Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2016:9

2016-03-11

Innehåll

Donald Trumps entreprenörsinitiativ får inte kallas universitet

Det som tidigare kallades Trump University har blivit en uppmärksammad del i den pågående presidentvalskampanjen i USA. En grupp i det konservativa partiet driver t.ex. en annonskampanj där tidigare studenter säger att de är lurade. En grupptalan mot skolan är också aktuell och i den rättegången kan Donald Trump själv tvingas vittna.

Trump University fungerade inte som ett regelrätt universitet, utan byggde på seminarier om hur man investerar i fastigheter. För detta fick studenterna betala avgifter på upp till 35 000 dollar (motsv. SEK 300 000). Donald Trump själv jämförde sitt “universitet” med bl.a. Harvard University. Det erbjöd dock inga examina, det var inte ackrediterat och tog inte emot stöd från den federala staten. Därmed ”flög det under radarn” för den nationella lagstiftningen.

En studie av utbildningar som anordnas i vinstsyfte (for-profit) pekar på att omkring 670 000 studenter deltar i dessa. Anordnarna tar inte emot statlig finansiering och står inte heller under federal tillsyn. Det är istället delstaterna som ska svara för kontrollen. De anordnare som vill erbjuda examina måste ansöka om tillstånd hos alla 50 delstaterna.

Grunden för delstaternas beslut om reglering av utbildningar är ofta de angivna examensmålen. Om utbildningen ska leda till färdigheter som behövs för ett jobb eller för att kunna gå vidare till ett annat lärosäte krävs godkännande från delstaten. Ifråga om Trump University dömde en domstol i staten New York 2014 skolans verksamhet som olaglig. År 2010 hade Trump bytt ut beteckningen University mot the Trump Entrepreneur Initiative efter att myndigheter i New York sagt att beteckningen universitet var olaglig.

Läs i Inside Higher Education om Trump University
 


Få kvinnor i de vetenskapliga akademierna, men antalet i ledande positioner ökar

I genomsnitt är 12 procent av medlemmarna i nationella vetenskapliga akademier kvinnor. Det visar en rapport om 69 vetenskapliga akademiker jorden runt, Women for Science: Inclusion and participation in academies of science, publicerad av Academy of Science i Sydafrika.

Rapporten visar att i 30 av de 69 akademierna är andelen kvinnor 10 procent eller färre. De akademier som har störst andel kvinnor är Cuban Academy of Sciences med 27 procent och Caribbean Academy of Sciences med 26 procent. Kungliga Vetenskapsakademin i Sverige hamnar på en 27:e plats med sina 13 procent kvinnliga ledamöter.

Antalet kvinnor är störst inom samhällsvetenskap, humaniora och konst med i genomsnitt 16 procent. Därefter följer naturvetenskap med 15 procent kvinnor och medicin och hälsovetenskap med 14 procent. Antalet kvinnor inom matematik och teknikvetenskap är betydligt lägre, 6 respektive 5 procent.

Rapporten visar även att antalet kvinnor i akademiernas styrelser eller motsvarande är högre än antalet kvinnliga ledamöter. Här kommer Kungliga vetenskapsakademin på tredje plats. I rapporten rekommenderas att akademierna årligen analyserar genusfrågorna samt inrättar jämställdhetskommittéer.

En annan rapport visar att andelen kvinnor bland universitetsrektorerna i USA ökar. Den amerikanska intresseorganisationen Women Count står bakom rapporten. Av den framgår att en av tre nya universitetsrektorer i USA under de senaste två åren är kvinnor. Det betyder att 22 procent av rektorerna i USA idag är kvinnor. Antalet kvinnor i andra ledande positioner inom akademin har också ökat. Så är t.ex. 36 procent av medlemmarna i universitetens styrelser kvinnor. Fortfarande är dock bara 23 procent av professorerna kvinnor.


Läs i University World News om rapporten Women for Science

Läs i Times Higher Education om ökat antalet kvinnor i lärosätenas ledande positioner i USA
 


Larmet om dålig reproducerbarhet av forskningsresultat kritiseras

Nyligen slog forskare larm i media om att de flesta resultaten från forskningsstudier inte kunde återupprepas. En grupp forskare hade under tre år försökt reproducera resultat från 100 studier i psykologi-tidskrifter. En annan forskargrupp gjorde samma sak med 18 studier från ledande ekonomi-tidskrifter. Nu publiceras två nya studier som kritiserar de studier som låg till grund för larmen.

En kritisk studie, ledd från Harvard University, pekar på en rad viktiga faktorer som missats vid försöken med de 100 psykologi-studierna. I rapporten hävdas att det är lätt att komma till fel slutsatser när andra forskares resultat ska återupprepas. I den andra kritiska studien lyckades forskarna reproducera 61 procent av resultaten: ”Our results were pretty encouraging,” säger en av de ledande författarna.

Ett av de psykologiska experimenten handlade om kopplingen mellan lycka och tålamod. Utgångspunkten var en video med skådespelaren Robin Williams. I originalförsöken deltog brittiska studenter, men vid försöken att återupprepa resultaten deltog amerikanska studenter. Den Harvard-ledda studien hävdar att ländernas olika sinne för humor kan ha påverkat reproducerbarheten. Vidare påpekas att Robin Williams begick självmord innan försöket att återupprepa utfördes. Det kan också ha påverkat utfallet. Dessa problem pekar sammantaget på att försök att återupprepa resultat som involverar människor är särskilt vanskliga.

Andra svagheter vid försök att återupprepa andra forskares resultat kan vara hur de studier som ska reproduceras väljs ut, hur deltagarna väljs ut och hur signifikanta effekter definieras. En viktig lärdom från försöken är att från början utforma experiment så att återupprepning underlättas.

Läs i the Chronicle of Higher Education om återupprepning av resultat från experiment
 


I Norge utvecklas meriteringssystem för kvalitet i undervisningen

Vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet och Universitetet i Tromsö finns nu ett förslag till system för pedagogisk meritering. Förslaget har lagts fram av en gemensam arbetsgrupp och innehåller en rad rekommendationer till lärosätena. Det bygger på nationella riktlinjer (se nyhetsbrevet 2015:2).

Arbetsgruppens rapport tar sin utgångspunkt i de två lärosätenas ambition att stärka undervisningens kvalitet. Lärosätena har redan vidtagit en rad åtgärder för att nå detta mål. Arbetsgruppen vill gå vidare för att stärka individens pedagogiska kompetens och integrera den i karriären. Huvudpunkterna är att tydliggöra, värdera och utveckla kompetensen.

Till de åtgärder som gruppen föreslår hör krav på pedagogisk baskompetens för den som söker fast anställning. Gruppen föreslår konkreta krav för universitetslektorer, förste amanuenser och professorer. För den senare kategorin föreslås krav utöver baskompetens, främst ifråga om handledning på master- och doktorandnivå. För två andra kategorier ¬– förstelektor och docent – ska det krävas väsentligt mer än för övriga.

Vidare föreslår arbetsgruppen att det ska etableras en kompetensnivå som kallas meriterad lärare (merittert underviser). Den ska bygga vidare på baskompetensen och vara öppen för ansökan från universitetslektorer, förste amanuenser och professorer. De som når denna nivå föreslås få en specificerad löneökning och institutionen föreslås få 30 000 i en engångssumma. Inom fem år bör en utvärdering ske huruvida också nivån framstående lärare (fremragende utdanner) ska inrättas.

För dem som ansöker om status som meriterad lärare ska det finnas en plan för hur de ska bidra utveckling av institutionens undervisning. De som får denna status får också möjlighet att ansöka om en undervisningsfri termin för att utveckla den egna undervisningen.

Läs på webbplatsen för Norgesuniversitetet om meriteringssystem för kvalitet i undervisningen
 


Förändringar i systemen för studiestöd på väg i Finland och diskuteras i Danmark

I Finland ska studiebidragen för högskolestudier minskas till samma nivå som studiebidragen för gymnasieskolan. Bidragen ska minska från 336 euro (ca SEK 3 100) per månad till 250 euro. Det föreslår den finska regeringen. Dessutom föreslås att studiebidraget begränsas till högst 45 månader (54 för läkarstudier). För att kompensera minskningen höjs nivån för studielånen.

Till förslagen hör att det ska ställas krav på studieresultat för att studenterna ska få fortsatt finansiering. Vidare föreslås att studiebidragen ska vara beroende av övriga inkomster. Förändringarna ska spara 70 miljoner euro (ca SEK 650 miljoner) fram till 2019 och 150 miljoner euro på längre sikt. Förslagen ska behandlas av riksdagen i slutet av mars.

Studenterna kallar förslagen för skamliga. Utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen erkänner att det är tuffa åtstramningar och att många kommer att tycka att de är alltför genomgripande. Samtidigt hävdar hon att övriga åtstramningar som gjorts inte kommer att täcka statsskulden.

I Danmark föreslår en expertkommitté att det generösa studiestödssystemet, SU, på masternivån (på danska: kandidatnivån) ska göras om från studiebidrag till ett räntefritt studielån. Kommittén är utsedd av föreningen Axcelfuture, som analyserar investeringars betydelse för tillväxt och arbete i Danmark. Syftet med förslaget är att studenterna aktivt ska välja att fortsätta sina studier istället för som nu bara ta det för självklart. Experterna menar även att färre än idag borde läsa vidare på masternivån och att staten tydligare ska styra ungdomars val av utbildning.

Utbildningsminister Ulla Tørnæs menar i en skriftlig kommentar till förslagen att de är intressanta och att det är viktigt att kontinuerligt diskutera världens mest generösa studiestödssystem.

Läs i University World News om åtstramningar i den finska studiefinansieringen

Läs i Berlingske Tidene om förslag angående studiestödssystemet i Danmark
 


Nederländerna och Kanada underlättar för internationella studenter att stanna efter studierna

Internationella studenter som tar examen från ett Nederländskt universitet ska få lättare att söka arbete eller praktik i landet. De ska nu få tre år, istället för som tidigare ett år, på sig att ansöka om uppehållstillstånd för ett s.k. orienteringsår.

De nya reglerna utvidgas till att gälla även studenter som tar examen från ett ”topp-universitet” i annat land. Vidare ska de som tar en masterexamen eller doktorerar få möjlighet att arbeta utan arbetstillstånd under orienteringsåret. De som forskar i Nederländerna, de som tagit examen på ett masterprogram inom Erasmus Mundus och de som studerat inom Nederländska Utrikesdepartementets program för utvecklingsstöd (motsv. SIDA:s stipendier) får också glädje av de nya reglerna.

Den nederländska myndighet som arbetar med att undanröja hinder för mobilitet, EP-Nuffic, anser att de nya reglerna innebär en stor fördel för internationella studenter: ”The international student doesn’t have to decide directly after he or she finalises the study”, säger Floor van Donselaar. EP Nuffic har arbetat tätt samman med landets migrationsmyndighet och justitiedepartement för att få till stånd de nya reglerna.

I Kanada har den nytillträdda regeringen meddelat att vägarna till medborgarskap ska förenklas för internationella studenter. De ska få räkna in 50 procent av studietiden i den bosättningstid i landet som krävs för att kunna bli medborgare. Detta innebär att de skärpta krav för medborgarskap som den förra regeringen införde nu avskaffas. John McCallum, minister för immigration, flyktingar och medborgarskap säger i en kommentar att ”International students are the perfect candidates to become Canadian citizens”.

Läs i PIE-news om möjligheter för internationella studenter att stanna i Nederländerna efter examen

Läs i PIE-news om möjligheter för internationella studenter att stanna i Kanada efter examen

 

 

Nyheter i korthet 


Albanien: Storbritannien utvecklar landets system för kvalitetssäkring

En tredjedel av Albaniens universitet stängdes år 2014 på grund av för dålig kvalitet på utbildning och forskning. Förra året infördes ett antal nya lagar i syfte att reformera högskolesektorn. Nyligen har ett avtal ingåtts med den brittiska myndigheten Quality Assurance Agency (QAA). Den ska utvärdera landets 35 universitet och hjälpa till i utvecklandet av ett nationellt kvalitetsäkringssystem. Utbildningsministern lyfter fram att regeringen prioriterar att förbättra landets ”kaotiska och oreglerade högskolesektor”.

Läs i Times Higher Education om Albaniens reformer inom högskolesektorn
 


Jordanien: Utbildning för arbete i offentlig sektor bör skäras ned

Utbildning i bl.a. företagsekonomi, arabisk litteratur och för arbete som lärare bör skäras ned. Istället bör universiteten utöka tekniska inriktningar eftersom behovet där är stort. Det säger myndigheten för rekrytering av personal till offentlig sektor i Jordanien. Visst behov finns också av medicinsk utbildning och matematik, liksom utbildning i Sharia. Förra året sökte ca 30 000 till offentlig sektor, men bara fem procent anställdes. För många kvinnor är offentlig sektor den enda arbetsmarknaden som familjen accepterar.

Läs i the Jordan Times om utbildning för offentlig sektor i Jordanien
 


Iran: Iran etablerar samarbete med europeiska lärosäten

Tre ledande universitet i Iran har de senaste veckorna skrivit avtal om samarbete med elitskolan France's École Polytechnique. Avtalen, som kommer efter att sanktionerna upphört, innebär att studenter som går tredje året på de iranska lärosätena kan få göra antagningsproven för masterprogrammen på det franska lärosätet. I utbyte får franska studenter göra ”forskningspraktik” (research internships) i Iran. Liknande avtal ska skrivas med ledande lärosäten i Schweiz och avtal om studentutbyte och forskningssamarbete planeras med Sverige och Cypern.

Läs i Times Higher Education om Irans avtal om universitetssamarbete med Europa
 


Storbritannien: Starkare forskningsband med Tyskland och Frankrike än med USA

Storbritannien har idag ett relativt sett starkare forskningssamarbete med Tyskland och Frankrike än med USA. Det visar en nyligen publicerad analys. Där konstateras också att år 1981 genomfördes 90 procent av all forskning nationellt, medan motsvarande värde idag är 50 procent. Analysen visar även att genombrott i forskning är så internationella att idén att hålla immateriella rättigheter inom nationella gränser är föråldrad. Istället kommer vinsterna att gå till de länder och organisationer som snabbt kan exploatera upptäckterna, menar rapportförfattarna.

Läs i Times Higher Education om internationellt forskningssamarbete i ett brittiskt perspektiv
 

 

Från redaktionen

Kära läsare, antalet prenumeranter är nu efter knappt ett år drygt 1 200! Det är vi både glada och stolta över. Men enligt principen om att ”mycket-vill-ha-mer” är vi ändå inte nöjda. Med tanke på hur många studenter, lärare och annan personal som arbetar inom den svenska högskolevärlden borde vi kunna ha betydligt fler prenumeranter. Därför vill vi därför be dig om hjälp:

Berätta för dina kolleger om nyhetsbrevet och vad du tycker om det. Påpeka också gärna att alla lärosäten är med och betalar för arbetet med brevet. Inte minst därför bör så många som möjligt prenumerera på det!

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marianne Granfelt


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |