Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:14

2017-04-21

Innehåll

Faktaresistens och förnekande av vetenskapliga resultat är bakgrunden till March for Science

March for Science genomförs på lördag, den 22 april. På mer än 500 platser runt om världen demonstraterar forskare och allmänhet som vill stå upp för vetenskapen och för att forskningsbaserad kunskap ska användas i samhället. Särskilt poängteras att vetenskapen inte känner några gränser och att mångfald och öppenhet är dess styrka. I Sverige genomförs marscher i Stockholm, Göteborg, Luleå, Umeå och Uppsala.

Bakgrunden till initiativet är en frustration över hur den amerikanske presidenten Donald Trump agerar. Han har både under sin presidentkampanj och som president förnekat klimatförändringarna. Samtidigt har han visat sig resistent mot fakta och vetenskapliga resultat. Hans motstånd mot forskning har även lett till minskad budget till universitet och forskningsinstitut. Till bakgrunden hör även en allmän trend bland politiker världen runt att avvisa vetenskapliga experters kunskaper.

March for Science har startat en global rörelse som vill försvara vetenskapens plats i samhälle och vardag. Det inkluderar hälsa, säkerhet, ekonomi och regeringars arbete. Den 22 april kommer därför tusentals forskare och andra som försvarar forskningens betydelse för dagens och framtidens samhälle att samlas världen över i en manifestation för forskningen, säger Caroline Weinberg, vice ordförande i det amerikanska March for Science. I Sverige stöds rörelsen av lärosätena liksom IVA, KVA, SFS, SUHF, SULF, UHR, VR och många andra organisationer.

Läs på SUHF: webbplats om stödet för March for science

Läs i University World News om March for science


Problem i forskarutbildningen uppmärksammas i flera länder

Lärosätena kan öka andelen som slutför sin forskarutbildning genom att mäta handledarnas resultat. Vid University of Adelaide i Australien beräknas bl.a. ett index över resultat i förhållande till möjligheter.

Syftet med insatserna i Adelaide är att belöna handledare vars doktorander slutför sin utbildning i tid, som ”räddar” doktorander som riskerar att hoppa av osv. Samtidigt vill universitetet ”bestraffa” handledare vars doktorander hoppar av pga. missnöje med handledaren. Ett resultat hittills är att åtta procent fler doktorander slutför sin utbildning i tid.

I Algeriet har utbildningsministeriet utfärdat nya strikta regler för doktorandernas slutförande av sin utbildning. Bakgrunden är en utredning som visar att mer än 1 000 doktorander inte har klarat att lägga fram sin avhandling i tid, dvs. inom fyra år. Ministeriet kommer bl.a. att avregistrera alla doktorander som har gjort uppehåll två år i följd.

Doktoranderna i Algeriet säger själva att de tvingas undervisa så mycket att tiden inte räcker till att skriva färdigt avhandlingen. Dessutom saknar de stöd från lärosätena för sin forskning och drabbas av omfattande byråkrati.

I Belgien visar en studie att doktorander har väsentligt sämre psykisk hälsa än andra inom akademin och i övriga samhället. Drygt 50 procent av doktoranderna uppvisade minst två av tolv symptom på psykisk ohälsa. Motsvarande andelar inom jämförelsegrupperna var mellan 25 och 30 procent. Representanter för doktoranderna menar att de ökade insatser som nu görs för stöd till studenter sällan når doktoranderna. En orsak kan vara att dessa oftare än andra studentgrupper är föräldrar eller i liknande situationer. 

Läs i Times Higher Education om åtgärder för att fler doktorander ska fullfölja sin utbildning

Läs i University World News om hårdare regler för doktorander i Algeriet

Läs i Times Higher Education om psykisk ohälsa bland doktorander


Lyckad internationalisering kräver samarbete mellan lärosäten, näringsliv och stat

I de mest utvecklade nationella strategierna för internationalisering av högre utbildning är andra sektorer integrerade. De bästa strategierna bygger också på samverkan med staten och näringslivet. Det hävdas i rapporten Global Race for International Students från British Council.

Rapporten analyserar nationella strategier för internationalisering från tio länder. Bland länderna märks Australien, Frankrike, Kanada, Kina, Tyskland och USA. En slutsats som dras är att strategin bör ta hänsyn till frågor som t.ex. bostäder och möjligheter att stanna i landet för att arbeta. Ett sådant helhetsgrepp är avgörande för hur den högre utbildningen ska utvecklas och växa på lång sikt.

Enligt rapporten måste den traditionella mobiliten bland studenter och lärare kopplas till globalisering och framsteg i ett bredare perspektiv, om strategierna ska bli framgångsrika. Sådana kopplingar finns t.ex. i strategierna i Australien och Kanada. I dessa visas också att en internationaliserad högre utbildning påverkar och gynnar alla samhällssektorer.

För att skapa positiva effekter krävs att lärosätena har omfattande kontakter med näringslivet och med olika branscher. Rapporten pekar t.ex. på nära kopplingar mellan lärosäten i Australien, landets utrikesförvaltning och företagsvärlden. På liknande sätt utvecklades strategin i Nya Zeeland i samklang med regeringens Business Growth Agenda.

Flera av strategierna för internationalisering innehåller mål för rekrytering av internationella studenter och datum när målen ska nås. Detta är, enligt rapporten, angeläget som en signal till studenter och konkurrenter om att landet tar internationalisering på allvar.

Rapporten understryker också att eftersom mobiliteten förändras, och utbildning ges bl.a. genom filialer i andra länder och digitala kanaler, måste strategierna hela tiden utvecklas och justeras.

Läs i the PIE-news om nationella strategier för internationalisering


Studieavgifterna i USA är fortfarande ett stort hinder för många som vill studera

Högre utbildning i USA är alltför dyr för dem som kommer från familjer med låga inkomster och med bakgrund i arbetarklass eller medelklass. Det visar en ny rapport från Institute for Higher Education Policy (IHEP) i USA.

Rapporten lyfter fram den dystra verklighet många ungdomar idag står inför när de vill studera vid universitet och högskolor. Höga studieavgifter gör sådan utbildning omöjlig för många grupper i det amerikanska samhället. Politiker och andra beslutsfattare måste göra något åt detta. Landets ekonomiska och sociala framtid hänger på att fler ges möjlighet att studera vidare, säger IHEP i rapporten.

IHEP har beräknat vad studenter har råd att betala i form av studieavgifter. Beräkningarna avser tio typfall och utgår från olika delar av landet och från olika ekonomiska förutsättningar, bl.a. familjens totala inkomst. Uppgifterna jämförs med studieavgifterna från 2 000 lärosäten runt om i USA.

Studenter från familjer med högst inkomst, över 160 000 dollar per år (motsv. SEK 1,4 miljoner), har enligt analysen råd med 90 procent av alla utbildningar. Däremot har studenter vars familjer tjänar 69 000 USD (motsv. SEK 620 000) endast råd att gå mellan 1 och 5 procent av de utbildningar som ingick i analysen.

Resultaten visar att USA mer än någonsin behöver satsa på olika former för studiestöd och inte göra nedskärningar. Amerikaner som ges möjlighet till högre studier stärker landets ekonomi, skriver IHEP.

Läs på webbplatsen för Institute for Higher Education Policy om studieavgifter i USA


Kinesiska skolor och lärosäten etablerar sig i England och Kanada

Ett av Kinas toppuniversitet ska öppna campus i Oxford. Det är Peking University (PKU) som ska starta en filial till sin Business School. Och det är inte vilket lärosäte som helst – Mao Zedong arbetade en gång i tiden som bibliotekarie där. För ändamålet har universitetet köpt en äldre byggnad i närheten av Oxford för 8,8 miljoner pund (motsv. SEK 99 miljoner).

Enligt ett uttalande från PKU kommer utbildningen att fokusera på kunskap om ekonomi, finansiella marknader och företagsledning i Kina. Utbildningen kommer inte att ha någon koppling till University of Oxford.

Ett syfte med satsningen är att PKU ska klättra på de internationella rankinglistorna. I den senaste omgången av THE:s ranking placerade sig universitetet på 29:e plats. Etableringen i Oxford görs med stöd från regeringen i Kina. Det berättar tidningen the Guardian, som samtidigt påpekar att den kinesiska presidenten Xi nyligen deklarerade att Kinas universitet ska bli det kommunistiska partiets starkaste fästen.

Också i Kanada sker kinesiska etableringar. Där – i British Columbia – handlar det dock om utbildning på gymnasienivå. Hittills har två lärosäten hyrt ut delar av campus till privata kinesiska skolor och ett tredje förhandlar om saken. Enligt lärosätena är syftet att generera intäkter och att på sikt skapa en ny väg att rekrytera internationella studenter.

Enligt Kwantlen Polytechnic University kommer inkomsterna från uthyrningen att bli 400 000 kanadensiska dollar (motsv. SEK 2,7 miljoner) per år och dessutom göra lärosätet känt i Kina. Personalen fruktar dock att lärosätets rykte tvärtom kan bli sämre eftersom den kinesiska skolan drivs i vinstsyfte.

Läs i the Guardian om kinesisk etablering i Oxford

Läs i Vancover Sun om etablering av kinesiska gymnasieskolor på kanadensiska lärosäten


En rad politiska beslut kan förändra den högre utbildningen i Danmark

Regeringen i Danmark har kommit överens med Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna om hur universitetens styrelser ska utses. Överenskommelsen har utformats efter att det förslag som lades fram tidigare i år varit ute på remiss (och fått skarp kritik). Till förändringarna hör att det organ som ska utse externa medlemmar till styrelsen, och dess ordförande, ska välja sin egen ordförande. Denne ska inte utses av regeringen. Dessutom får anställda och studenter nu plats i detta organ.

I ett annat beslut har utbildnings- och forskningsministern Sören Pind tillsatt en kommitté som ska utreda hur universitetens utbildning kan utvecklas. I kommitténs uppgifter ingår att se över utbildningens kvalitet och kraven på de studerande. Möjligheterna till en närmare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, för ge en mer flexibel och snabbare övergång från utbildning till arbete, ska utredas. Vidare ska möjligheterna att via tekniskt stöd stärka kvalitet och relevans utredas, liksom det totala utbudet av utbildningar. Det senare ska göras utifrån frågeställning om det finns för många utbildningar.

Regeringen föreslår också att mer flexibla masterutbildningar ska skapas. Studier på masternivå ska kunna kombineras med arbete. För att åstadkomma detta ska, på försök, yrkesinriktade masterprogram inrättas på deltid. Det handlar om tvååriga program som ska fördelas på fyra år. De som ska kunna antas till deltidsprogrammen måste vara anställda på minst 25 timmar per vecka i ett arbete som bygger på ett slutfört bachelor-program. Det kan också gälla personer som driver egen verksamhet. De nya programmen föreslås inte vara studiemedelsberättigande, men det ska inte heller krävas s.k. deltagarbetalning.

Läs mer på danska regeringens webbplats om hur universitetens styrelser ska utses

Läs mer på danska regeringens webbplats om utveckling av universitetsutbildningarna

Läs mer på danska regeringens webbplats om masterprogram på deltid

 

Nyheter i korthet


Australien: Lärosätenas program för ökad anställningsbarhet förstärker ojämlikhet

Många lärosäten har en naiv syn på åtgärder för ökad anställningsbarhet. Sådana antas vara neutrala, så att alla studenter kan delta. I verkligheten kan skillnader mellan studenter ur missgynnade respektive priviligierade grupper förstärkas. Det visar en studie från La Trobe University. Studenter från missgynnade grupper missar ofta karriärrådgivning, tillgång till praktikplatser, internationella utbyten och erfarenheter vid sidan om studierna (extra-curricular activities).  Lägre anställningsbarhet för vissa grupper kan skada lärosätena när alltmer fokus läggs på sysselsättning efter studierna.

Läs på webbplatsen för La Trobe University om ojämlikhet i åtgärder för anställningsbarhet


Ryssland: Fler ryska studenter väljer att studera utomlands

Allt fler studenter från Ryssland söker sig till centrala och östra Europa. Omkring 25 procent av de ca 35 000 ryska studenter som i år har valt att studera utomlands valde universitet i denna region. Också till USA ökar strömmen. Den största ökningen har dock skett till Kina. År 2012 var det 5 000 studenter som valde Kina, mot 16 000 år 2016. Bakgrunden till ökningarna anses vara stigande studieavgifter i Ryssland och den något stabilare ekonomiska situationen i landet.

Läs i University World News om ryska studenters studier utomlands


Kosovo: Korruption inom universiteten är ett stort och växande problem

Korruptionen inom universiteten i Kosovo, särskilt University of Pristina, är ett ökande problem enligt en EU-rapport. Det finns framför allt anklagelser om orättvisa rekryteringar och politisk påverkan. Dessutom är resultaten dåliga. Den etniska segregerade mellan serber och albaner är också omfattande, trots stora internationella insatser. Sedan 2013 finns en överenskommelse om ömsesidigt erkännande av högre utbildning mellan Kosovo och Serbien, men implementeringen har stannat av. Många av problemen vid universiteten är kvarlevor sedan länderna tillsammans utgjorde Jugoslavien.

Läs i Balkan Insight om problemen vid universiteten i Kosovo


Storbritannien: Fler och fler studenter använder tekniska hjälpmedel för att fuska vid examination

Fusk vid skriftliga tentamina med hjälp av mobiltelefoner, minikameror, smarta klockor, dolda hörsnäckor och liknande har ökat kraftigt de senaste åren. Det visar en analys gjord av den engelska tidningen the Guardian. Vid Queen Mary University of London upptäcktes det största antalet fall av teknik-baserat fusk, 54 stycken. Många andra lärosäten har inte anmält några fall av fusk eller kan inte lämna uppgifter. Utrustning för fusk annonseras enligt tidningen öppet på Internet med direkt adress till studenter.

Läs i tidningen the Guardian om brittiska studenters fusk med hjälp av teknik

 

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |