Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:1

2017-01-13

Innehåll

Problem i förhandlingar med förlaget Elsevier i både Finland och Tyskland

Från och med 1 januari förväntas mer än 60 tyska lärosäten förlora tillgången till de vetenskapliga tidskrifter som ägs av förlaget Elsevier. Orsaken är att de förhandlingar som har pågått inom ramen för projekt Deal har brutit samman. Förlaget uppges ha en vinstmarginal på cirka 40 procent, men har trots det krävt stora höjningar av prenumerationspriserna.

Deal-projektet drivs av den tyska rektorskonferensen HRK med målet att nå ett rikstäckande avtal för alla tidskrifter som Elsevier står bakom. Från HRK:s sida är syftet är att öka tillgången till vetenskapliga artiklar i form av Open Access (OA) och att sänka kostnaderna för landets lärosäten. För att förbättra sin förhandlingsposition sade de drygt 60 lärosätena upp sina prenumerationer under hösten 2016. HRK har inspirerats av det avtal som Nederländerna slöt med Elsevier 2015. Detta ger tillgång till 30 procent av tidskrifterna i form av OA.

Flera av lärosätena bedömer att de tills vidare kan klara sig utan avtal. Istället ska befintliga nätverk utnyttjas, t.ex. ResearchGate, men också pirat-sajter som Sci-Hub, lärosätenas egna bibliotek och individuella epost-listor.

I Finland har förhandlingarna med Elsevier, som även där förs på nationell nivå, visat sig svårare än väntat. Parterna har därför kommit överens om att gällande avtal förlängs till att gälla hela 2017. Till problemen hör att förlaget vägrar att gå med på OA. Keijo Hämäläinen, prorektor för Helsingfors universitet, är ordförande för förhandlingarna. Han säger i en kommentar att ”Förlaget ser fortfarande Open Access som en separat marginell verksamhetsmodell, inte som framtiden för vetenskapliga publikationer.”

Läs i Times Higher Education om förhandlingarna mellan tyska lärosäten och Elsevier

Läs på webbplatsen för Svenska YLE om förhandlingar i Finland om vetenskapliga tidskrifter


Den sociala bakgrundens betydelse för universitetsstudier diskuteras flitigt i Storbritannien

Vita unga män från arbetsklass söker sig i mindre grad än andra grupper vidare till högskolan. Det framgår av en nyligen publicerad analys i Storbritannien. Analysen baseras på statistik över social bakgrund, definierad som elevers rätt till fri skolmat. Statistiken visar att av dem är det bara hälften som söker sig vidare till högre utbildning.

Analysen visar också att många ungdomars dåliga erfarenhet från utbildning gör att de tidigt bestämmer sig för att inte läsa vidare. Dessa beslut verkar vara oberoende av vilka betyg de har och av deras möjlighet att faktiskt bli antagna till universiteten.

Yvonne Downs vid University of Huddersfield, som gjort analysen, menar att mycket fokus i denna typ av statistik ligger på unga män. Det kan dock vara så att statistiken överdriver i vilken utsträckning vita män med bakgrund i arbetsklass ”saknas” i högre utbildning. Rapporten visar nämligen att unga kvinnor med arbetsklassbakgrund också är underrepresenterade, särskilt inom vissa ämnesområden. Yvonne Downs påpekar också att universitet inte är den enda formen för högre utbildning och inte den enda som leder till ”lycka i livet”.

En forskare vid Cardiff University, Sally Power, redovisar en uppföljning av effekter av särskilt stöd till ungdomar med låginkomstbakgrund. År 1979 gav Margret Thatcher 75 000 elever möjlighet till gratis platser vid flera av landets mest prestigfyllda privatskolor. När Labour tog över makten i landet 1989 stoppades programmet efter stark kritik mot bl.a. att ”fel” elever fick delta. Kritikerna menade också att många som fick ta del i programmet inte lyckades fullfölja sina efterföljande högskolestudier.

Läs på webbplatsen för The Conversation om olika gruppers fortsatta studier inom högskolan

Läs på webbplatsen för The Conversation om uppföljning av stöd till särskilt begåvade elever


Hård kritik mot rankning av lärosäten men universiteten måste ändå visa sitt värde

Resultaten från internationella rankningar av universitet och högskolor bör ignoreras. Det hävdar den välrenommerade brittiska tankesmedjan the Higher Education Policy Institute (HEPI). Problemet är de metodologiskt bristerna, bl.a. att data som avser forskning ges oproportionerligt stort utrymme, framförallt på undervisningens bekostnad.

HEPI menar att de som står bakom rankningarna måste granska och utvärdera de uppgifter som lärosätena lämnar in. Vidare måste de kriterier som används ta hänsyn till mer än forskning, undersökningar av lärosätenas anseende måste helt försvinna och publiceringen av rankningarna måste utvecklas. Framförallt får lärosäten och regeringar inte överdriva betydelsen av rankningar i beslut av olika slag.

HEPI påpekar att underliggande data inte är jämförbara mellan lärosäten och länder. Det finns inte ens gemensamma definitioner, t.ex. av vad en lärare är – i vissa fall räknas doktorander in. Visserligen finns vissa automatiska datakontroller, men de är långt ifrån tillräckliga. Vidare hämtas data i många fall från olika källor utan att lärosätena har kontroll över dessa data.

I Australien säger Hamish Coates, professor i högre utbildning, att världens lärosäten måste bli bättre på att berätta om vilka värden de tillför. Lärosätena måste utveckla mer kvalificerade uppgifter om sin verksamhet. Det duger inte att som idag säga “lita på oss”.

Professor Coates menar att den högre utbildningen har förvandlats till en konkurrensutsatt marknad, där lärosätena dock misslyckas med att bevisa sitt värde. Lärosätena måste utveckla nyckeltal som både breddar och fördjupar bilden av den högre utbildningen. Mer dynamiska modeller måste utvecklas, som bl.a. tar hänsyn till lärosätenas olika kontexter.

Läs i University World News om kritik mot rankningar av lärosäten

Läs i Times Higher Education om att lärosäten måste bevisa sitt värde


Stora lärosätena lyckas bäst i Horisont 2020 men beviljandegraden är farligt låg

Det norska forskningsinstitutet NIFU har analyserat sammansättningen av konsortier som söker medel från Horisont 2020 och från dess föregångare, sjunde ramprogrammet.  Resultaten pekar på att stora lärosäten med goda administrativa resurser har betydligt större chanser att få genomslag för sina ansökningar. Särskilt goda förutsättningar har specialiserade lärosäten som söker medel inom sina egna tematiska områden. En orsak till detta kan vara att de ofta har partner som är specialiserade inom samma område.

NIFU rekommenderar den norska regeringen att satsa på en strategi med stöd till landets största och ledande aktörer, dvs. de som redan är centrala inom EU-forskningen eller som är attraktiva som partner för ledande europeiska aktörer.

Totalt sett är andelen ansökningar till EU:s forskningsprogram Horisont 2020 som lyckas få medel kritiskt låg. Därmed hotas hela programmet. Den slutsatsen dras i en undersökning bland medlemslärosätena i European University Association (EUA). Lärosätenas oro får stöd av resultaten i EU-kommissionens egen granskning, Horizon 2020 Monitoring Report 2015.

Enligt granskningsrapporten har antalet ansökningar ökat dramatiskt – med närmare 24 procent mellan åren 2014 och 2015. Andelen som beviljades sjönk under samma period från 13,2 till 10,7 procent, dvs. närmare 90 procent beviljades inte. Andelen av de s.k. högkvalitativa ansökningarna som inte beviljades var närmare 75 procent. Enligt rapporten kommer andelen beviljade ansökningar att sjunka ytterligare eftersom antalet ansökningar ökar snabbt.

Enligt EUA:s analys finns det en koppling mellan den allt sämre graden av beviljande och en minskande nationell finansiering. Alltfler lärosäten söker anslag från Horizon 2020 som kompensation för minskade nationella medel.

 

Läs på NIFU:s webbplats om vilka som lyckas bäst med ansökningar till Horisont 2020

Läs i University World News om andelen ansökningar till Horisont 2020 som beviljas


I Danmark ska det inte bli möjligt att ta en andra universitetsexamen

Det ska bli omöjligt att få studiemedel för en andra examen om du redan har en fullständig examen på samma eller högre nivå. Det beslutade det danska parlamentet – Folketinget – strax före jul. De nya reglerna ska gälla fr.o.m. sommaren 2017 och bedöms spara ca 350 miljoner kronor per år.

Danska politiker har länge önskat få bukt med ”dubbelutbildning”. De nya reglerna innebär att danska medborgare bara får studiestöd för en första bachelor- respektive masterexamen.  Det innebär också att med nuvarande regler kan ingen skaffa sig två examina eftersom det inte är tillåtet att själv finansiera sina studier, förutom om respektive utbildning sker på deltid. Utbildnings- och forskningsminister Sören Pind har nu lovat att se över möjligheterna till egen finansiering också av heltidsstudier.

År 2014 var det omkring 2 200 studenter som påbörjade heltidsstudier på en andra utbildning, efter att ha fullföljt en första på samma eller högre nivå. Enligt flera danska medier bedöms ca 30 procent av dem som vill få en andra examen trots allt kunna få det. Det gäller studenter som får dispens, t.ex. för att det har gått lång tid sedan deras första examen. Reglerna för dispens är dock ännu inte beslutade.

De danska studenterna är mycket kritiska till de nya reglerna. Mer än 80 000 har skrivit under ett upprop som hävdar att det inte bara är studenter som drabbas utan också personer som behöver fackkunskaper senare i karriären. Studentorganisationen Danske Studerendes Fællesråd har också tagit initiativ till demonstrationer och till protester på sociala medier.

Läs i tidskriften Khrono om nya begränsningar i danska studiemedel


Dålig jämställdhet för kvinnliga professorer i både Nederländerna och Storbritannien

Kvinnliga lärare och forskare i Storbritannien har en sämre löneutveckling än med sina manliga kollegor. Också deras möjligheter till befordran är sämre. En orsak till detta är att kvinnorna åtar sig uppgifter som inte räknas in vid lönesättning. Det är slutsatsen i en intervjustudie med 25 kvinnliga och fem manliga professorer vid nio lärosäten i landet.

Tidigare forskning har visat att kvinnor tidigt eller mitt i sin akademiska karriär tar på sig mer administrativa uppgifter än män. Den nya studien visar att denna trend fortsätter också när kvinnorna når mer seniora positioner.

De kvinnliga professorer som intervjuades betraktade ”academic citizenship” som en central del i rollen som professor. Exempel på uppgifter i den rollen är handledning av doktorander och yngre forskare samt administrativt arbete (serving on committees). Manliga professorer ägnar mindre tid åt dessa uppgifter. Istället koncentrerar de sig på sin egen forskning, vilket har större chans att ge dem externt erkännande, forskningsanslag och ökad lön. Det säger en av forskarna bakom studien, Bruce Macfarlane som är professor i högre utbildning vid University of Southampton.

En studie från Nederländerna visar att glastaket inom akademin är obarmhärtigt tjockt.  Endast 18 procent av professorerna vid nederländska universitet är kvinnor, medan de utgör 43 procent av doktoranderna och 39 procent av lektorerna (lecturers). För åtta av landets fjorton universitet ser regeringens mål om jämställdhet för 2020 inte ut att kunna nås. Fortsätter utvecklingen som hittills kommer målen att nås först 2054!

Läs i Times Higher Education om kvinnors bredare syn på professorsrollen

Läs i Times Higher Education om glastaket vid de nederländska universiteten



 

Nyheter i korthet


Bangladesh: Regeringen stoppar etablering av utländska lärosäten i landet

The University Grants Commission – myndigheten för högre utbildning i Bangladesh – vill tillåta utländska lärosäten att upprätta filialer i landet. Utbildningsministeriet har emellertid stoppat minst två ansökningar. Det gäller en från Storbritannien och en från Australien. Regeringens agerande väcker uppseende eftersom den för två år sedan införde ny lagstiftning för att möjliggöra utländska etableringar. En tänkbar förklaring till stoppet är intensivt lobbyarbete från ägarna till landets privata universitet. De hänvisar till risken för att utbildningens standard ska sjunka.

Läs i University World News om stopp för etablering av utländska lärosäten i Bangladesh


Australien: Nya stipendier till toppstudenter ska ge läraryrket högre status

Upp till 300 studenter med särskilt goda studieresultat ska börja arbeta i skolor i missgynnade områden. Det blir möjligt genom nya anslag från regeringen.  Programmet Teach for Australia förlängs nu med två år. Programmet ger en snabbare väg till lärarjobb.  Efter två års praktik i skolor får deltagarna en masterexamen i pedagogik (teaching). Programmets resultat är enligt regeringen mycket goda. Närmare 90 procent av rektorerna anser att deltagarna är mer effektiva än andra lärare med motsvarande erfarenhet.

Läs i the Australian om en snabbare väg till lärarjobb för toppstudenter


USA: Den ökande språkkrisen lyfts fram i ny rapport

Utbildning i språk i USA minskar hela vägen, från grundskola till universitet. På högskolenivå har antalet studenter som tar examen i europeiska språk minskat med en tredjedel sedan början av 1990-talet, förutom i spanska. Under senare år har också spanska, som tidigare ökade kraftigt, minskat. Det är också fler och fler amerikaner som inte talar andra språk än engelska. Det visar en ny rapport från the American Academy of Arts and Sciences.

Läs i Inside Higher Education om språkkrisen i USA


Afrika: Antalet internetbaserade nätverk för forskning och utbildning ökar

Nio länder i Afrika ligger i topp när det gäller att bygga upp fungerande nationella, internetbaserade, nätverk för universitet och högskolor. Det gäller Algeriet, Egypten, Kenya, Marocko, Senegal, Tunisien, Sydafrika, Uganda och Zambia. Tillgång till modern bredbandsteknik och rimliga priser har möjliggjort detta. Enligt the Association of African Universities (AAU) skulle dock bl.a. bättre tillgång till utbildad personal för att sköta nätverken och bättre finansiering av dem behövas för att sätta ordentligt fart på utbyggnaden.

Läs i University World News om utbyggnaden av internetbaserade universitetsnätverk i Afrika

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Soderholm

 


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |