Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:8

2016-03-04

Innehåll

Stora avhopp trots ny lärarutbildning i Danmark

Närmare 18 procent av studenterna i Danmark hoppade av den nya lärarutbildningen under det första studieåret. Utbildningen gavs för första gången 2013. Andelen avhopp kan jämföras med genomsnittet på 16 procent för åren 2005–2012. Nytt i utbildningen är bl.a. att antagningskraven är högre än tidigare.

Ett viktigt motiv för att reformera lärarutbildningen var att minska avhoppen. Det har alltså inte blivit fallet, och det överraskar professor Jens Rasmussen på Danmarks institut for Pædagogik og Uddannelse (DPU). Förväntningarna var att höjda antagningskrav skulle leda till färre antagna, men att det skulle kompenseras av färre avhopp säger han. Antalet antagna sjönk också kraftigt. Jämfört med det sista året med den gamla utbildningen har antalet antagna varit drygt 30 procent lägre de första åren med den nya utbildningen.

Lärarnas fackliga organisation är inte överraskad av att de stora avhoppen fortsätter. Problemet är, säger dess företrädare, att för få unga vill bli lärare och det handlar om de dåliga arbetsvillkoren. Lösningen är enligt lärarfacket bättre arbetsvillkor och förlängning av utbildningen till att inkludera masternivån. En förlängning och uppgradering till universitetsstatus, vilket den inte har idag, skulle ge både utbildningen och arbetet som lärare mer respekt.

Lärarfacket pekar på situationen i Finland, där 20 000 varje år söker till lärarutbildningen och bara ca 10 procent blir antagna. I Finland där utbildningen är femårig, är andelen avhopp enligt lärarfacket, närmast marginell. Om avhoppen i Danmark kunde minskas till motsvarande nivå skulle det täcka kostnaden för en förlängning av utbildningen menar facket.

Läs i den fackliga tidningen Folkeskolen om avhoppen från den danska lärarutbildningen
 


I Storbritannien minskar andelen forskare som kommersialiserar sin forskning

Andelen forskare som gör konsultinsatser har mer än halverats, från 15 till 7 procent. Nedgången gäller perioden 2012–2015 jämfört med 2005–2008. Det visar en undersökning bland 18 000 lärare och forskare i Storbritannien. Undersökningen har genomförts av the National Centre for Universities and Business (NCUB).

Som orsaker till nedgången i kommersialisering nämner de som svarat i undersökningen bl.a. 2014-års utvärdering av forskningen (REF), ökade administrativa bördor, ett förnyat fokus på undervisning och ökad byråkratiseringen inom lärosätena. Samtidigt anger en av tio att samarbete med företag ökar i betydelse för deras fortsatta karriär, men 7 av tio som säger detsamma om forskning och publicering.

Endast 3 procent rapporterade att de bildat egna företag (spin-offs) jämfört med 5 procent under föregående period. Andelen som licensierade sina forskningsresultat till företag sjönk från 6 till 4 procent och andelen som tog ut patent minskade från 8 till 6 procent. Det var också en liten nedgång i andelen som samarbetade med icke-kommersiella organisationer. Det ska tilläggas att resultaten är kontrollerade för skillnader i bl.a. forskarnas ålder, kön och ämne mellan de två mätningarna.

Från NCUB hävdas att nedgången i samarbete mellan lärosäten och arbetsliv beror på finanskrisen 2007-2008. Från universitetssektorn framförs istället att 53 procent av dem som svarat i undersökningen pekar på att tidsbrist har hindrat dem från samarbete med företag och andra organisationer utanför lärosätet.

Resultaten gör regeringens uttalande i dess Green Paper on Higher Education problematiskt. Där framfördes att “levels of collaboration between business and academia are increasingly important to the economy”.

Läs i Times Higher Education om minskat samarbete mellan lärosäten och företag
 


Den högre utbildningens produktivitet i Nya Zeeland ska granskas

Nya modeller behövs för att hjälpa landets lärosäten att möta den tekniska utvecklingen och de internationella utmaningarna. Därför ska den högre utbildningen i Nya Zeeland granskas under de kommande åren. Regeringen har utsett New Zealand Productivity Commission att göra genomgången. Kommissionen lovar att inga heliga kor kommer att sparas.

Regeringen skriver i uppdraget att det finns en ”betydande tröghet” och en stor ovilja bland universitet, tekniska högskolor, de maoriska högskolorna (wananga) och de privata lärosätena att prova nytt. I uppdraget ingår att belysa vissa tvistefrågor, bl.a. huruvida det bör finnas universitet med enbart utbildning, att lärosätena inte har profilerat sig samt i vilken grad statlig finansiering och reglering hjälper eller hindrar innovation.

Undersökningskommissionens ordförande lyfter fram att uppdraget innebär att undersöka hur den högre utbildningen kan förnyas, var det sker redan idag och var det inte sker. Vidare ingår att belysa varför vissa delar av utbildningssystemet utvecklas och förnyas mer än andra. Granskningen ska göra utbildningarna mer innovativa och bättre på att leverera resultat.

Kommissionen ska även beakta de utmaningar som finns. Dit hör det sjunkande antalet inhemska studenter pga. minskande ungdomskullar. Vidare ska den ökande konkurrensen från internationella universitet belysas ifråga om studentrekrytering, både internationellt och när det gäller de bästa inhemska studenterna.

Ordföranden i universitetslärarnas fackliga organisation menar att undersökningskommissionen inte varit tillräckligt tydlig med hur innovation och produktivitet inom högskolesektorn ska definieras. Lärosätena är också oroliga för att processen ska leda till budgetnedskärningar snarare än ökad produktivitet.

Läs i University World News om genomgången av den högre utbildningen på Nya Zeeland


Integrerad datavetenskap ska lyfta utbildning i liberal arts

Datavetenskap ska användas för att skapa integration mellan andra ämnen, snarare än att vara ett eget ämne. Det är en trend bland lärosäten i USA som erbjuder utbildning med inriktning på liberal arts, dvs. med inriktning på tvärvetenskap och bildning.

Ett exempel finns på Bates College i Maine. Tidigare har lärosätet inte erbjudit någon utbildning alls i datavetenskap men inför hösten 2017 skapas en kurs i ”digital and computational studies”. Kursen ska inte vara en kurs i ”ren” datavetenskap och inte heller en kurs i digital humaniora. Den lyfts fram som en kurs som ska underlätta för andra ämnen att integrera datavetenskap. Andra exempel talar om att teknologi ska införas i lärosätenas core curriculum, dvs. i deras (obligatoriska) kärnkurser.

Ett viktigt motiv för satsningen på datavetenskap inom liberal arts är uttalade behov. Såväl studenter och föräldrar som arbetsgivare efterlyser utbildning som kombinerar liberal arts och datavetenskap. Med en sådan kombination ska studenterna ha en bättre chans på arbetsmarknaden.
Vid Bates College ska studenterna efter obligatoriska kurser i kodning och programmering kunna välja mellan t.ex. en djupdykning i artificiell intelligens, eller visualisering inom ramen för en kemikurs. Genom dessa nya kurser hoppas Bates College att kunna rekrytera studenter som annars hade sökt sig till datavetenskap vid ett traditionellt lärosäte.

Valerie Barr är professor vid ACM, en stödorganisation för utbildning inom datavetenskap. Hon säger att “… every field is now a tech field, and students who can work at the intersection of disciplines will be at an advantage.”

Läs i Inside Higher Education om datavetenskaplig utbildning inom liberal arts
 


Diskussionen går varm om Brexit inom den brittiska universitetsvärlden

Den brittiska allmänheten bör beakta den viktiga roll EU har som stöd för att brittiska universitet ska kunna hålla världsklass. Det skriver 103 universitetsrektorer i ett öppet brev inför folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU den 23 juni.

Rektorerna understryker att Storbritannien är en mycket attraktiv destination för de allra främsta akademiska talangerna världen runt. Medlemskapet i EU möjliggör också för brittiska universitet att delta i de bästa nätverken med universitet i olika delar av Europa. Samtidigt varnar rektorerna för de konsekvenser ett utträde ur EU, Brexit, skulle få. Det skulle innebära att landet utestängs från ett unikt finansiellt stöd och viktiga samarbeten med etablerade universitet i andra EU-länder. Därmed skulle landets position som global ledare inom forskning, konst och innovation undergrävas.

Samtidigt menar konsultfirman Economic Insights att Storbritanniens medlemskap i EU är en perifer fråga vad gäller forskningsmedel från utlandet. Konsultfirman har för den brittiska regeringen utrett frågan. Utredningen lyfter fram att anledningen till att utländska investerare vill finansiera brittisk forskning är dess höga kvalitet.

Om inte kvaliteten på forskningen drastiskt försämras gör ett EU-medlemskap varken från eller till enligt Economic Insights. Dessutom påpekas i rapporten att det är svårt att bedöma hur stor del Storbritannien fått tillbaka av de medel de betalt till EU:s forskningsbudget. Ett större problem för brittisk forskning är troligen de regler för visum som hindrar toppforskare från att ta med sin familj till Storbritannien.


Läs i the PIE-News om rektorernas stöd för ett fortsatt brittiskt medlemskap i EU

Läs i Times Higher Education om EU:s roll som forskningsfinansiär för Storbritannien


Motsägelsefullt från arbetsgivare om värdet av utbytesstudier och språkkunskaper

Att norska studenter gör hela sin studietid i Norge bör vara ett undantag, inte regel. Det menar Arbetarpartiets talesperson i forskningsfrågor, Marianne Aasen. Ett av huvudargumenten i den debatt som har följt på hennes uttalande är att studier utomlands ger fördelar i jakten på arbete efter examen.

Ny statistik från Näringslivets Huvudorganisation (NHO) visar en helt annan bild. Det är bara fyra procent av de tillfrågade företagen som lägger stor vikt vid internationell erfarenhet när de rekryterar nya medarbetare. Karriärvägledare på Universitetet i Oslo (UiO) anser dock att internationell erfarenhet och kunskaper i främmande språk kommer att bli viktigare i framtiden. En representant för ANSA – norska studenter i utlandet – påpekar att arbetsgivare kanske inte har behov av enbart kunskaper i tyska, men språket i kombination med mer ämnesinriktade kunskaper ger fördelar.

EU har presenterat en rapport om vilka behov arbetsmarknaden har av kunskaper i främmande språk och vilken forskning som finns på området. Kartläggningen visar att i mellan en fjärdedel och en femtedel av drygt 3 600 undersökta jobb-annonser krävs avancerade kunskaper i främmande språk.

Engelska är det helt dominerande språket som nämns, men av en femtedel av de arbetsgivare som krävde språkkunskaper var det andra språk som nämndes i första hand. Framförallt nämnde dessa tyska, franska och ryska. Det språk som nämns därefter var ofta språket i grannlandet. Det betyder också att behoven varierar inom EU.

Bland rekommendationerna i rapporten märks att den högre utbildningen bör ge stöd till studenterna att upprätthålla och fördjupa sina språkkunskaper även när de inte använder dem i studierna.

Läs i studenttidningen Universitas om företagens syn på värdet av utbytestudier

Läs på EU-kommissionens webbplats om arbetsgivarnas behov av språkkunnig personal
 

 

Nyheter i korthet 


USA: Allt fler politiker vill sluta stödja humaniora

Studenter med fransk litteratur som huvudämne ska inte få statligt stöd till någon del av utbildningen. Det föreslår guvernören i Kentucky. Han sällar sig därmed till en allt större grupp amerikanska politiker som vill styra studenter bort från humaniora och mot naturvetenskap och teknik. Det kan ske genom att lärosätena belönas om studenterna väljer utbildning som uppfattas vara viktig för landets ekonomi, dvs. naturvetenskap och teknik. Minst 15 delstater erbjuder nu någon form av bonus försådan utbildning.

Läs i New York Times om politikernas syn på utbildning inom humaniora som lyx
 


Zimbabwe: 20 000 nyexaminerade ska exporteras till Sydsudan

Zimbabwe har kommit överens med Sydsudan om att sända 20 000 nyexaminerade akademiker över gränsen. Bakgrunden är att Zimbabwe har Afrikas högsta arbetslöshet, 80 procent, och störst andel läskunniga. Sydsudan är särskilt intresserat av lärare och sjuksköterskor. Även överenskommelser med Sydafrika, Botswana och Namibia är på gång. För att få en överblick över alla akademiker i landet har regeringen upprättat en databas med alla dem som tagit examen sedan landets frigörelse från Storbritannien 1980.

Läs i University World News om Zimbabwes export av akademiker
 


USA: Kan ”crowdfunding” användas för att finansiera forskning?

Några plattformar för s.k. crowdfunding (massfinansiering) har hjälpt forskare att samla in stora belopp till sina forskningsprojekt. Modellen kan verka enkel, men den kräver mycket tid. Andrew Thaler, som är marinekolog, menar att det kan fungera för mindre projekt, t.ex. för att finansiera avgifter till open source-publicering och för att initiera riskprojekt. Bäst lyckas man enligt honom när crowdfunding används för att skapa en intressegemenskap som sedan stödjer forskningen på olika sätt.

Läs i en blogg hos Chronicle of Higher Education om crowdfunding av forskning
 


USA: Tillåtelse att bära vapen på campus kan tvinga fram ändrade kursplaner

Lärare och forskare i Texas diskuterar om de ska behöva ändra sina kursplaner pga. delstatens nya vapenlag. Lagen ger möjlighet för dem med vapenlicens att bära vapen gömda (concealed) på campus. Lärosätena ska dock anpassa lagen till sin egen ”campus-kultur”. Personalen diskuterar nu vilka åtgärder som behöver vidtas. Ändrade kursplaner diskuteras, liksom bl.a. mer reglerade sätt för personliga möten mellan studenter och lärare och andra sätt att ta särskild hänsyn till emotionellt instabila studenter.

Läs i the Chronicle of Higher Education om nya vapenlagar i Texas
 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |