Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:2

2017-01-20

Innehåll

Ökningen av masterprogram i Norge kan ha påverkat utbildningskvaliteten negativt

Antalet masterprogram i Norge har under senare år ökat kraftigt. Ökningen har troligen påverkat vilka som tagits in i negativ riktning. En påtaglig effekt är att rambetingelserna för programmen varierar starkt, bl.a. i form av antal lärare och deras forskningskompetens. Detta är några av resultaten i en studie som forskningsinstitutet NIFU har genomfört på uppdrag av fackförbundet Akademikerne.

Efter den s.k. Kvalitetsreformen 2003 har både antal program och antal studenter ökat. NIFU:s kartläggning visar att mellan 2004 och 2014 ökade antalet masterprogram från 514 till 821, dvs. nästan 60 procent. Tre ämnesområden har haft en särskilt stor ökning. Det är humanistiska och estetiska ämnen, lärarutbildning och pedagogik samt hälsovetenskap. Inom det förstnämnda har antalet studenter minskat, trots att antalet program har ökat. En återkommande utbildningspolitisk fråga har gällt om tillväxten har påverkat kvaliteten.

NIFU har använt befintliga data, bl.a. om lärarnas kvalifikationer och studenternas antagningspoäng. Vidare har man bearbetat uppgifter från Studiebarometeret och NIFU:s egen s.k. kandidatundersökning. Enligt de senare undersökningarna är de flesta studenterna nöjda med sin utbildning, men det finns variationer. Till exempel finns de mest nöjda studenterna inom det ekonomisk-administrativa området på lärosäten med de bästa rambetingelserna och de högsta antagningspoängen.

En slutsats i rapporten är att större och mer forskningsaktiva miljöer runt programmen kan stärka kvaliteten, men de kan också påverka anpassningen till lokala behov och relevansen för arbetsmarknaden.

Läs på NIFU:s webbplats om ökningen i antalet masterprogram i Norge


Kritik mot snabbspår för nystartade privata lärosäten i Storbritannien

Storbritanniens regering föreslår ett snabbspår för nystartade privata lärosäten (“alternative providers”). Tidigare kunde det ta upp till sex år för ett lärosäte att få examensrätt. Med regeringens förslag kan samma befogenheter ges direkt när ett lärosäte inleder sin tre år långa provperiod. Utbildningsministern menar att konkurrensen och valmöjligheterna kommer att öka. Dessutom kommer studenterna att få mer valuta för sina pengar.

Reaktionerna mot det nya systemet med examensrätter har inte låtit vänta på sig. I det brittiska överhuset vände sig Labour och Liberaldemokraterna i förra veckan mot förslaget. De vill inte se en fullskalig marknadsanpassning. Det skulle kunna leda till att utbildningarnas kvalitet försämras. De menar också att landets goda rykte som utbildningsland, med många universitet i världstoppen, skulle hotas. Kritiken från universitetsrektorerna har också varit stark. De menar att ministrar inte ska blanda sig i universitetens verksamhet. Risken är stor att lärosätenas autonomi begränsas.

Tankesmedjan Higher Education Policy Institute (HEPI) diskuterar i en rapport riskerna och problemen med de nya reglerna. John Fielden, en av författarna till rapporten, påpekar att bara i England finns det över 700 vinstdrivande privata lärosäten. Att utforma ett regelverk som fungerar både för de statliga och de nya privata lärosätena är en stor utmaning. HEPI säger vidare att erfarenheter från Australien och USA visar att allt för generösa regler fungerar som en magnet för tveksamma aktörer. Slutresultatet kan bli återvändsgränder för studenterna, ökade kostnader för skattebetalarna samt behov av ny och utökad reglering.

Läs i The Guardian om brittiska regeringens förslag om snabbspår för privata lärosäten

Läs i The Guardian om kritik mot förslaget om snabbspår för privata lärosäten


Delade meningar om snabb expansion av militär forskning i Japan

I Japan ökar försvarsministeriets anslag till forskning närmast explosionsartat. Under år 2016 var anslagen 600 miljoner yen (motsv. SEK 47 miljoner) medan de i budgeten för 2017 uppgår till 11 miljarder (SEK 865 miljoner).

De första anslagen till försvarsministeriets forskning sedan andra världskriget kom så sent som 2015 och omfattade 300 miljoner yen.  Trots att andra anslag har minskat, har flera ledande privata och statliga lärosäten, bl.a. Hiroshima University och Kansai University, meddelat att de inte kommer att ansöka om medel från Försvarsministeriet.

Ökningen av anslagen skapar oenighet bland universiteten och forskarna, inte minst pga. av att de allmänna anslagen fortsätter att krympa. Kritikerna menar att de ökade försvarsanslagen väcker oro för att forskare ska utsättas för politiska påtryckningar. Kritiker hävdar också att resultat från forskning med militära anslag inte kommer att vara allmänt tillgängliga.

Enligt kritikerna är behoven att värna autonomin mycket stora. Professor Takao Takahara påminner om att forskare stödde den japanska militären under andra världskriget ”… and that must never be repeated”. Han säger också att anslagsökningarna kan kopplas till den spända situationen i Syd- och Östkinesiska sjön.

The Japan Scientists Association, med 4 000 medlemmar varav flera nobelpristagare, hävdar att användningen av begreppet “försvarsforskning” är olaglig i sammanhanget. Motivet är principerna i den freds-konstitution som antogs efter kriget. Dessa hindrar att Japan deltar i krig.

Från the Science Council of Japan som står regeringen nära, säger man att försvarsanslagen krävs för utveckla Japans självförsvarsstyrkor och att den forskning som sker på anslag från Försvarsministeriet kommer att publiceras öppet.

Läs i University World News om försvarsforskning i Japan


De bästa forskarna är perfektionister

En genomgående önskan om perfektion driver forskare att leta nya utmaningar. Utmaningarna får dem i sin tur att tänja sina gränser. Detta gäller åtminstone några av de främsta forskarna i Portugal, enligt en studie från det portugisiska the Centre for Performance Science at the Royal College of Music.

Det portugisiska teamet intervjuade sex av de allra bästa forskarna i landet. De ställde frågor om bl.a. utbildning, vad de tidigare hade uppnått, deras aktuella resultat, personlighetsdrag och sociala nätverk.

De intervjuade forskarna lyfte fram karaktärsdrag som uthållighet, anpassningsbar (adaptive) perfektionism, nyfikenhet och förmåga att utnyttja erfarenheter för att uppnå excellens.  Dessa karaktärsdrag “seem to play a role in stimulating the development of a scientific mind and extraordinary cognitive skill” skriver författarna.

Författarna bakom studien fann också en stark känsla av socialt ansvar och en plikt att bidra till ”a more sensible and knowledgeable society”. Flera av toppforskarna nämnde vikten av att kunna förverkliga sig själv inom livets olika områden. Likaså nämnde de behovet av att vara öppen för ett brett spektrum av erfarenheter, såväl inom som utanför vetenskapen.

Den allra viktigaste motivationen var passionen för arbete. Författarna bakom studien menar att detta var nyckeln till att kunna uppnå excellens. Men också att lyckas i sin forskning och få erkännande från andra drev toppforskarna framåt i arbetet. De offer som måste göras och den stress och oro som forskningen innebar, uppfattades som integrerade delar i arbetet som forskare. Därför ansåg de att förmåga att styra sina känslor var centralt för arbetet.

Läs i Times Higher Education om forskare som perfektionister


Lärare är engagerade i undervisningen men studenterna förbereder sig ofta för dåligt

Lärarna flyr inte undervisningen ochde rusar inte tillbaka till sin forskning så fort som möjligt. Snarare ägnar lärarna mycket tid åt undervisning – mer än de förväntas göra. Det visar en rapport från den norska kvalitetsmyndigheten NOKUT.  Rapporten krossar definitivt myten om att lärarna inte vill undervisa utan bara forska. Det säger Petter Aaslestad, ordförande i Forskerforbundet, det norska fackförbundet för anställda inom forskning och högre utbildning.

En annan studie, genomförd på Aarhus Universitet i Danmark, belyser studenternas arbete. De flesta av dem anser att de gör ett bra jobb, men lärarna håller inte med. Den danska undersökningen visar att 72 procent av studenterna menar att de kommer väl förberedda till sin undervisning. Frågar man däremot lärarna om studenternas förberedelser framkommer en annan bild. Endast 43 procent menar att studenterna är väl förberedda. Studien baseras på en enkät till 1 400 studenter och närmare 300 lärare från olika discipliner.

Hanne Balsby Thingholm är medförfattare till den danska studien. Hon menar att de olika perspektiven beror på bristande kommunikation mellan lärare och studenter. Lärare måste framföra sina förväntningar på ett tydligare sätt till studenterna. Det ska inte vara enbart en uppgift för den enskilda studenten att ta reda på vad lärarna vill. Lärarna ska inte heller bara fokusera på vad de undervisar om utan också lära studenterna att studera. Hon poängterar att studien inte handlar om hur duktiga lärarna är och hur lata studenterna är vid Aarhus universitet är. Snarare är syftet att studera gruppernas förväntningar på varandra och hur förväntningarna tas emot.

Läs i Times Higher Education om studenters och lärares olika förväntningar på undervisning

Läs i tidskriften Khrono om hur mycket tid lärare lägger på undervisning


Omdömen på RateMyProfessor liknar dem på kursutvärderingar

Studenternas omdömen i formella kursutvärderingar samvarierar med dem som lämnas på den omdiskuterade amerikanska sajten RateMyProfessor. Det visar en studie av närmare åtta miljoner omdömen. Den visar också att studenternas omdömen varierar beroende på lärarens kön, ämnesområde och hur lätt kursen uppfattas vara.

Studien analyserar korrelationer mellan de omdömen som studenterna ger på RateMyProfessor. Det gäller bl.a. ämne, undervisningens kvalitet, hur enkel kursen är, lärarens fysiska attraktivitet och kön. Omdömena avser omkring 190 000 amerikanska lärare som har fått minst 20 omdömen vardera.

Liksom i andra studier av kursutvärderingar spelar lärarens kön en roll. Män får generellt sett bättre omdömen än kvinnor. Inte i något ämne får kvinnliga lärare bättre omdömen än manliga. I några ämnen skiljer sig nivåerna dock inte åt, bl.a. kemi. Det bör sägas att lärare som studenterna ansåg vara ”hot” exkluderades – de som ansågs vara attraktiva fick (förstås) generellt sett bättre omdömen. Också lärare vars namn inte tydligt var kopplade till ettdera könet exkluderades.

Studien fann en tydlig korrelation mellan vilket ämne det gäller och hur lätt eller svår kursen upplevdes. Det var också tydligt att lärarna fick bättre omdömen om kursen ansågs vara lätt. Lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen samt matematik fick som helhet sämre omdömen än kollegorna inom humaniora och det konstnärliga området.

Studiens författare konstaterar att kritikerna skakar på huvudet åt uppgifter från RateMyProfessor, t.ex. kriterier som lärarens ”hotness”. Han menar ändå att de snedfördelningar som omdömena på sajten innebär antyder att det också i lärosätenas kursutvärderingar kan finnas kriterier som är olämpliga.

Läs i Inside Higher Education om studenters omdömen på sajten RateMyProfessor



 

Nyheter i korthet


Globalt: Populärvetenskapliga artiklar kan göra mer skada än nytta

Forskningsartiklar som är skrivna för allmänheten kan få den vanliga läsaren att övervärdera sin egen förståelse av vetenskap. Dessutom litar många mer på sina egna kunskaper än på forskare och experter. Detta visar en ny studie publicerad i tidskriften Public Understanding of Science. Artikelförfattarna menar att forskare och andra akademiker bör fortsätta att publicera populärvetenskapligt. Samtidigt bör de dock uppmuntra medvetenhet hos studenter om vikten av kritisk granskning och respekt för expertkunskap.

Läs i Times Higher Education om effekter av populärvetenskapliga artiklar


Filippinerna: Dutertes regering avskaffar studieavgifterna

I sin första egna budget har regeringen i Filippinerna under president Rodrigo Duterte avskaffat studieavgifterna vid 113 statliga universitet och högskolor. Regeringen ökar anslagen till utbildning från 433 miljarder pesos (motsv. SEK 77,5 miljarder) till 544 miljarder för 2017. Medlen avser enbart studieavgifter – övriga kostnader får studenterna själva svara för.  Bland övriga poster i budgeten märks ökade anslag till ett forskningsprojekt som involverar 15 av landets lärosäten och University of California.

Läs i University World News om att studieavgifterna har avskaffats i Filipinerna


Europa: Ny webbplats förmedlar studentbostäder i 239 städer

Det nederländska företaget Housing Anywhere har skaffat 5 miljoner euro (motsv. SEK 47,5 miljoner) i nytt kapital för sin fortsatta expansion. Studentbostadsföretaget erbjuder idag närmare 45 000 bostäder att hyra i 239 olika universitetsstäder, däribland Stockholm, Göteborg och Uppsala. Ambitionen är att expandera till totalt 100 länder senast år 2018. Utöver bostäder att hyra hjälper företaget till med byten av bostäder så att studenter som deltar i utbyten inte behöver säga upp sin ordinarie bostad.

Läs i the PIE News om företaget Housing Anywhere och dess expansion


Kina: År 2020 införs ett nationellt system för färdighetsprov i engelska

Kina kommer att införa ett nationellt system för färdighetsprov i engelska år 2020. Dagens system är fragmenterat och resultaten bedöms olika i olika delar av landet, menar landets utbildningsdepartement. Förutom att inkludera att skriva, läsa, lyssna och tala engelska kommer provet även att värdera praktisk kunskap (pragmatic competence). Studenterna ska uppmanas att utveckla sina praktiska språkkunskaper, tvärkulturell medvetenhet och kommunikationsförmåga på engelska. Internationella organisationer, som British Council och TOEFL, är imponerade av det nya systemet.

Läs i The Pie News om det kommande kinesiska systemet för färdighetsprov i engelska

 

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |