Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:6

2016-02-19

Innehåll

I USA vill fler förstaårsstudenter än någonsin delta i protester

Dagens studenter är mer benägna att delta i studentledda protester än studenter varit under nästan femtio år, inklusive slutet av 60-talet. Det visar den årligen återkommande undersökningen bland förstaårsstudenter i USA. I undersökningen analyseras enkäter från 141 000 studenter från 199 universitet och högskolor med fyra-åriga utbildningar.

Nästan tio procent av studenterna säger att det är ”a very good chance” att de kommer att delta i någon form av protester under sin studietid, vilket är fler än året innan. Rasmotsättningar med polisskjutningar och protester på olika universitet är troliga orsaker till att ännu fler (16 procent) av de svarta studenterna tror att det är mycket sannolikt att de kommer att delta i studentprotester.

Undersökningen visar vidare att 60 procent av nybörjarna menar att det är ”a very good chance” att de kommer att rösta i ett nationellt, regionalt eller lokalt val under sin studietid. Det är 10 procent fler än förra året. Omkring 34 procent anger att de skulle rösta på kandidater på vänsterkanten.

I undersökningen ingår frågor om sexuell läggning. Av dem som identifierade sig som HBTQ var det 25 procent som svarade att deras mentala hälsa var bättre än genomsnittet eller bland de tio procent med bäst mental hälsa. Bland heterosexuella studenter var motsvarande värde betydligt högre, 53 procent. Analysen visar också att av alla studenter var det omkring tio procent som ofta var deprimerade.

När det gäller val av utbildning och lärosäte säger 60 procent av studenterna att möjligheterna till jobb efter studierna är mycket viktigt. Det var den högsta siffran någonsin i undersökningens historia.

Läs i the Chronicle of Higher Education om enkäten bland amerikanska nybörjarstudenter
 


Finska universitet minskar antalet grundutbildningsprogram

Helsingfors universitet planerar att minska antalet program på grundnivå med två tredjedelar, från 102 till 32. Universitetet i Jyväskylä ska gallra ut en femtedel av sina grundutbildningsprogram. Det är två exempel på hur Finlands universitet fortsätter sin anpassning till Bolognaprocessen.

De breda programmen kommer i framtiden att vara standard i Finland. Samtidigt kommer urvalet av program att minska. Avsikten är att underlätta för studenter att flytta mellan lärosäten i Finland och i Europa. Ledningen för Helsingfors universitet säger att den största förändringen blir att nuvarande smala grundutbildningsprogram kombineras i bredare grupper. Studenterna ska få fler masterprogram att välja bland vid ett större antal lärosäten.

Universitetsledningarna förnekar att förändringarna görs för att möta regeringens nedskärningar. De hävdar också att antalet studenter som antas till universiteten inte kommer att minska. Samtidigt framhåller de att färre valmöjligheter minskar behovet av studievägledning och administrativt arbete.

Lärarna håller med om att effektiviteten kommer att öka, eftersom antalet studenter per kurs ökar. Sanna Karvonen vid Helsingfors universitet säger att antalet studenter på hennes kurser kommer att fördubblas: ”Pupils have to take more responsibility for their studies. With one teacher for 200 students, there is no way I can provide personalised instruction to all of them”.

Studenten Sampo Latvakangas ifrågasätter utbildningens kvaliteten: “If introductory statistics and chemistry courses have 700 students, can the level of education really stay as high as it has been in the past?”

Läs på webbplatsen för finsk radio och television YLE om minskat antal grundutbildningsprogram i Finland
 


I USA har senaten beslutat om kriterier för att godkänna forskningsanslag

The National Science Foundation (NSF) ska bara få ge anslag till forskning som är i landets intresse. Det framgår av ett lagförslag som den amerikanska senaten nu har godkänt. Exempel på kriterier som anges i lagförslaget är att forskningen leder till förbättringar av landets ekonomi eller stärker landets försvar.

NSF fördelar mer än 7 miljarder dollar (motsv. SEK 60 miljarder) årligen i forskningsanslag. Lagförslaget ses av vissa som det senaste försöket från det republikanska partiet att begränsa den vetenskapliga friheten för NSF. Republikanerna vill försäkra sig om att fördelningsprocessen är ”… transparent and accountable to the American people…”.

Det demokratiska partiet har fått gehör för några av sina förslag om tillägg till kriterierna. Totalt sett är demokraterna dock negativa till lagförslaget. De varnar för att politikerna ska blanda sig ännu mer i den etablerade modellen med forskarpaneler som behandlar ansökningarna.

Exempel på ansökningar som enligt republikanerna inte bör beviljas anslag är studier av bränder i Nya Zeeland och av kinesisk immigration till Italien. Många ansökningar som bör nekas anslag gäller också klimatförändringar. Demokraterna pekar för sin del på hur svårt det är att förutsäga vilken forskning som har ett långsiktigt värde. Ett exempel som lyfts fram i debatten är en vetenskaplig studie av en lite lustig lera i Frankrike som visade sig ha viktiga antibakteriella funktioner.

Lagförslaget är ännu inte antaget av Representanthuset och president Obama har hotat att lägga in sitt veto om lagförslaget antas.

Läs i the Chronicle of Higher Education om förslag till kriterier för forskningsanslag
 


Norge måste gå från resursekonomi till kunskapsekonomi

Norsk forskning är generellt sett medelmåttig. Den kan dock utvecklas genom bättre samarbete med näringslivet och en starkare konkurrensutsättning. Satsningar bör särskilt ske på offshoreteknik, marina resurser och vissa medicinska områden, t.ex. cancerforskning. Det sägs i en ny rapport från den av regeringen tillsatta Produktivitetskommissionen.

Kommissionen anser att områden där norsk forskning är internationellt framstående, särskilt naturvetenskaplig forskning, bör tillföras resurser. Det kan bli nödvändigt att låta det gå ut över andra ämnesområden. Satsningar bör göras i samarbete med utländska forskningsinstitutioner i toppklass och mer forskarutbyte bör ske med dessa.

Samarbetet med näringslivet kräver enligt kommissionen en ny kultur på lärosätena. En modell för samarbete kan vara fysisk samlokalisering mellan forskning och näringsliv, t.ex. genom att bjuda in företag till campus. Regeringen bör å sin sida renodla Forskningsrådet som ett fristående rådgivningsorgan, utan ansvar för forskningsfinansiering.

Produktivitetskommissionen har en rad ytterligare förslag till regeringen. Bland annat bör den pågående strukturreformen förstärkas genom att några toppuniversitet bildas. Vidare bör autonomin och handlingsutrymmet för lärosätena öka liksom antalet som tar examen på master- och doktorsnivå inom naturvetenskap och teknologi.

Kommissionen talar sig varm för ökad konkurrens om forskningsanslagen och mer peer review. Det måste i ökad utsträckning vara vetenskaplig kvalitet som avgör vem som får anslag. Nu är det för många andra hänsyn som Forskningsrådet ska ta, t.ex. till olika typer av samhällsintressen.

Läs i tidningen Bergens Tidende om Produktivitetskommissionens rapport

Läs på webbplatsen för Universitets- og høgskolerådet om Produktivitetskommissionens rapport
 


Danska universitet ska få ställa högre betygskrav på de sökande

Köpenhamns universitet (KU) planerar att ställa krav på viss lägsta betygsnivå för ansökan till en rad utbildningar. De som söker ska ha ett genomsnittligt betyg på minst sex på den sjugradiga skalan (-3 till 12). Det gäller den s.k. kvote 1, där ansökan sker enbart på betyg från gymnasieskolan (videregående skole). Vid KU är det i genomsnitt 90 procent som antas via denna kvot.

KU:s planer på nya antagningsregler beror på att en majoritet i det danska Folketinget inom kort förväntas besluta om nya regler för antagningen. Folketingets mål är att höja kvaliteten i utbildningarna. Om kraven hade gällt förra året visar en beräkning att det skulle ha påverkat omkring 11 procent av dem som sökte till KU sommaren 2015. Betygskraven kan införas tidigast 2018.

Prorektor Lykke Friis menar att de nya reglerna inte kommer att minska antalet examinerade. De som antas kommer att vara mer motiverade och därmed kommer avhoppen att bli färre.Vetenskapsministern Esben Lunde Larsen påpekar i en kommentar att Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) har visat att för studerande med genomsnittsbetyg på 4 är risken för avhopp dubbelt så stor som för studerande med ett genomsnitt på 10.

Aarhus Universitet planerar att införa krav på minst 7 i genomsnitt och i matematik för antagning till bl.a. IT och fysik. Samma regler kommer att gälla för naturvetenskapliga utbildningar på Syddansk Universitet. Aalborg Universitet kommer däremot inte att följa KU:s exempel. Rektor Per Michael Johansen säger att universitetet brukar lyckas särskilt bra med att utbilda studenter som har låga betyg.

Läs i tidningen Berlingske om planer på nya antagningsregler i Danmark

Läs i tidningen Information om planer på nya antagningsregler i Danmark
 


Den finska forskarutbildningen måste utvecklas

Forskarutbildningen behöver utvecklas så att en doktor kan klara flera och nya slags arbeten. Det menar en arbetsgrupp som på uppdrag från undervisnings- och kulturministeriet i Finland har utrett forskarutbildningen.

Utgångspunkten är att de som disputerat, senare under sin karriär sysslar med mycket annat än forskning. Därför behöver forskarutbildade en mer mångsidig kompetens. Ökad samverkan mellan högskolorna och det övriga arbetslivet är också nödvändigt för att garantera en kompetensbaserad tillväxt i samhället. Dessutom menar arbetsgruppen att regeringen, lärosätena, forskningsinstituten och arbetslivets organisationer tillsammans måste synliggöra doktorers karriärmöjligheter och kompetens. Syftet ska vara att öka möjligheterna för doktorer att få arbete utanför akademin.

Arbetsgruppen lyfter fram att högskolan behöver anpassa sig för att möta globala utmaningar och trender liksom den svåra ekonomiska situationen i landet. Som en del av detta föreslås en ökad internationell rekrytering av lärare och forskare. Dessutom menar gruppen att regeringen måste skapa olika former för incitament för forskare att vilja undervisa.

Ministeriet har även utrett vilka faktorer som påverkar doktorernas sysselsättningsgrad, särskilt utanför akademin. Utredningen konstaterar att arbetslösheten bland kvinnliga doktorer är högre, att det är vanligare att manliga doktorer jobbar i näringslivet och att doktorander med stipendier har svårare att få jobb än anställda doktorander.

I utredningen föreslås ett antal åtgärder. Karriärvägledning bör integreras i forskarutbildningen och doktorandernas kunskaper inom sitt vetenskapsområde bör stärkas. Detsamma gäller utbildningens tvärvetenskaplighet. Dessutom anser författarna att det bör finnas två handledare för varje doktorand. Vidare behöver mobiliteten mellan näringsliv, organisationer och lärosäten öka.

Läs på det finska undervisnings- och kulturministeriets webbplats om förändrad forskarutbildning

Läs på det finska undervisnings- och kulturministeriets webbplats om doktorers arbete utanför akademin
 

 

Nyheter i korthet


Världen: Skandinavien i innovationstoppen, men även andra delar av världen syns

Sydafrika är nummer 30 av 56 länder när de rangordnas efter inflytande ifråga om innovationer. På första plats hamnar Finland, följt av Sverige, Storbritannien, Singapore, Nederländerna och Danmark. Bakom rangordningen står tankesmedjan The Information Technology and Innovation Foundation. Rangordningen bygger på lokalt stöd för innovation som har global effekt. Bland kriterierna finns investering i arbetskraften genom högre utbildning, forskning och utveckling via universitet och institut, samt ”win-win-policies” som stödjer nationell utveckling men också bidrar till den globala ekonomin.

Läs i University World News om rangordning av länder efter insatser för innovation
 


Australien: Många studenter antas trots att de inte når upp till minimikraven

Mer än 60 procent av dem som antas till universiteten i Sydney når inte upp till minimikraven för tillträde. Till vissa prestigefyllda kurser vid University of New South Wales, bl.a. juridik, är motsvarande andel 90 procent. Utbildningsministern tillsätter nu en utredning för att skapa ett antagningssystem som garanterar att studenterna är ”uni-ready”. De ska förstå vad som krävs för att de ska komma in på den utbildning de önskar och vad som förväntas av dem under studietiden.

Läs i Sydney Morning Herald om brister i Australiens antagningssystem
 


Israel: Utbildningar utanför det ordinarie utbudet förbjuds

Israeliska lärosäten genererar extra intäkter genom att anordna utbildningar för betalande studenter, utanför det ordinarie utbildningsutbudet. Utbildningarna ges framför allt på masternivå. Detta kommer landets myndighet för högre utbildning att förbjuda. De lärosäten som fortsätter verksamheten ska bötfällas. Av landets omkring 150 000 studenter var det läsåret 2013/14 ca 3 500 som betalade höga avgifter för sådana utbildningar. Dessa kritiseras för att vara ojämlika eftersom bara vissa har råd att gå dem.

Läs i Jerusalem Post om utbildningsprogram utanför det ordinarie utbildningsutbudet i Israel
 


Australien: Är du en akademisk superhjälte?

Erfarenhet av forskning och undervisning räcker inte för att få en första akademisk anställning. Det visar en analys av 300 platsannonser som nyligen genomfördes i Australien. Sammanlagt identifierades 24 krav på den sökande. De handlade alltså inte bara om akademisk utbildning och erfarenhet av undervisning, utan också om krav på administrativ erfarenhet och erfarenhet av samverkan. Stor tyngd lades dessutom på social förmåga, internationell erfarenhet och erfarenhet av samarbete med industrin. Innehav av körkort var också viktigt!

Läs i Times Higher Education om krav på den som söker en akademisk anställning
 

 

Från redaktionen

Kära läsare, nu har vi slarvat – igen. I förra veckans nyhetsbrev kallade vi Universitetsavisen för en studenttidning. Det är den inte alls. Universitetsavisen är Köpenhamns universitets ”kritiska tidning" för, som den skriver, anställda, studenter och alla andra. Tidningens redaktion påpekar att den är oavhängig av universitets ledning. Rättelsen kom, som sig bör, från Lunds universitet. Vi ber om ursäkt för slarvet och sänder en tacksamhetens tanke till Kristina.

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |