Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:17

2017-05-12

Innehåll

Regeringen i Danmark vill straffa studieprogram där möjligheterna till arbete är små

De danska lärosätenas ekonomi ska i fortsättningen vara direkt beroende av att studenterna snabbt genomför sina studier och snabbt får arbete.  Det är innebörden av regeringens förslag till nytt system för finansiering av högre utbildning. Enligt utbildningsminister Søren Pind krävs reformer för att lärosätena inte ska öka antagningen i syfte att öka sina intäkter.

I den nya fördelningsmodellen kommer ett kvalitets- och resultat-tillskott att ingå. Detta ska motsvara 10 procent av det samlade anslaget till universitet, professionshögskolor och yrkesakademier (erhvervsakademier). År 2016 motsvarade det 13 miljarder danska kronor (motsv. SEK 17 miljarder).

Tillskottet ska bara utbetalas i sin helhet om de studerande i genomsnitt inte är mer än tre månader försenade i studierna, räknat på bachelor- och masternivå. År 2015 var danska universitetsstuderande i genomsnitt åtta månader försenade och studerande på professionshögskolor en månad försenade. Dessutom får inte arbetslösheten bland de examinerade vara högre än inom den yrkesverksamma delen av befolkningen generellt sett.

Ett nytt grundanslag (grundtilskud) motsvarande 20 procent av det totala anslaget införs. Det ska ge lärosätena bättre utrymme att planera på lång sikt. Detta tillskott ska justeras vart fjärde år och kopplas till hur väl lärosätena lever upp till sina avtal med regeringen. Nytt är också att avtalen ska innehålla fastställda mål för utbildningens kvalitet. Hur kvaliteten ska mätas är dock inte klart.

Anslagens resterande 70 procenten ska även i fortsättningen fördelas utifrån antalet studenter som fullföljer sina studier. Dock kommer tilldelningen av medel till programmen att ändras. Bland annat kommer lärarutbildningarna att få mer pengar, medan vissa medicinsk-tekniska program får mindre.

Läs i tidningen Politiken om danska regeringens förslag till finansieringsmodell för högre utbildning


Universiteten i Litauen bör slås samman för att få bättre kvalitet

De statliga universiteten i Litauen bör reformeras säger en grupp experter. Deras förslag innebär att antalet lärosäten ska minska från 14 till 8. Syftet med reformen är att höja utbildningens kvalitet genom att skapa bredd-universitet, tekniska universitet och ”specialiserade akademier”. Gruppen tillsattes av premiärminister Saulius Skvernelis.

I förslagen från arbetsgruppen ingår att minska antalet studieprogram från nuvarande 1 800 till ca 700. Det ska ske genom koncentration och anpassning till vad landets arbetsmarknad behöver. En bakgrund till de föreslagna sammanslagningarna är att antalet studenter minskar. Eugenijus Butkus, rådgivare till landets utbildningsminister, säger att med färre studenter är nuvarande situation nätt och jämnt hanterbar. Han menar att det nu krävs kraftiga förändringar.

Förslagen påverkar också studiernas uppläggning. Bland annat ska studietiden för en examen på bachelor-nivå minskas från nuvarande fyra till tre år.

Reformprocessen är komplex säger arbetsgruppen. Omfattande investeringar kommer att krävas – troligen i storleksordningen 200 miljoner euro (motsv. SEK 1,9 miljarder).  Genom sammanslagningarna kommer dock de administrative kostnaderna att kunna minskas.

Reformen väntar nu på behandling i landets parlament. Om beslutet blir att reformerna ska genomföras kan de starta senare i år.

Läs i statliga kinesiska Xinhuanet (!) om föreslagna reformer av högre utbildning i Litauen


I Storbritannien sjunker antal deltidsstuderande som en sten

Antalet deltidsstuderande i Storbritannien har minskat med 56 procent mellan läsåret 2010/11 och 2015/16. Det visar den senaste statistiken från the Higher Education Statistics Agency. Antalet har minskat successivt under det senaste decenniet, men minskningen har varit särskilt stor sedan läsåret 2010/11. Läsåret 2015/16 var det totala antalet drygt 107 000.

The Open University är den största brittiska anordnaren av högre utbildning på deltid. Dess rektor, Peter Harrocks, berättar att lärosätet har tvingats stänga sju av sina nio regionala kontor och att ytterligare nedskärningar är att vänta. Han berättar också att lärosätet har gjort egna beräkningar över konsekvenserna av de senaste tio årens förändrade finansiering. Beräkningarna pekar på att ungefär 400 000 personer som skulle ha kunnat studera på deltid inte har fått den möjligheten.

Experter på området anser att orsaken till den kraftiga minskningen är neddragningar och andra förändringar i de statliga anslagen. År 2012 höjde regeringen de maximala avgifterna för deltidsstudier. För vissa kurser dubblerades eller t.o.m. tredubblades avgifterna.

För att balansera de ökade avgifterna infördes möjligheter att få studielån också för deltidsstudier. Det hade inte varit möjligt tidigare. Undersökningar visar dock att två tredjedelar av de potentiella deltidsstudenterna inte var berättigade att söka lånen. Nick Hillman, som var rådgivare till dåvarande universitetsministern David Willetts, erkänner nu att förändringen i avgifterna var ett misstag: “We didn’t understand how few part-time students would actually be entitled to those loans.” Han menar också att ”… you actually need to be more generous with part-time students.”

Läs i the Guardian om det kraftigt minskade antalet deltidsstuderande i Storbritannien


Trumps budget förkastas

Universiteten ses som vinnare i den amerikanska kongressens beslut om budget för tiden fram till september i år. Beslutet innebär ett rejält bakslag för president Trump.

I mars presenterade den nya administrationen ett förslag till vad man kallade en ”skinny budget”. Förslaget innehöll drastiska nedskärningar på flera områden som avser utbildning och forskning. Det gällde inte minst anslagen till National Institutes of Health (NIH) och därmed till forskning. NIH förmedlar ca 80 procent av sina anslag vidare till landets universitet och forskningsinstitut. Anslagen till NIH kommer nu istället att öka för andra året i rad.

Också andra forskningsområden kommer att slippa nedskärningar under budgetperioden. Hit hör bl.a. energidepartementets forskning.  Ett förslag som tidigare tilldrog sig stort intresse var nedläggning av The National Endowments for the Humanities and for the Arts. Budgetbeslutet innebär att båda områdena istället får något ökade anslag.

Till andra områden som slipper aviserade nedskärningar hör studiestöd inom det s.k. Pell Grant-systemet. För att minska kostnaderna gjordes år 2011 en förändring av systemet så att stödet inte gavs under hela året. Sedan dess har studentorganisationer slagits för att ändra detta.

Budgetbeslutet anses också intressant utifrån vad som inte finns med. Det gäller t.ex. republikanernas försök att ta bort anslag från en del av president Obamas regleringar av utbildningssektorn. Dit hör det som kallas gainful employment, med syfte att begränsa studenternas studieavgifter. Detta program fortsätter nu.

Till de stora frågorna som nu diskuteras är om bakslaget för presidenten betyder något när det gäller budgeten för 2018. Flera bedömare varnar för att dra alltför långtgående slutsatser om detta.

Läs i Inside Higher Education om bakslaget för president Trumps budgetförslag


Ny möjlighet i Finland för yrkesutbildade som vill gå vidare till högre utbildning

Det ska bli enklare för personer med yrkesinriktad examen på gymnasial nivå att gå vidare till högre studier. En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet föreslår att antagning ska kunna göras på basis av betyg. Syftet från regeringens sida är att minska antalet mellanår för den som efter en yrkesinriktad gymnasieexamen vill studera vidare. Dessutom vill regeringen minska behovet av de omfattande förberedelserna som ofta krävs för nuvarande inträdesprov.

Arbetsgruppen föreslår att betygsurvalen ska utvecklas. Det gäller särskilt vid antagning till ingenjörsutbildning av studerande som avlagt en yrkesexamen inom teknikbranschen, eller antagning till yrkeshögskolestudier inom social- och hälsovård av dem som avlagt en yrkesexamen inom social- och hälsovård.

Förutom betygsurval bör en modell med prov där de sökande kan påvisa sin kompetens utvecklas. Yrkeshögskolorna bör också utveckla gemensamma urvalsprov för flera branscher där man mäter ”kunnande, beredskap och begåvning för högskolestudier”.  I urvalsproven bör man uppmärksamma kunnande från såväl yrkes- som gymnasiestudier.

Vidare föreslår arbetsgruppen att bedömningsskalan för grundläggande yrkesstudier ändras till en skala i fem steg (1-5) för att bättre kunna utnyttja betygen. Det förutsätter enligt gruppen att yrkeshögskolorna får stöd för att värdera grundläggande yrkesexamina som avlagts tidigare, samt för att tolka betygshandlingar.

I arbetsgruppens rapport tas också frågan om samarbete mellan yrkesutbildningarna på gymnasial nivå och yrkeshögskolorna upp. Samarbetet måste utökas anser gruppen, framförallt med sikte på att skapa mer flexibla studievägar. Samtidigt behövs det mer enhetlighet i studievägarna så att man efter t.ex. enstaka kurser kan vara behörig att studera vid olika yrkeshögskolor.

Läs på undervisnings- och kulturministeriets webbplats om en ny väg till högre utbildning


Marknaden för utbildning online växer i USA men är mycket rörlig

Mellan åren 2012 och 2015 ökade antalet studenter som läste kurser online, vid två tredjedelar av alla lärosäten i USA. Störst var andelen som ökade bland de privata, icke vinstdrivande, lärosätena. Också bland privata vinstdrivande, och offentligt drivna lärosäten, var det en hög andel som ökade antalet studenter. Det visar en analys av nationell statistik om studiedeltagande.

I alla tre grupperna var det 64–68 procent som ökade. Detta skedde samtidigt som det totala antalet studenter – med start vid finanskrisen – minskade. Trots att den övergripande trenden ifråga om online-studier varit ökande finns det stora skillnader. Hösten 2012 hade det privata, vinstdrivande, University of Phoenix det största antalet studenter som läste minst en kurs online (250 000). Southern New Hampshire University (SNHU) låg på 50:e plats. Tre år senare var Phoenix fortfarande störst, men nu med ungefär 100 000 färre studenter. SNHU hade emellertid femfaldigat antalet studenter och klättrat till fjärde plats.

Det vinstdrivande Phoenix var en av pionjärerna i fråga om kurser online. Flera andra online-pionjärer inom denna del av sektorn har också sett en kraftig nedgång i antal studerande online. Samtidigt har privata, men icke-vinstdrivande, lärosäten som SNHU ökat sina studentantal ordentligt.

Analysen ger inga svar på orsakerna till de stora skillnaderna som identifieras. Två hypoteser nämns dock av andra bedömare. Den ena går ut på att de icke-vinstdrivande tjänar på nedgången för de vinstdrivande. Den andra hypotesen är att online-programmen först nu har nått en mognads-punkt, när de kan ta emot stora grupper studenter. En viktig del i denna mognad skulle bestå i den pedagogiska utvecklingen.

Läs i Inside Higher Education om utvecklingen av online-utbildning i USA

 


 

Nyheter i korthet


Nigeria: Studenter hävdar att de tvingas söka till privata lärosäten

Alla som söker till universitet och högskolor i Nigeria måste numera välja åtminstone ett privat lärosäte. Det har landets antagningsmyndighet bestämt. Kritiker menar att bakom de nya reglerna ligger ägarna till de privata lärosätena. Dessa vill försöka tvinga in studenter på dyra utbildningar, som i nuvarande ekonomiska läge har svårt att locka sökande. Två medborgargrupper ska nu gemensamt väcka talan i domstol för försöka att ändra reglerna.  Därmed kan årets antagning försenas.

Läs i University World News om antagning till högre utbildning i Nigeria


Nederländerna: Universiteten förlorar tillgång till all publicering från Oxford University Press

Förhandlingar mellan de nederländska universiteten och Oxford University Press (OUP) har brutit samman. Efter 18 månaders samtal står det nu klart att universiteten inte längre får tillgång till tidskrifter som publiceras av OUP. Universitetens intresseorganisation VSNU säger att det erbjudna priset är alldeles för högt. Till saken hör att VSNU har satt upp målet att år 2020 ska 100 procent av publiceringen vara tillgänglig enligt principen open access. För detta är universiteten beredda att betala motsvarande nuvarande kostnad.

Läs i Times Higher Education om att nederländska universitet nekas tillgång till Oxford University Press


Irland: Lärosäte använde brain storm online för att utforma sin strategi

Mer än 20 000 kommentarer från personal, studenter och alumner. Det fick Dublin City University när det under 24 timmar anordnade fyra parallella konversationer online. Syftet var att få in underlag till sin 2022-strategi. Till ämnena som diskuterades var studenternas liv vid sidan om studierna, hur relationerna med alumner ska förbättras och uppläggning av nya program för forskarutbildning. Bland de inbjudna kommentatorerna märktes Nya Zeelands förra utbildningsminister och chefen för Irlands myndighet för högre utbildning.

Läs i Times Higher Education om brain storm online som stöd för utveckling av strategi


USA: Få amerikaner har förtroende för universiteten

Bara 14 procent av amerikanerna har stort förtroende för universiteten. Förtroendet specifikt för vetenskapssamhället (scientific community) har 19 procent. I båda fallen är andelarna lägre än för militären (26 procent), men betydligt högre än för Kongressen (3 procent). Uppgifterna bygger på svar från 10 000 medborgare. Studien visar skillnader beroende på etnisk bakgrund (race), religion och ideologi. Bland dem som identifierade sig som ”extremely liberal” hade 30 procent högt förtroende för universiteten, medan andelen bland ”extreme conservatives” var 5 procent.

Läs i Times Higher Education om förtroendet i USA för universitet och vetenskap

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |