Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:12

2017-03-31

Innehåll

Turkiet etablerar universitet i flera nordafrikanska länder

Turkiet ska etablera flera universitet tillsammans med nordafrikanska stater. Senast i raden är ett i Tunisien. Samarbetet ingår i en turkisk strategi för att bygga inflytande i arabvärlden via s.k. mjuka maktmedel (soft power), dvs. via attraktionskraft snarare än via t.ex. rå styrka.

En rankning från 2016 av världens länder när det gäller mjuk makt placerar Turkiet som nummer 32. Rankningen har utvecklats av konsultföretaget Portland. Turkiet är den högst rankade staten i Mellanöstern med muslimsk majoritet. I rankningen ingår bl.a. högre utbildning, kulturell produktion och teknologisk innovation. Totalt sett är USA högst rankat med Storbritannien på andra plats. Sverige finns på nionde plats.

Planen för samarbete mellan Turkiet och Tunisien inkluderar ett gemensamt universitet, stöd till samarbete mellan ländernas lärosäten och utbyten för personal och studenter. Det nya universitetet är det tredje i raden, efter en etablering i Marocko och en i Sudan. I Turkiet ska särskilda nordafrikanska institut etableras. Tanken är att Turkiet ska bli ett nav för högre utbildning bland arabiska studenter.

Också med Pakistan etablerar Turkiet samarbete. Efter inbjudan från den turkiska myndigheten för högre utbildning har en delegation från Pakistan besökt Ankara. Syftet var att underteckna avtal om 80 platser för doktorander från Pakistan vid topp-rankade universitet i Turkiet. Den turkiska staten avstår från avgifter eller drar ned dessa till ett minimum. Från Pakistans sida får studenterna bidrag till resekostnader och uppehälle.

Utöver doktorandplatserna diskuterades bl.a. utbytesprogram för forskare. Vidare ska ett forskningscenter för materialvetenskap etableras i Pakistan, där turkiska universitet ska svara för samordning.

Läs i University World News om Turkiets satsningar i Nordafrika på mjuk makt

Läs i The News om samarbetet mellan Turkiet och Pakistan.


Irans universitet bedriver ambitiös men tystlåten expansion i arabvärlden

Universiteten i Iran etablerar filialer i arabvärlden i snabb takt. Syftet är att erbjuda utbildning till iranska medborgare i andra länder, att knyta kontakter med studenter i berörda länder och – säger vissa – utveckla sina s.k. mjuka maktmedel (soft powers) dvs. inflytande via attraktionskraft snarare än via t.ex. rå styrka.

Iran anstränger sig för att även i fortsättningen vara regionens mest framträdande land med en shia‑muslimk majoritet. Landet vill bygga allianser med arabiska länder, särskilt Irak och Syrien, och med shia-grupper i Libanon.

Hittills har iranska universitet etablerat nio filialer, fördelade på åtta länder. De aktuella länderna är Förenade arab emiraten, Irak, Syrien, Libanon, Komorerna, Qatar och Kuwait. Utöver dessa finns planer på ytterligare åtta filialer.

Filialerna bedriver undervisning i olika former. I Dubai erbjuds program som leder till fullständiga examina. I Beirut begränsas utbudet till fristående kurser medan ett lärosäte i Doha enbart har online-utbildning. Antalet studenter ökar enligt lärosätena själva snabbt, trots att kostnaderna är relativt sett höga. Exempelvis kostar en masterexamen i Dubai omkring 18 500 dollar (motsv. SEK 160 000).

Enligt flera av filialernas webbplatser används kursplaner som den iranska regeringen står bakom. Engelska är det vanligaste undervisningsspråket, men i några fall används farsi eller arabiska. Exempel på ämnesområden som erbjuds är teknologi, juridik, företagsekonomi (management), matematik och konstnärliga ämnen.

Även om Irans akademiska expansion är uppenbar, vill de berörda universiteten inte tala om saken. Media får inga intervjuer, eller också ställs utlovade möten in. Lärare vid universiteten vill inte uttala sig. Det kan enligt vissa bedömare bero på att tillstånd och ackrediteringar inte är klara.

Läs i Al Fanar-media om Irans akademiska expansion i Mellanöstern


Danska forskare har inte tid att forska

Professorer och lektorer i Danmark använder bara en tredjedel av sin arbetstid till att forska. Administration och jakt på nya anslag tar en ökande del av arbetstiden.

En undersökning från Ingeniørforeningen IDA som gjordes 2016 inom det naturvetenskapliga och tekniska området visar att 21 procent av arbetstiden används till forskning, medan 26 procent används till administration och ansökningar om anslag. I en annan undersökning visade Tankesmedjan DEA 2014 att professorer och lektorer i genomsnitt forskade 35 respektive 37 procent av arbetstiden. I de uppgifterna ingår deltagande i konferenser och handledning av doktorander.

Oavsett vilka uppgifter som är mest rättvisande är det för lite tid till forskning. Det menar Thomas Vils Pedersen som är facklig företrädare för lärare/forskare (videnskabeligt ansatte) på Köpenhamns Universitet (KU). Till de främsta forskarna och till de allra yngsta finns det dock medel. Så fick t.ex. eliten bland forskarna 38 procent av medlen från offentliga och privata råd och fonder under perioden 2012–2014 i form av stora anslag.

De som drabbas mest är ett stort mellanskikt av lektorer. De har varken tid att forska eller pengar till att skaffa nödvändig utrustning. Bara 13 procent av forskningsmedlen riktar sig till yngre forskningsledare, alltså mellanskiktet av adjunkter och lektorer. En ny vitbok från Videnskabernes Selskab (Kungliga vetenskapakademin) bekräftar att speciellt yngre lektorer, som försöker komma igång med karriären, har en besvärlig situation.

På KU finns en panel som kan ge forskarna synpunkter på deras ansökningar. Tanken är att färre ansökningar ska skickas in, men att de ska ha större chans att lyckas.

Läs i Universitetsavisen om bristen på tid till forskning för danska forskare


Studenter som stör gästföreläsare är ett problem både i USA och i Kanada

En gästföreläsare buades ut för att han inte att använde könsneutrala pronomen. Det har tidigare skett i USA. Nu har det hänt även i Kanada. Fenomenet kallas ”campus illeberalism”.

Jordan Peterson, professor vid University of Toronto, är kritisk mot vad han kallar ”påtvingat språk” (compelled speech). Han var nyligen inbjuden till McMaster University i Ontario för en föreläsning kring dessa frågor. Under föreläsningen blev han utbuad av studenterna som även använde koskällor och signalhorn för att hindra honom att tala. I sin föreläsning motsatte han sig ett lagförslag som vill skydda könsidentitet i brottsbalken. Han menar att lagförslaget innehåller krav på särskilt språkbruk och en definition av könsidentitet som han motsätter sig. Peterson konstaterar att gränsen mellan ociviliserat och våldsamt beteende är mycket tunn. Det menar han att studenter visade prov på när de inte lät honom använda sin yttrandefrihet.

Vid University of Chicago har en grupp lärare krävt yttrandefrihet för lärare. De vill förhindra att studenter förstör föreläsningar. De föreslår olika åtgärder för att råda bot på problemet. Förslagen gäller disciplinförfaranden eller att avhysa de protesterande från de aktuella evenemangen. Samtidigt medger lärarna att det är en mycket svår fråga.

Gruppen önskar att universiteten ska vara konsekventa i hur de möter problemet, men ger inga konkreta lösningar. De föreslår dock att det bör arrangeras kurser om studenters rättigheter och skyldigheter, liksom om yttrandefrihet. Kraven har fått blandat mottagande. Vissa menar att förslagen är bra medan andra anser att olika aspekter av problemet är bortglömda.

Läs i Inside Higher Education om hur studenter stör gästföreläsningar  

Läs i Inside Higher Education om riktlinjer för att möta protesterande studenter


Studieavgifter åter på dagordningen inför kommande delstatsval i Tyskland

Inför de kommande delstatsvalen i maj i Tyskland har frågan om studieavgifter åter dykt upp. Frågan har lyfts av en parlamentariker från partiet de gröna i delstaten Baden-Württemberg, men togs upp redan förra året av Theresia Bauer, delstatens utbildningsminister från partiet de gröna. 

Socialdemokraterna (SPD) är emot studieavgifter, medan meningarna är delade i övriga partier. År 2014 avskaffades studieavgifterna i de sista av Tysklands delstater. Dock finns avgifter kvar för vissa studentkategorier, t.ex. för studenter som dragit ut på tiden att bli färdiga, eller som är yrkesverksamma men vill studera på kandidatnivå.

I t.ex. delstaten Nordrhein-Westfalen hävdar oppositionspolitikern Christian Lindner från Freie Demokraten (FDP) att det bör finnas ”rimliga” studieavgifter på upp emot 500 euro (motsv. SEK 4 700) och att avgiften ska betalas när studenten tar sin examen. Han menar vidare att varje lärosäte själv ska få bestämma om man vill ha denna typ av system för avgifter eller ej.

Theresia Bauer i Baden-Württemberg menade att studieavgifter borde återinföras för icke-europeiska studenter. Motivet var de växande problemen med finansiering av högre utbildning i delstaten. Bauer blev hårt kritiserad och tvingades begränsa sina förslag. Bland annat vill hon nu tillåta asylsökande som har goda förutsättningar att få sina tidigare studier erkända, att slippa betala studieavgifter under tiden som asylansökan behandlas. Undantag kommer även att göras för ett begränsat antal internationella studenter från utvecklingsländer, vars utbildning finansieras via stipendier. Detsamma ska gälla för studenter som bara studerar en kort tid i delstaten.

Läs i University World News om att studieavgifter diskuteras inför det kommande tyska valet


Universitetsbiblioteken har aldrig varit viktigare än idag

Arizona State University (ASU) ska investera mer än 100 miljoner dollar (motsv. SEK 900 miljoner) i sitt bibliotek. Lärosätet ska renovera och tänka nytt ifråga om dess roll för studenter på campus och på online-kurser. Rektorn säger att “The library turns out to be absolutely central … in the sense that it is the tool which connects our students wherever they are.”

Många andra universitet i USA omorganiserar sina bibliotek med tanke på den ökande användningen av elektroniska resurser, multimedia-lokaler, skrivcentra och andra funktioner. James J. O’Donnell ska leda arbetet med bibliotekets omorganisation. Han konstaterar att den viktigaste uppgiften blir att tänka ut vad som ska ske med de ca 4,5 miljoner tryckta skrifter som finns i bibliotekets samlingar.

O’Donnell planerar att lyfta fram en “carefully chosen print collection.” Det handlar om material som hittills varit undangömt. Övriga publikationer ska placeras utanför biblioteket, men ska kunna levereras till användaran inom ett dygn – kanske med hjälp av drönare.

O’Donnell menar att eftersom de flesta huvudsakligen använder biblioteket online så krävs en förändring av ”… service model, … staffing structure and organization.” Han hoppas kunna nyanställa ca 25 personer. De kan t.ex. komma att placeras på innovationsenheten eller arbeta med integrering av bibliotekets resurser i kursplanerna: “We want it to be a place that says libraries are important because libraries have the good stuff … We can take you to lots and lots of places that the open internet just can’t plain take you ...”

Läs i Inside Higher Education om universitetsbibliotekens nya roll



 

Nyheter i korthet


Polen: Forskare har lurat bluff-tidskrifter med hjälp av en falsk forskar-profil

En icke existerande forskare har antagits som redaktör av 48 bluff-tidskrifter. Bakom aktionen står polska forskare. De skapade en forskarprofil med ett imponerande CV, egen hemsida m.m. Sedan vände de sig till 360 tidskrifter varav 120 misstänktes vara s.k. predatory journals som publicerar mot ersättning, men utan att granska artiklarna. Ingen av de seriösa tidskrifterna accepterade erbjudandet. Av de misstänkta tidskrifterna var det alltså mer än var tredje som gick i fällan. 

Läs i Sydney Morning Herald om aktionen mot bluff-tidskrifter


USA: Bill & Melinda Gates satsar på plattform för Open Access

De forskare som får anslag från Bill & Melinda Gates stiftelse ska nu får publicera sina forskningsrön enligt Open Access-modellen. Stiftelsen ska använda sig av en plattform liknande den som brittiska Wellcome Trust – världens största finansiär av biomedicinsk forskning – nyligen annonserade. Också Europeiska kommissionen ligger i startgroparna för ett sådant initiativ. Bedömare anser att dessa initiativ tillsammans kan komma att bli en viktig milstople i arbetet för att skapa fri tillgång till forskningsresultat.

Läs i Times Higher Education om milstolpar för publicering enligt principen om Open Access


Globalt: En tydlig global strategi krävs för den högre utbildningen

Utan en tydlig strategi kan expansionen och differentieringen av den högre utbildningen i världen leda till anarki. Det hävdas i en ny rapport. Regeringar världen över har försökt att reglera antagning och etablering av lärosäten. Dessvärre gör rankningar, marknadskrafternas spel och ökad efterfrågan det nästan omöjligt för länderna att följa med i utvecklingen. För att hindra anarkin efterlyser rapporten en globalt sammanhållen och integrerad högskolesektor. En stor svårighet är dock att få länderna att inse problemen.

Läs i Times Higher Education om risken för anarki när den globala högre utbildningen expanderar


Colombia: Stora utmaningar för universitet och högskolor efter fredsavtalet

Colombia ska vara det bäst utbildade landet i Sydamerika 2025. Det säger Juan Manuel Santos, premiärminister och Nobels fredpristagare 2016. Men landets lärosäten står inför stora utmaningar efter att fredsavtalet slöts förra året. De ska bl.a. skapa tillgång till högre utbildning som är socialt rättvis och bidrar till integration av f.d. gerillasoldater. Vidare ska ett nytt kvalitetssystem skapas för hela landet. Landet står även inför problemet att kunna ta emot ett ökande antal studenter.

Läs i Inside Higher Education om hur Colombia ska höja kvaliteten i den högre utbildningen

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |