Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:19

2017-06-02

Innehåll

Norge lägger ny vikt vid internationalisering för lärosäten som vill bli universitet

Värderingen av ansökan från två norska högskolor om att få status som universitet väcker kritik. Nasjonalt organ for kvalitet i utdanninga (NOKUT) som ansvarar för värderingen har tillsatt extra kommittéer för att värdera högskolornas internationella verksamhet inom utvalda ämnesområden.

Norges regering har fastslagit sju kriterier för att ett lärosäte ska få benämnas universitet. Kriterierna berör sju aspekter av universitetets verksamhet: organisation och infrastruktur, forskning inom relevanta ämnesområden, lärarkårens akademiska kvalifikationer, rekrytering, studietidens längd fram till examen och studenternas prestationer, utbildning på forskarnivå inom minst fyra ämnesområden (där doktoranderna blir klara ”i tid”) samt kontakter med internationella nätverk.

Curt Rice, rektor vid det ena lärosätet – Høgskolen i Oslo og Akershus, menar att tillägget för internationalisering är överdrivet. Varje universitet och högskola ska enligt norsk högskolelag ge utbildningsprogram av hög internationell kvalitet påpekar Rice. Han säger vidare att högskolan redan uppfyller kriterierna och att det verkar som om regeringen instruerat NOKUT att inte bara utvärdera kvaliteten utan även att ”åter-ackreditera” högskolan.

Rune Nilsen är ordförande i styrelsen för det andra ansökande lärosätet, Høgskolen i Sørøst-Norge. Han menar att det är överraskande att den internationella aspekten fått särskilt fokus, med tanke på att denna fråga finns angiven i utvärderingskriterierna för forskarutbildning och forskning vid varje lärosäte i Norge. Han ser gärna att internationell verksamhet särskilt analyseras, men saknar bl.a. de hållbarhetsmål som anges i FN:s Agenda 2030. Istället verkar regeringen vara mest intresserad av internationella nätverk som har betydelse för det lokala näringslivet, konstaterar Nilsen.

Läs i University World News om hur ansökningar om status som universitet behandlas i Norge


Latinamerikas högre utbildning blir allt bättre men mycket återstår att göra

Utmaningen är att ge högre utbildning av god kvalitet till studenter från låg- eller medelinkomstgrupper. Det säger Världsbanken om länderna i Latinamerika och Karibien. En viktig orsak är att det kommer strida strömmar av studenter till lärosätena. Det är situationen när det gäller mångfald, jämlikhet och kvalitet i regionens högre utbildning som beskrivs.

Befolkningsökningen i kombination med större utbildningsutbud är förklaringen till den omfattande expansionen av högre utbildning i regionen. Omkring en fjärdedel av lärosätena i Latinamerika och Karibien har tillkommit efter år 2000. Vidare kommer många av de nya studenterna från låginkomstgrupper. I genomsnitt kom år 2000 endast 16 procent av studenterna från grupper med inkomster på den nedre halvan av skalan, medan andelen nu är 23 procent.   

Även om jämlikheten har förbättrats är det 55 procent av de 20 procent rikaste som studerar vidare, medan den bland de 20 procent fattigaste är 10 procent. De fattigaste utgör också en stor andel av de närmare 50 procent som inte fullföljer studierna. Bland orsakerna till avbrott märks att vissa utbildningar är mycket långa, att det är svårt att byta program och att examenskraven är omfattande.

Världsbanken påpekar att högre utbildning är nyckeln till ökad tillväxt och reducering av såväl fattigdom som ojämlikhet. För att ge alla en likvärdig chans till utbildning måste kvaliteten förbättras, liksom information om studier och möjligheter till finansiering. Dessvärre är högre utbildning inte en väg till social mobilitet för alla. Visserligen har de som tagit en universitetsexamen i genomsnitt 50 procent högre lön än andra, men en av tio har ett negativt ekonomiskt utfall.

Läs i University World News om högre utbildning i Latinamerika


Utvecklingsavtal med regeringen splittrar högskolesektorn i Norge

Regeringen i Norge planerar att införa utvecklingsavtal med lärosätena. Avtalen ska knytas till finansiering av lärosätena och innehålla ekonomiska incitament för att uppnå avtalade mål. Planerna diskuterades nyligen på det norska Universitets- og høgskolerådets (UHR) representantskapsmöte (motsvarande SUHF:s förbundsförsamling).     

Frågan om avtal splittrar sektorn. De skilda uppfattningarna gäller hur målen i avtalen ska knytas till finansiering, vem som ska utvärdera måluppfyllelsen och var de ”extra” pengarna ska komma ifrån.  Ska de ekonomiska incitamenten skapas genom att regeringen minskar basfinansieringen eller blir det ”nya” pengar?

UHR har tidigare informerat regeringen om att det råder oenighet om det nya systemet i sektorn. Dock konstateras att erfarenheterna från de lärosäten som deltagit i ett pilotprojekt för att pröva avtalsmodellen är positiva, trots att det inte knutits medel till projektet. Lärosätena menar att det varit nyttigt att arbeta på det nya sättet, och att samarbetet med regeringen fungerat väl och varit konstruktivt.

De flesta lärosätena är negativa till att knyta ekonomi till utvecklingsavtalen. Motiven är att de redan själva lägger betydande medel på strategiska satsningar. Regeringen har dock påpekat att det finns ett politiskt beslut om de ekonomiska medlen. Arbetet ska därför fokusera på olika alternativa modeller för avtalen.

Ett av de få universitet som är positivt till det nya systemet är NTNU. De var med i pilotprojektet och har redan ingått ett utvecklingsavtal med regeringen. Gunnar Bovim, rektor vid NTNU, menar att det bör finnas olika typer av avtal och att alla universitet och högskolor inte behöver ha samma uppläggning.

Läs i tidskriften Khrono om diskussionerna i Norge om införande av utvecklingsavtal


Stöd till utveckling av yrkesinriktad utbildning i Danmark och Finland

I Danmark ska de utbildningar som ges vid de s.k. erhvervsakademierna utvecklas så att de är relevanta också i framtiden. Ett projekt ska ta fram modeller för hur arbetet med att säkra relevansen ska läggas upp. Regeringen stödjer projektet med fem miljoner danska kronor (motsv. SEK 6,5 miljoner).

Det finns nio erhvervsakademier i Danmark. De flesta utbildningarna är tvååriga och inriktade på IT, handel, teknik m.m. Efter examen kan studenterna gå vidare till bl.a. professionshögskolorna som ger utbildning på bachelor-nivå.   

Projektet omfattar två huvudområden. Inom det ena ska lokala lärcentra prövas som stöd för digitala studier. Målet är att studenternas förmåga att utnyttja både fysiska och digitala rum ska utvecklas. Samtidigt ska ungdomar också utanför storstäderna få ökad tillgång till högre studier. Inom det andra området ska digitala program för arbete inom byggnads- respektive servicesektorn utvecklas.

I Finland har regeringen avsatt 40 miljoner euro (motsv. SEK 390 miljoner) för utveckling av, främst, yrkeshögskolornas utbildning. Syftet med det nya anslaget är att förbättra kvaliteten och att främja internationalisering.

Regeringens anslag kommer att kunna ges till projekt om bl.a. digitala lärandemiljöer, handledning, lärande och kompetens. Ett viktigt syfte med medlen är att främja samverkan mellan utbildning och det omgivande samhället. Vidare ska stöd kunna ges till samarbete mellan högskolor, till precisering av arbetsfördelningen inom högskoleutbildningen samt till att stärka studenternas beredskap inför arbetslivet och deras entreprenörskap.

Läs på danska Undervisnings- och forskningsministeriets webbplats om utveckling av yrkesinriktad utbildnin

Läs på finska Utbildningsministeriets webbplats om nytt stöd till utveckling av yrkeshögskolorna


Indien och Kina blir allt mer aktiva i Nordafrika

Indien och Egypten har presenterat en plan för samarbete inom högre utbildning. Planen omfattar bl.a. uppbyggnad av ett gemensamt lärosäte, etablering av nätverk mellan universiteten och stöd till mobilitet för studenter och lärare/forskare.

Planen är resultatet av en konferens som fokuserade på dialog om utbildning för hållbar utveckling. Planen är också en del i Indiens strategi för att bygga upp samarbete med de 22 länderna i arab-världen. Inom ramen för planen ska en arbetsgrupp identifiera områden som bör prioriteras för samarbete. Det gäller särskilt modernisering av kursplaner, reformering av utbildningen för att öka anställningsbarheten och förbättra kopplingen mellan lärosätena och industrin. Arbetet avser också hur den omfattande tillväxten i kunskap ska hanteras.

Indien ska bygga upp en “medical city” i Egyptens nya administrativa huvudstad, som ska anläggas öster om Kairo. Där ska bl.a. ingå ett universitet, ett institut för vårdutbildning och sex sjukhus. Vidare ska ett indiskt universitet byggas upp i Kairo med specialisering mot informations- och kommunikationsteknologi. Det blir det första indiska filial-lärosätet i Nordafrika och det totalt sett femte i Afrika. De övriga fyra finns i Mauritius.

Kina bjuder för sin del in studenter från Marocko att studera vid landets lärosäten.  Det görs i samband med en utställning där 22 kinesiska lärosäten informerar studenter i Marocko om vilka möjligheter som erbjuds i Kina. Deltagande lärosäten är bl.a. inriktade på transporter, främmande språk, finansiering och naturvetenskap.

Samarbetet omkring högre utbildning är ett nästa steg, efter att över 80 kinesiska företag har etablerats i Marocko.

Läs i University World News om samarbetet mellan Indien och Egypten

Läs i Morocca World News om Kinas samarbete med Marocko


Norsk modell stärker samarbetet mellan den högre utbildningen och arbetslivet

Stärkt och förankrat samarbete och ökad ömsesidig förståelse. Det är resultatet av att särskilda organ för samarbete mellan lärosäten och arbetsliv har etablerats i Norge. Det visar en rapport som forskningsinstitutet NIFU gjort på uppdrag av regeringen.

Norska universiteter och högskolor fick 2011 i uppdrag att inrätta Råd för samarbete med arbetslivet (RSA). Utvärderingen från NIFU visar att få konkreta resultat har uppnåtts. I några fall har nya studievägar inrättats och andra har förändrats. Sådana resultat är dock ganska begränsade. En viktig orsak är enligt NIFU de många fusioner mellan lärosäten som skett i Norge de senaste åren.

Jämfört med liknande organ och kontakytor har RSA haft ett särskilt värde när det gäller dialog på strategisk nivå menar NIFU. RSA har skapat nya mötesplatser och nya samarbetsmönster, men också bidragit till att formalisera, legitimera och stödja redan existerande samarbetsrelationer.

Kompetensbehovet i regionerna har varit ett viktigt tema i RSA. Det är särskilt tydligt vid högskolor och universitet med en tydlig regional profil. Flera lärosäten har också involverat regionala aktörer mer i RSA än i andra organ, medan nationella aktörer har fått en reducerad roll.

NIFU menar att vägen från strategisk dialog till konkreta resultat – t.ex. förändrade studievägar – kan göras kortare genom etablering av undergrupper och nätverk till RSA. Det visar resultat från några av lärosätena. Bredare nätverk och att personer ingår i flera nätverk skapar gemensam förståelse och ökade möjligheter att mobilisera förändringskraft. Sammanfattningsvis rekommenderar NIFU en fortsatt satsning på RSA. Lärosätena bör dock ges stor frihet att anpassa verksamheten till lokala förutsättningar.


Läs på forskningsinstitutet NIFU:s webbplats om Råd för samarbete med arbetslivet
 

Nyheter i korthet


Kina: De inhemska forskarna samarbetar alltmer med forskare i andra länder

Forskare i Kina vill helst samarbeta inom landet, men bilden håller på att förändras. I de 68 mest ansedda (selective) tidskrifterna som ingår i Nature Index har nu över 50 procent av artiklarna med kinesiska författare också medförfattare från andra länder. Bland orsakerna till ökningen finns det faktum att det totala flödet av forskning i Kina har växt dramatiskt skriver Nature. Vidare finns språkbarriärer som delvis kan hanteras med författare från andra länder.

Läs i the Australian om kinesiska forskares samarbete med forskare i andra länder


Thailand: Fallande studentantal och utländsk konkurrens kan stänga 75 procent av lärosätena

Under det kommande årtiondet riskerar tre fjärdedelar av universiteten i Thailand att tvingas stänga. Orsaken är att antalet sökande minskar. Marknaden för högre utbildning i Thailand har krympt under flera år, beroende på minskat barnafödande. Nu föds 600 000–700 000 barn per år, jämfört med 1 000 000 för 30 år sedan. Dessutom kommer konkurrensen att öka om ett regeringsförslag blir verklighet. Regeringen vill tillåta utländska lärosäten att etablera filialer i särskilda ekonomiska zoner.

Läs i Bangkok Post om risken att många av Thailands lärosäten kan tvingas stänga


USA: Mikrocampus etableras vid partneruniversitet utomlands

Istället för att etablera filial-universitet i andra länder ska University of Arizona etablera 25 s.k. mikrocampus. Under de kommande tre åren ska sådana campus byggas upp vid partneruniversitet i främst Asien och Mellanöstern. Totalt ska det finnas plats för 25 000 studenter. Vid varje mikrocampus ska ett eller flera program erbjudas i University of Arizonas och partneruniversitetets namn. Det första mikrocampuset finns på Ocean University of China och erbjuder ett juristprogram.

Läs i Inside Higher Education om University of Arizonas internationella mikrocampus


IAU: Hållbar utveckling är väl integrerad vid universitet världen runt

Arbete med hållbar utveckling är väl integrerat vid universitet världen runt, på alla nivåer inklusive den strategiska nivån. Det visar en global undersökning som IAU (International Association of Universities) gjort. Totalt har 120 universitet deltagit i undersökningen. Lärosätenas svar visar även att det finns mycket kvar att göra. Det gäller t.ex. att de flesta förknippar hållbar utveckling med miljöfrågor. Färre inkluderar de samhälleliga och kulturella aspekter som ingår i begreppet hållbar utveckling.

Läs på IAU:s webbplats om globala undersökningen av arbete med hållbar utveckling

 

 

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |