Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:7

2016-02-26

Innehåll

Piratsajten Sci-Hub gör vetenskapliga publikationer fritt tillgängliga

Fler och fler forskare använder piratsajter för att få gratis tillgång till vetenskapliga artiklar. På en av dessa, Sci-Hub, finns artiklar som annars måste köpas via betalsajter eller som tar lång tid att få fram. Detta skapar spänningar mellan bibliotekarier vid högskolebibliotek och publikationsföretag. Bibliotekarierna hamnar i kläm mellan open access och lärosätenas avtal med företagen, menar vissa bibliotekarier. Utvecklingen visar enligt dem att det nuvarande systemet för vetenskaplig publicering är förbi.

Sci-Hub skapades 2011 av Alexandra Elbakyan, en student från Kazakstan. Förra året stämdes sajten vid en domstol i USA av förlaget Elsevier. Sajten tvingades stänga, men den öppnades snart igen på en ny domän. I domstolsprocessen förklarade Elbakyan att som student skulle hon behöva betala stora summor för att ha tillgång till de vetenskapliga publikationerna, pengar hon inte hade. Därför skapade hon sajten och försvarar det med att publikationsföretagen tjänar pengar på vetenskapliga artiklar som forskare publicerat gratis. Idag ska det enligt Sci-Hub finnas 47 miljoner artiklar tillgängliga på sajten.

Också i den norska studenttidningen Universitas lyfts frågan om fri tillgång till forskningspublikationer. Tidningen beskriver Sci-Hub som forskningens svar på Pirate Bay. Sajten är särskilt populärt i länder som Indien, Kina, Ryssland och Brasilien, men används även i USA och Tyskland. Elbakyan berättar för Universitas att hon startade med att utveckla ett litet program för att finna artiklar inom molekylärbiologi för medlemmar i ett internetforum. Principen bakom sajten är att tjänsten har tillgång till framför allt amerikanska universitets nätverk. Dessa ger användarna tillgång till lärosätenas abonnemang på forskningstidskrifter.

Läs i Chronicle of Higher Education om piratsajten Sci-Hub 

Läs i studenttidningen Universitas om Sci-Hub 

Läs i tidskriften Quartz om Sci-Hub
 


Antalet studenter som läser på distans ökar i USA

Var fjärde amerikansk student följde under 2014 åtminstone en distanskurs. Det visar en rapport från Babson College i USA. Antalet distansstudenter har stadigt ökat under de 13 år undersökningen genomförts och toppen är troligen inte nådd ännu menar Jeff Seaman, en av rapportförfattarna. Han menar samtidigt att det är tydligt att det finns ett ganska starkt motstånd bland de akademiska lärarna mot distansstudier.

Inom den privata, icke-vinstdrivande, sektorn ökade antalet distansstudenter med 26 procent mellan 2012 och 2014 till cirka en miljon studenter. Också inom den statliga sektorn ökade antalet distansstudenter. Där var ökningen nio procent under samma tidsperiod, till totalt 3,9 miljoner studenter. Men, inom den vinstdrivande sektorn minskade samtidigt antalet distansstudenter med tio procent till cirka en miljon.

Undersökning visar en hel del intressanta trender. Bland annat att av de totalt ca 5,8 miljoner studenter som läste på distans 2014 var det ungefär hälften som läste alla sina kurser på distans och en lika stor andel som läste några, men inte alla, på distans. Vidare kan man utläsa att andelen av akademiska ledare som anser att distansutbildning är av stor betydelse för deras långsiktiga strategi föll från närmare 71 procent till drygt 63 procent.

Trots ökningen av antalet distansstudenter menar endast 30 procent av de akademiska ledarna att deras lärare är positiva till distansundervisning. Det är samma resultat som tidigare år. Vid de lärosäten som hade störst antal distansstudenter ansåg 60 procent av ledarna att lärarna var positiva till distansutbildning. Vid lärosäten som helt saknade distansutbildning var andelen knappt 12
procent.

Läs i The PIE News om utvecklingen av distansutbildningar i USA
 


Afrikanska studenter protesterar mot bostadsbrist och uteblivna studiemedel

Bristen på bostäder vid University of Cape Town i Sydafrika har lett till omfattande studentprostester. Protesterna startade efter att universitetet krävt att studenterna skulle flytta en hydda som byggts på campus för att markera bostadsbristen, vilket de vägrade. Såsmåningom blev det hela mer våldsamt och slutade med att bussar, konstverk och universitetsledningens lokaler sattes i brand.

Bakom protesterna står den s.k. Rhodes Must Fall-rörelsen. Den menar att de svarta studenterna diskrimineras vad gäller bostäder. Tre av fyra studenter vid universitet är svarta. Universitetet har totalt 6 800 bäddar att erbjuda till sina 27 000 studenter.

Rörelsen är känd sedan tidigare. Förra våren lyckades den driva igenom borttagandet av en staty av Cecil John Rhodes, brittisk diamantmagnat som donerade marken till universitetets campusområde. Rörelsen beskriver sig som ”en student-, personal- och arbetarrörelse mot det vita kapitalistiska patriarkatet för en total avkolonisering av University of Cape Town”.

Under förra veckan anordnades studentprotester vid sex olika universitet i Sydafrika, utöver i Kapstaden. Utbildningsdepartementet uttrycker nu en djup oro över det våld och den förstörelse av universitetens egendom som protesterna lett till. De betonar att våldsamma angrepp och skador aldrig kan rättfärdigas i en demokrati som främjar tolerans, olika åsikter och som tar hänsyn till både majoriteten och olika minoriteter.

Även i andra delar av Afrika har det nyligen varit studentprotester. I Zambia stängdes två stora statliga universitet efter att studenterna protesterat mot att studiemedlen inte betalats ut. Protesterna ledde till stora bränder och flera studenter fängslades. Såväl regeringen som universiteteten har försökt förhandla med studenterna, men de vägrar.

Läs i Inside Higher Education mer om studentprotester för fler bostäder

Läs i University World News om studentprotesterna vid olika universitet i Sydafrika

Läs i University World News om studentprotester i Zambia
 


Tyska delstater gör utbildning till en kärnfråga för integration av flyktingar

Den tyska delstaten Baden-Württemberg erbjuder flyktingar studie- och yrkesvägledning. Bakom initiativet står delstaten, universiteten, industrin och arbetsförmedlingen. Initiativtagarna lyfter fram utbildning som en kärnfråga för integrationen.

I en gemensam deklaration konstaterar parterna att de olika delarna av utbildningssystemet måste samverka för att kunna möta flyktingarnas erfarenheter och behov. Vidare framhävs behovet av att utveckla bedömning och erkännande av flyktingarnas utbildning. Deklarationen tar även upp integrationen av flyktingarna genom utbildning i tyska, finansiering av praktikanter och studenter samt garantier för uppehållstilstånd.

Parterna har kommit överens om att samarbeta för att identifiera och minska hinder av olika slag, synkronisera verksamheter, öka samverkan mellan olika yrkes- och karriärvägledare, anställa koordinatorer för flyktingar vid universitet och delstat samt arrangera olika seminarier och konferenser för relevanta intressenter.

Den tyska rektorskonferensen Hochschulrektorenkonferenz, HRK (SUHF:s tyska motsvarighet) är entusiastisk inför initiativet. HRK:s ordförande Horst Hippler menar att det är ett exempel som kan inspirera hela landet. För såväl flyktingarna som universiteten är det centralt att tydligt identifiera kunskaper, kompetenser och intressen liksom att förklara karriärmöjligheterna för flyktingarna. Det uppnås enligt Horst Hippler bästa genom samverkan mellan olika aktörer.

Under 2015 kom över 440 000 flyktingar till Tyskland. Till delstaten Baden-Württemberg kom som mest närmare 40 000 flyktingar under en månad förra året. Många av dem tog sig dock vidare till andra delstater eller andra EU-länder utan att bli registrerade. I december registrerades drygt 17 000 flyktingar i delstaten, hälften av dessa från Syrien. Totalt räknar Tyskland med att det finns omkring en miljon flyktingar i landet.

Läs i University World News om Baden-Württembergs initiativ för integrering av flyktingar
 


Marknaden för privat stödundervisning ökar vid Köpenhamns universitet

Minst 650 läkarstudenter vid Köpenhamns universitet (KU) betalar privata företag för kompletterande undervisning. Ett studentdrivet företag, Supku, erbjuder sedan två år tillbaka extraundervisning till studerande på läkarutbildningen. Företaget hade förra året 650 studenter på sina kurser, och det finns fler etablerade kursanordnare.

Supku startades av några studerande och erbjuder examensförberedelser för dem som behöver det. Förra året hade företaget 10 anställda lärare och nu är de 28. En tvådagarskurs kostar ca 300 kronor. Hos ett av de mer etablerade företagen, Aspiri, är priset ofta 500-700 per kurs.

På fakulteten för hälsovetenskap (Sundhetsvidenskablige Fakultet) har prodekanen inga invändningar mot verksamheten. Han menar att de studerande får använda sina pengar som de vill. Han anser inte heller att intresset för extra utbildning beror på brister i KU:s utbildning. Snarare handlar det om att kulturen på läkarutbildningen är mycket konkurrensinriktad. Ett annat skäl kan vara att det krävs en hel del utan-till-lärande, t.ex. inom anatomi.

Inom ämnet filosofi vid KU har en grupp studerande börjat samla in pengar till extra undervisning. De vill förmå fonder, företag och privatpersoner att bidra till undervisning i grupp, något som dragits in pga. regeringens nedskärningar. Institutionens ledning är positiv till studenternas engagemang, men menar att den undervisning som ges bör räcka. De menar också att det hela egentligen inte är särskilt nytt. Det har alltid funnits frivilliga studiegrupper, mentorssystem etc. Ledningen pekar också på att utnyttjandet av KU:s lokaler för privat undervisning inte är självklar.

Läs i Köpenhamns universitets tidning Universitetsavisen om privat extra undervisning

Läs i Köpenhamns universitets tidning Universitetsavisen om privat extra undervisning
 


Allt vanligare i USA att mäta learning outcomes

Learnings outcomes, hur väl lärandemålen uppnås, mäts av 87 procent av lärosätena i USA. Dessutom planerar 11 procent att börja göras sådana mätningar. Det är resultatet av en enkät till medlemmarna i the Association of American Colleges and Universities (AAC&U). Det var 325 av drygt 1 000 tillfrågade som svarade.

En jämförelse med motsvarande undersökning från 2009 visar att andelen som mäter learning outcomes har ökat. Då var den 77 procent. Två tredjedelar angav att de mäter learning outcomes ifråga om generella kunskaper (general education) och 63 procent mäter både ämneskunskaper och generella kunskaper. Enligt AAC&U är krav från dem som ackrediterar lärosätena en orsak till ökningen.

Undersökningen visar att färre lärosäten nu verkar använda de standardiserade tester som erbjuds av olika företag. År 2008 var det 49 procent som använde sådana test, jämfört med 38 procent i den senaste undersökningen. En orsak till minskningen kan vara att resultaten på dessa tester inte ger tillräckligt underlag för att utveckla kurser och program. Det bör dock sägas att två av de större företagen säger sig inte se något minskat intresse.

Istället för testerna anger många lärosäten att de baserar sina bedömningar av learning outcomes på studenternas arbete ”in the classroom”, genom examensarbeten (capstone projects), via studentundersökningar eller via lokalt utvecklade tentamina.

Ett ytterligare resultat är att allt fler lärosäten använder egenutvecklade kriterier (rubrics) för bedömningarna. Dessa bygger i sin tur ofta på kriterier som AAC&U lanserade 2010 som en del i sitt projekt Value , Valid Assessment of Learning in Undergraduate Education initiative.

Läs i Inside Higher Education om mätning av learning outcomes i USA
 

 

Nyheter i korthet


Polen: Kritiska uttalanden kan leda till återkallande av statlig utmärkelse

En av världens ledande forskare ifråga om förintelsen riskerar att få en hedersutmärkelse återkallad. Polens president överväger att frånta Jan T Gross, professor vid Princeton University, en nationell utmärkelse. Gross har skrivit böcker om hur judar i Polen behandlades under andra världskriget. I höstas uttalade han att polacker dödade fler judar än tyskar under kriget. Efter detta har den polska regeringen, vars ambition är att ”återupprätta Polens stolthet” beskrivit Gross som “historically untrue, harmful and insulting to Poland”.

Läs i University World News om Polens nya syn på sin historia
 


Storbritannien: Otillbörlig påverkan på studentundersökningar

Lärosäten som försöker påverka svaren i studentundersökningen the National Student Survey kan tvingas göra om sin del i undersökningen. Dessutom kan de få betala för en oberoende undersökning av vad som hänt eller få sina resultat borttagna från resultatredovisningen. Det meddelar Hefce, den engelska myndigheten för fördelning av anslag till högskolesektorn. Påverkan kan t.ex. innebära att lärosätena informerar studenterna om vilken betydelse resultaten i undersökningen kan få på deras möjligheter att få arbete efter studierna.

Läs i Times Higher Education om manipulation av studentundersökningar
 


Internationellt: Påverkas nordiska universitet av rankningar?

Globala universitetsrankningar får ofta stor uppmärksamhet. Det antas allt som oftast att universiteten vidtar åtgärder för att hamna högre i rankningarna. Detta skulle i så fall kunna leda till att det skapas mallar för vad det perfekta universitetet är. Forskningsinstitutet NIFU i Norge har testat denna tes på ett antal nordiska forskningstunga universitet. Undersökningen visar att rankningsfrågor förefaller ha liten påverkan på strategiska åtgärder och beslut vid nordiska universitet.

Läs på NIFU:s webbplats om inställningen till rankning bland nordiska universitet
 


Storbritannien: Studenter från rika familjer deltar oftare i internationell mobilitet

Det är fem gånger större sannolikhet att studenter från välbärgade familjer studerar utomlands. Det visar en ny studie i Storbritannien. Närmare 8 procent av dem som tog examen 2013-2014 och kom från välbärgade familjer hade studerat utomlands under sin studietid. Det kan jämföras med 1,6 procent av dem vars föräldrar var långtidsarbetslösa. Andra resultat är 2,5 gånger fler kvinnor än män deltog i mobilitet och att vita var dubbelt som många som svarta eller studenter med asiatiskt ursprung.

Läs i Times Higher Education om vilka brittiska studenter som studerar utomlands
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |