Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:13

2017-04-07

Innehåll

Danmark minskar antalet internationella studenter på engelskspråkiga kurser

Den danska regeringen ska i samarbete med lärosätena begränsa antalet internationella studenter som antas till utbildning på engelska. Bakgrunden är att många internationella studenter lämnar landet efter examen från yrkesakademier och professionshögskolor.

Det är bara omkring var femte av de nyexaminerade från yrkesinriktade engelskspråkiga utbildningar som är sysselsatta i Danmark två år efter examen. Det visar en analys från Uddannelses- og Forskningsministeriet. Regeringen menar att all högre utbildning ska vara inriktad på den danska arbetsmarknaden. Enligt analysen är det många utbildningar som inte har detta primära mål.

I samråd med lärosätena har utbildnings- och forskningsminister Sören Pind beslutat att reducera antagningen med närmare 25 procent. Det motsvarar omkring 1 600 färre nya studenter jämfört med år 2015: “Vi kan se, at antallet af udenlandske studerende, der kommer hertil for at få en uddannelse betalt af det danske skatteborgere, er steget markant de senere år. Men det er alt for få, der bliver og bidrager til Danmark bagefter”, det säger Søren Pind.

Jens Henrik Thulesen Dahl som är talesman för Dansk Folkeparti är nöjd med att antalet internationella studenter nu begränsas: ”Det her er første skridt til at sørge for, at vi kun tager det antal studerende ind udefra, som Danmark reelt set har gavn af”.

Analysen ska nu utvidgas till att också omfatta engelskspråkiga ingenjörsutbildningar och övriga bachelor- och masterutbildningar på universiteten. Tanken är att det i framtiden även inom dessa områden ska sättas ett tak på antalet platser. Samtidigt undersöker ministeriet hur utbildningarnas innehåll kan fokuseras mer på sådant som behövs på dansk arbetsmarknad.

Läs på danska Utbildnings- och forskningsministeriets webbplats om engelskspråkig utbildning


Framstående universitet i Ungern och Ryssland hotas av stängning

Central European University (CEU) i Ungern och European University at St. Petersburg(EUSP) hotas av stängning. Båda är internationella universitet ackrediterade i USA. CEU är dessutom finansierat av bl.a. Georg Soros, finansiären och filantropen som kritiserat Ungerns primärminister Orban för att driva landet mot vad han kallar en oliberal demokrati (illiberal democracy).

Vi står i frontlinjen i en kamp för akademisk frihet, säger Michael Ignatieff, CEU:s rektor. President Erdogan stänger universitet i Turkiet och president Putin i Ryssland. Vi vill inte att Ungern ska vara nästa land i raden, fortsätter han.

CEU grundades 1991 strax efter Sovjetunionens kollaps. Vid universitet erbjuds utbildningar på master- och forskarnivå på engelska i bl.a. humaniora, juridik, statsvetenskap och företagsekonomi (management).  Ett förslag till en ny universitetslag i Ungern innebär att universitetet måste öppna ett campus i New York State i USA, där det är registrerat. Förslaget innebär också att universitetet inte längre har rätt att utfärda icke-europeiska, dvs. amerikanska, examina. Det har CEU gjort sedan start. Detta gör att vi inte längre kan bedriva verksamhet i Ungern, konstaterar Michael Ignatieff.

I Ryssland kämpar EUSP mot ett domstolsbeslut som tvingar universitetet att stänga. EUSP grundades 1994 och erbjuder utbildningar på master- och forskarnivå på engelska och ryska. Oleg Kharkhordin, universitetets rektor, tror att hotet om stängning beror på att universitetet inte lämnat tillräckliga svar på de frågor som ställdes då det inspekterades i somras. Frågorna gällde bl.a. undervisning i genusvetenskap, efter anklagelser om att lärosätet hade drivit homosexuell propaganda.

Tilläggas kan det ungerska parlamentet i tisdags röstade ja till den nya universitetslagen.

Läs i Inside Higher Education att universitet i Ungern och Ryssland hotas av stängning


Olika syn på forskningens roll i olika delar av världen

Regeringen i Australien anser att naturvetenskap och teknik (science) har en långsiktig betydelse för nationen och dess ekonomi. Ministern för industri, innovation och vetenskap försäkrar nu lärosätena att regeringen ska agera strategiskt och systematiskt för att stödja sektorn. Uttalandet gjordes när regeringens National Science Statement nyligen presenterades.

Ministern framhöll att “We’ll take a long-term view, provide stable support, encourage collaboration and support all Australians to participate in science." I regeringens ställningstagande framhålls att forskningen kan ta lång tid och att långsiktig finansiering därför är nödvändig. Regeringen ska stödja naturvetenskap och teknik genom bl.a. sådan finansiering, infrastruktur och utrustning, men också stöd till spridning av resultat.

Från Trump-administrationen i USA är tongångarna enligt tidningen New York Times (NYT) annorlunda. I Trumps första budget offras amerikansk innovation till förmån för småskuren (small-bore) politik. Allt från NASA till National Institute of Health berörs på ett sätt som bara kan kväva uppfinningar och försämra landets konkurrenskraft skriver NYT. Dessutom är fortfarande mer än 40 av administrationens topptjänster inom det naturvetenskapliga och tekniska området obesatta. Visserligen, säger NYT, kommer en del förslag knappast att accepteras av Kongressen, men förslagen visar tydligt hur lite presidenten förstår av vetenskapens roll för landet.

Läs i University World News om hur Australien ska stödja naturvetenskap och teknik

Läs i New York Times om hur vetenskapen påverkas av Trumps första budget


Kartläggning av hur forskningens effekter kan mätas

Användningen av metoder för att mäta forskningens effekter (impact) på samhället varierar stort mellan länder. I Danmark har Det Frie Forskningsråd publicerat en kartläggning av de vanligaste metoderna. Ett huvudbudskap är att länderna ofta använder en kombination av metoder.

Kartläggningen visar att en grupp länder har utvecklat system för utvärdering som har flera olika syften, medan andra länder använder mätningar specifikt för att fördela medel till forskningen. Ytterligare en grupp länder använder utvärderingen för att i första hand samla in kunskaper och erfarenheter.

Storbritannien och USA hör till de länder som mäter ett brett spektrum av effekter. Fokus ligger där mindre på output i form av intäkter, licenser och patent, och mer på spridning av forskningen, dess konkreta användning och konsekvenser för samhället, t.ex. hur forskningen faktiskt används i utbildning, i affärsmodeller, som inspiration m.m. Vidare är spridning av forskningen via konferenser, rådgivning och samarbeten viktiga inslag i mätningarna, liksom användning för ny förståelse och politiska beslut.

Ett syfte med kartläggningen är att inspirera till dialog om forskning, inte minst i regeringens tvärministeriella kommitté som ska analysera vad det danska samhället får ut av de offentliga investeringarna i forskning.

Rapporten visar att kunskapssamarbete (vidensamarbejde) sällan följer en rätlinjig modell. I litteraturen spåras ett ökande fokus på hur effekter skapas genom dynamisk interaktion och att nya intressenter löpande kopplas in.

Peter Munk Christiansen, som är ordförande i Det Frie Forskningsråd säger i en kommentar att ”Modeller til at forstå forskningens effekt og spredning er en central del af den igangværende strategiudvikling blandt danske og internationale forskningsråd og –fonde…”

Läs på danska Utbildnings- och forskningsministeriets webbplats om forskningens effekter


Norska studenter lockas till dyra utbildningar i utlandet

Norska studenter lockas till dyra och dåliga utbildningar i utlandet. De som lockar är universitet som använder rekryteringsagenter. Det visar en rapport från det norska forskningsinstitutet NIFU. Enligt rapporten har sex av tio studenter som åker till Storbritannien eller Australien använt en eller flera rekryteringsagenter.

NIFU konstaterar att synlighet avgör valen och att universitet som använder agenter blir mer synliga. Norska studenter dras ofta till dyra universitet i utlandet, och missar information om billiga eller avgiftsfria utbildningar vid universitet som inte på samma sätt gör reklam för sig. Ett exempel är Humboldt-universitetet i Berlin som erbjuder avgiftsfri utbildning på engelska för norska studenter.

Storbritannien är det land som hyser flest norska studenter, trots att utbildningarna där är dyra. Eftersom Norge inte är med i EU tar universiteten ut högre avgifter av norska studenter än av studenter från EU-länderna. De senare betalar samma avgifter som landets egna studenter. Dessutom har Norge generösa bidrag för utlandsstudier, vilket gör dem attraktiva, skriver NIFU.

I rapporten föreslår NIFU att det ska upprättas fler alternativa informationskanaler för att motverka den starka effekten av rekryteringsagenter. Ett exempel är organisationen för norska studenter i utlandet, ANSA. Den har fått extramedel från regeringen för att informera om studiemöjligheterna i Tyskland.

Torbjørn Røe Isaksen, utbildningsminister, menar att medan antalet studenter i utlandet totalt har ökat har antalet norska studenter i Tyskland stått stilla. Det måste vi göra något åt, säger han.

Det kan tilläggas att SUHF:s förbundsförsamling den 22 mars i år antog en rekommendation avseende uppförandekod för rekryteringsagenter.

Läs i tidskriften Universitas om norska studenter som väljer dyra utbildningar i utlandet

Läs på SUHF:s hemsida rekommendationen om uppförandekod för rekryteringsagenter


Taiwan etablerar myndighet för forskningsetik

Taiwans ministerium för vetenskap och teknologi ska inrätta en myndighet för forskningsetik. Åtgärden kommer i efterdyningarna av en stor forskningsskandal vid landets främsta lärosäte, National Taiwan University (NTU).

Fallet har granskats av intern utredning inom NTU och en extern granskningsgrupp. De konstaterar att en framstående forskargrupp vid universitetet har presenterat vilseledande bilder (images) i minst sex artiklar som publicerats i kollegialt granskade tidskrifter.  Artiklarna behandlade cancerforskning.

Den nya myndigheten ska bygga upp en databas med exempel på brott mot akademiska standarder, inkl. bedrägeri och plagiering. Databasen ska tjäna som referenspunkt vid bedömning av anmälda fall av vetenskaplig oredlighet. Myndigheten ska också samla in information om forskningsintegritet från andra länder, inkl. fallstudier och uppgifter om åtgärder som har vidtagits.

Utbildningsministeriet har meddelat att forskare som fälls för oredlighet i fortssättningen ska tvingas lämna tillbaka hedersutmärkelser och stipendier som de fått från ministeriet. Sådana utmärkelser och stipendier (motsv. SEK 180 000) delas ut till forskare som anses vara särskilt framstående inom sitt fält.

Forskare i Taiwan hävdar att yngre professorer formligen vräker ut artiklar för att bli befordrade och vissa senior professorer står med sina namn som medförfattare utan att ha kontrollerat artiklarnas kvalitet. År 2014 avgick landets dåvarande utbildningsminister efter anklagelser om plagiering i en artikel som han var författare till, tillsammans med en student.

Även rektorn för NTU har varit anklagad för oredlighet som medförfattare till några artiklar. Rektorn blev senare rentvådd från dessa anklagelser, men har efter kritik från många lärare och forskare valt att avgå när hans nuvarande mandatperiod löper ut i juni.

Läs i University World News om uppbyggnad av en forskningsetisk myndighet i Taiwan

 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Kurs om karriär ökar chansen till jobb efter examen

Karriärvägledning i form av kurser ökar studenternas chans till jobb efter examen med 40 procent. Det visar en studie med 1 000 studenter där vissa genomgått kurser i karriärplanering och andra inte. Kurserna var krävde ca 200 timmar av studenterna och inkluderade praktik på 30 timmar. Praktiken genomfördes oftast ett par timmar i veckan under en termin. För många studenter visade sig kurserna vara en sporre till att anstränga sig mer i övriga studier.

Läs i Times Higher Education om att karriärvägledning som kurs ökar studenternas chans till jobb


Norge: Rekrytering till lärarutbildning i Nordnorge får draghjälp av extra förmåner

De som fullföljer en lärarutbildning i Norge kan få upp till hälften av sitt studielån efterskänkt. Mest pengar kan de få som läser en femårig utbildning med inriktning på grundskolan och som därefter arbetar i Nordnorge. Totalt kan det röra sig om 160 000 kronor. Den nya ordningen träder ikraft för dem som börjar en lärarutbildning hösten 2017. Bakgrunden till regeringens åtgärd är att Norge behöver mer än 35 000 nya lärare under de kommande tio åren.

Läs på webbplatsen för tidskriften Khrono om stöd för rekrytering av studenter till lärarutbildningen


Finland: Universitetsstuderande behärskar svenska sämre

Kunskaperna i svenska hos finskspråkiga universitetsstuderande har blivit sämre. På universitetens språkcenter runt om i landet berättar man att nivån på kunskaperna har sjunkit och samtidigt har variationen ökat. Att kunskaperna är sämre kan bero på att det sedan 2005 inte längre är obligatoriskt att skriva svenska i studentexamen. Vid universitet har man reagerat och bland annat ändrat kurserna i s.k. tjänstemannasvenska. Många universitet har förlängt eller fördjupat sina kurser och erbjuder personlig stödundervisning och preparandkurser.

Läs på public-servicebolaget YLE:s webbplats om kunskaper i svenska bland finska studenter


EU: Alternativa indikatorer vid bedömning av forskning ska användas försiktigt

EU bör använda alternativa indikatorer (alternative metrics) vid sidan av sakkunniggranskning och andra typer av granskningar när forskningskvalitet ska bedömas. Det menar en expertgrupp. En sådan alternativ indikator kan vara mätning av uppmärksamhet på sociala medier. Expertgruppen varnar dock för alltför omfattande användning av sådana metoder när EU-kommissionen ska utveckla sin agenda för Open Science in Europe. Gruppen påpekar att data måste samlas in och behandlas på ett transparent sätt när nya indikatorer ska tas fram.

Läs i Times Higher Education om användning av alternativa indikatorer i bedömning av forskning

 

Från redaktionen

Kommande vecka tar redaktionen påsklov. Nästa nummer av nyhetsbrevet kommer därför i era epost-lådor (dvs. till er som är prenumeranter) fredag den 21:e april. Vi önskar er en Glad Påsk med många nyttiga ägg!

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |