Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:15

2017-04-28

Innehåll

Unesco rekommenderar positiv särbehandling

Det finns överväldigande bevis för att åtgärder riktade till lägre socioekonomiska grupper (disadvantaged groups) ökar tillgängligheten till högre utbildning. Därför bör positiv särbehandling användas för att bredda antagningen från sådana grupper. Det kan t.ex. handla om särskilda antagningskvoter, bonus på provresultat eller att ta hänsyn till de sökandes bakgrund. Det sägs i en ny studie från Unesco.

Unesco uppmanar också regeringar att begränsa återbetalningskrav på studielån till maximalt 15 procent av månadslönen för dem som tagit examen. Samtidigt förkastas program som innebär avgiftsfri utbildning för alla. Motivet för detta är enligt Unesco att modeller som innebär one-size-fits-all har visat sig diskriminera fattiga studenter, utom i Sverige och Norge.

Uppmaningarna till begränsning av återbetalningskraven och användningen av positiv särbehandling är två av sex uppmaningar. Med dem vill Unesco säkerställa att de senaste årens snabba expansion av högre utbildning i världen inte ska missgynna utsatta grupper. De andra uppmaningarna gäller att fokusera på att de som är i störst behov av stöd också får det, att i lag garantera att tillgången till högre utbildning blir jämlik och att den blir ekonomiskt överkomlig, att följa upp att lika möjligheter erbjuds samt att erbjuda olika former av studielån. 

Som bakgrund till uppmaningarna pekar rapportens författare på de nuvarande enorma skillnaderna mellan andel studenter från de rikaste och de fattigaste samhällsgrupperna. Det mest extrema fallet är Filipinerna. Där är sannolikheten att ungdomar från de 20 procent rikaste grupperna har fullföljt en fyrårig universitetsutbildning 50 gånger större än bland de 20 procent fattigaste.

Läs i Times Higher Education om Unescos rekommendation om positiv särbehandling

Läs i University World News om sex uppmaningar för att värna utsatta gruppers studiedeltagande


Studentexamen i Finland ska få ökad status

Regeringen i Finland vill ge landets studentexamen ökad status, så att en större andel av dem som söker till universitet och högskolor kan antas på basis av studentexamen. De urvalsprov som nu används till vissa studieprogram anses sluka onödiga resurser, såväl av den sökande som av respektive lärosäte. Förslag om förändringarna kommer från en arbetsgrupp som har tillsatts av Undervisnings- och kulturministeriet.

Förslaget innebär att tiden för varje provtillfälle minskar från sex till fyra timmar, att prov i modermålet ska klaras av under en dag i stället för som nu två, samt att ett kombinerat prov i natur- och samhällsvetenskap (realämnen) ska göras om till prov i två enskilda realämnen. Ett sådant prov i två realämnen ska kunna ersättas av prov i ett realämne och ett främmande språk.

Ett test av muntliga språkkunskaper föreslås bli en del av proven i främmande språk och det andra inhemska språket. Betydelsen av språkkunskaper betonas också genom att text som bakgrundsmaterial till prov i de olika ämnena kan finnas på annat än modersmålet. Förutom språk vill arbetsgruppen sporra gymnasister att avlägga studentprovet i matematik. Studentexamen föreslås även i fortsättningen omfatta minst fyra prov, av vilka provet i modersmål och litteratur är obligatoriskt.

Ett underkänt prov skulle enligt förslaget få göras om tre gånger i stället för som nu två och möjligheten att höja betyget skulle ökas från ett till två tillfällen. För den som inte fått hela studentexamen godkänd föreslås det bli möjligt att i tre års tid få räkna godkända prov i enskilda ämnen till godo då en ny examination påbörjas.

Läs på webbplatsen för YLE om förslag till förändringar i den finska studentexamen


Nytt mobilitetsprogram i Brasilien ersätter Science without Borders

Ett nytt mobilitetsprogram i Brasilien ska ersätta det som på engelska har kallats Science without Borders (SwB). Till skillnad från detta kommer det nya programmet att i väsentliga delar vara decentraliserat. Varje lärosäte kommer att få ta en stor del av ansvaret för programmet. Det nya programmet har presenterats av Capes, den nationella brasilianska myndigheten för finansiering och utvärdering. 

Den osäkerhet om finansiering av högre utbildning som har rått under de senaste två åren verkar nu skingras. Capes har presenterat huvuddragen i det nya programmet, medan detaljerna kommer att redovisas i juli innan det brasilianska akademiska årets andra termin startar.

I SwB gavs ett mycket litet utrymme för lärosätena att agera. I stället riktades finansiering till individer eller till institutioner. Nu ska medel istället ges till lärosätena. Nytt är också att för att få finansiering för mobilitet i det nya programmet kommer det att krävas strategier för internationalisering. Varje lärosäte som vill delta ska tillsammans med sina internationella partner utveckla en heltäckande sådan strategi.

Programmet har tre primära mål: att förbättra Brasiliens internationalisering, att stödja bilateralt samarbete med utländska partner och att ge studenterna nya kunskaper som de kan ta med sig tillbaka till Brasilien. Större delen av finansieringen kommer att riktas mot studenter på master- och doktorandnivå (postgraduates) samt yngre forskare.

Lärosäten som vill delta måste skicka in sina förslag senast i oktober. Medel till programmet förväntas komma i Brasiliens budget för 2018. Utländska lärosäten som vill utveckla forskningsinriktade partnerskap bör kontakta sina partner snarast möjligt säger Capes.

Läs i the PIE-news om efterföljaren till Science without Borders


Högutbildade lämnar Finland samtidigt som antalet internationella studenter minskar

Fler forskarutbildade lämnar Finland jämfört med antalet som kommer till landet. År 2015 lämnade 375, medan bara 156 flyttade till landet. Totalt under åren 2005–2015 lämnade drygt 3 000 forskarutbildade landet och knappt 2 000 flyttade in.

Den negativa utvecklingen beror sannolikt på nedskärningarna vid landets universitet och i forskningsfinansiering, menar de fackliga organisationerna Professorsförbundet och Forskarförbundet i ett gemensamt pressmeddelande. Förbunden konstaterar att många under sin karriär jobbar en period utomlands, men menar att det är beklagligt att Finland inte kan erbjuda utländska experter och återflyttare anställningar.

Populära länder för finska forskare är USA, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Norge har under de senaste åren ökat i popularitet. Anledningen till att många flyttar utomlands är, menar förbunden, att forskarna får bättre villkor och större möjlighet att ägna sig åt forskning utomlands. Enligt de två förbunden vittnar t.ex. många professorer som flyttat till Sverige om att stödfunktionerna fungerar väl på den nya arbetsplatsen och att de därför kan koncentrera sig på forskning. Under den senaste tiden har också flera toppforskare lämnat landet.

Förutom att fler och fler forskare lämnar Finland vill färre studenter från länder utanför EU/EES studera i landet. Sedan studieavgifter infördes har antalet studenter minskat med en tredjedel. Det visar uppgifter från Helsingfors universitet. Studieavgiften för internationella studenter är mellan 13 000 och 15 000 euro (motsv. SEK 125 000–144 000).

I och med att antalet internationella sökande minskar, måste vi satsa mer på rekrytering och internationell marknadsföring. Det konstaterar Markus Laitinen, utvecklingschef på Helsingfors universitet.

Läs på YLE:s svenska hemsida om att forskarutbildade lämnar Finland

Läs på YLE:s svenska hemsida om att färre internationella studenter vill studera i Finland


Både fler och färre sökande till lärarutbildningen i Norge

Till den norska lektorsutbildningen – främst­ för arbete inom gymnasieskolan, men också grundskolan ­– söker 15,4 procent fler än förra året. Såväl till lärarutbildningen för årskurserna 1-7 som till lärarutbildningen för årskurserna 5-10 är däremot antalet sökande i år något lägre än förra året (3,6 resp. 5,5 %).

Kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen säger att ansökningsstatistiken visar att läraryrket är attraktivt. Samtidigt skulle han gärna se att ännu fler söker sig till lärarutbildningen för grundskolan, eftersom det behövs många lärare de närmaste åren.

Från och med hösten 2017 är lärarutbildningen i Norge en femårig masterutbildning. Fokus kommer att ligga dels på fördjupade ämneskunskaper, dels på praktik. När nu lärarutbildningen blir en femårig master ska startlönen vara högre, dessutom har antagningskraven i bl.a. matematik höjts vilket kommer att leda till fler och bättre sökande, menar Isaksen.

Ansökningstalen till lärarutbildningarna i Nord-Norge ökade med 45 procent jämfört med förra året. Anledningarna till detta är flera, bl.a. att Universitetet i Tromsø erbjuder utbildning i Alta och att Norduniversitet har ändrat sitt utbud av utbildningar i Nordland. Dessutom har regeringen infört särskilda förmåner för lärare i norr.

I budgeten fr.o.m. 2017 finns 134 miljoner norska kronor (motsv. SEK 138 miljoner) årligen för att minska studieskulden för nyutbildade lärarstudenter. De som får mest är de studenter som läst lärarutbildning för årskurserna 1-7 och tar jobb i Nordnorge. De beräknas få återbetalt upp emot 150 000 norska kronor av sina studielån, säger Torbjørn Røe Isaksen.

Läs på den norska regeringens hemsida om antalet ansökningar till de norska lärarutbildningarna


I Sydostasien förs diskussionerna om högre utbildning på olika sätt i olika länder

Indonesien måste förstärka universitetssamarbetet med EU. Det gäller särskilt inom naturvetenskap, teknologi och matematik, s.k. STEM-ämnen. Det behövs för att arbetskraften ska kunna konkurrera i den digitala världen. Det säger Djisman Simandjuntak, framträdande ekonom, och rektor för en handelshögskola.

Djisman påpekar att den högre utbildningen i Indonesien domineras av samhällsvetenskap, inklusive religiösa studier. Utbildning inom STEM-området är mycket begränsad, vilket delvis är en fråga om finansiering. Omkring 20 procent av budgeten går till utbildning, men bara 0,2 procent till forskningen och det drabbar särskilt STEM.

Regeringen i Malaysia anser att behovet att skicka studenter utomlands för att de ska få en kvalificerad utbildning snart är borta. Kvaliteten i landets egen utbildning ökar stadigt enligt ministern högre utbildning, Datuk Seri Idris Jusoh. Han påpekar att Malaysia har fem forskningsuniversitet av hög kvalitet. När studenter sänds utomlands är det ofta till mindre kvalificerade lärosäten, vilket är slöseri med pengar.

Idris pekade också på att Malaysias universitet har klättrat på rankinglistorna. Målet är nu att ett ska vara bland världens 100 bästa senast år 2020. Och år 2050 ska ett eller två lärosäten finnas bland de 20 bästa.

I Filipinerna beslutade parlamentet nyligen enhälligt att statliga lärosäten ska vara avgiftsfria. Det gäller studier på program som leder till en bachelor-examen eller motsvarande. Studenter som kan betala själva kommer att ”… be encouraged to “opt out” of the subsidy …”

Den nya lagen hälsas med tillfredställelse av många. Andra är mer tveksamma. De som studerar vid privata lärosäten oroar sig för att många av deras kamrater kommer att söka sig till statliga lärosäten.

Läs i Jakarta Globe om behovet av ökat samarbete med EU

Läs i New Straits Times om hur högre utbildning i Malaysia ska utvecklas enligt regeringen

Läs på webbplatsen Masterstudies om avgiftsbefrielse i Filipinerna



 

Nyheter i korthet


Tyskland: Demografin förklarar frånvaro av studieavgifter för internationella studenter

Tyskland har stort behov av ung välutbildad arbetskraft. Det är en viktig orsak till att internationella studenter inte behöver betala studieavgifter och att antalet ökar. Tyskland har – näst efter Japan – den största befolkningen över 60 år. Inflöde av arbetskraft krävs för att hålla ekonomin igång. Det är också en orsak till att internationella studenter erbjuds att stanna upp till 18 månader efter examen. Och intresset är stort – omkring tre av tio studenter planerar att stanna permanent.

Läs i Times Higher Education om motiv för frånvaro av studieavgifter i Tyskland


Nordafrika: Tio länder runt västra Medelhavet i stort samarbetsprojekt

Ett nätverk har bildats av lärosäten i fem länder i nordvästra Afrika: Marocko, Algeriet, Libyen, Mauretanien och Tunisien. Från den europeiska sidan deltar lärosäten i Spanien, Portugal, Frankrike, Italien och Malta.  Nätverkets syfte är att uppmuntra samarbete mellan lärosäten i länderna. Samarbetet ska bygga på fri rörlighet för forskare i regionen, på utbyte av forskningsdata, på kompetensutveckling, patentering samt utbyte av studenter och lärare/forskare. Samarbetet stöds av EU:s forskningsprogram Horisont 2020.

Läs i University World News om ett nytt universitetsnätverk i länder omkring västra Medelhavet


Norge: Nästan var tionde student mobbas

Nio procent av studenterna i Norge mobbas. Det är långt fler än andelen som mobbas i grund- och gymnasieskolan. Det är också en större andel än de som mobbas i arbetslivet. Det visar en undersökning från Universitetet i Agder. Undersökningen genomfördes bland 3 000 studenter på tre universitet och två högskolor i Norge. De flesta som mobbas anger att mobbningen görs av andra studenter under föreläsningar och i arbetsgrupper, men också av lärare på föreläsningar.

Läs i tidskriften Khrono om mobbning vid universitet och högskolor i Norge


Tyskland: Antalet flyktingar vid landets universitet ökar

Det totala antalet flyktingar till Tyskland har minskat, pga. EU:s flyktingavtal med Turkiet. Samtidigt har antalet flyktingar vid landets universitet ökat. Enligt den tyska rektorskonferensen HRK (SUHF:s tyska motsvarighet) är antalet flyktingar vid landets universitet 1 140, vilket är fem gånger fler än för ett år sedan. Förra året besökte flyktingar olika former av studievägledning 24 000 gånger. Det är dubbelt så mycket som året innan. Detta visar, enligt HRK, att universitetens insatser att integrera flyktingarna har lyckats.

Läs i University World News om det ökande antalet flyktingar vid tyska universitet

 

 

Från redaktionen

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |