stort sett alla bibliotekarierna är emot. Dessutom byggs ofta ett café i biblioteket, vilket också hade låg prioritet bland bibliotekarierna. Det konstateras även att dessa sällan tillfrågas inför en renovering.

Läs i Inside Higher Education om biblioteksrenoveringar i USA
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |