Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:20

2017-06-09

Innehåll

Publicering i predatory journals lönar sig men också att söka patent istället för att publicera

Forskare har faktiskt en del incitament för att publicera i s.k. predatory journals, alltså tidskrifter som tar ut en avgift av författarna men varken redigerar eller gör någon kvalitetskontroll av innehållet. Det hävdar Derek Pyne, docent i företagsekonomi vid Thompson Rivers Business School i Kanada. Han har analyserat publicering som kollegorna vid lärosätet gjort. Pyne menar att flera av professorerna vid upprepade tillfällen har publicerat i denna typ av tidskrifter och att det har ökat deras intäkter och stärkt deras rykte.

Derek Pyne konstaterar vidare att alla befordrade professorer vid högskolan har publicerat i predatory journals. Dessutom är publiceringen positivt relaterad till forskarnas inkomster och antalet mottagna vetenskapliga priser. Att istället publicera i högt rankade tidskrifter är mycket tidskrävande vilket minskar tiden till undervisning och inkomsterna. Pyne menar att om forskarna vill tjäna mer pengar ska de inte publicera i högt rankade tidskrifter utan istället ägna mer tid åt undervisning.

En annan aspekt på publicering av vetenskapliga resultat är hur den största effekten för samhället kan uppnås. Paul Feigin, prorektor vid Technion Israel Institute of Technology, hävdar att lärosätena bör övertyga sina forskare att ta patent på sina resultat snarare än att publicera artiklar. Det ger enligt honom det största inflytandet.

Feigen menar att investerare inte är intresserade av traditionellt publicerade innovationer och att universiteten därför bör skapa möjligheter för forskarna att kommersialisera sina resultat direkt. Att övertyga forskarna om att deras arbete blir mest samhällsnyttigt genom patent och inte genom vetenskaplig publicering blir dock inte lätt konstaterar Feigin.

Läs i Chronicle of Higher Education om publicering predatory journals
(artikeln ligger bakom betalvägg)

Läs i Times Higher Education om värdet av att söka patent istället för att publicera


Förberedelseprogram för internationella studenter blir allt vanligare i USA

Allt fler lärosäten i USA samarbetar med utbildningsföretag för att förbereda internationella studenter för regelrätta universitetsstudier. Det handlar om s.k. pathway programs som erbjuder utbildning i engelska, ofta kombinerat med poänggivande kurser. Uppgifterna kommer från en undersökning som gjorts på uppdrag av den amerikanska organisationen för dem som arbetar med internationalisering, NAFSA.

Prestigefyllda amerikanska universitet har ingen brist på internationella sökande med goda kunskaper i engelska. Så är emellertid inte läget för många andra lärosäten. Samtidigt menar förberedelseprogrammens förespråkare att det finns många studenter som har god akademisk förmåga och som bara behöver förbättra sin engelska. Här kan dessa program vara en viktig brygga.

Undersökningen visar bland annat att minst åtta företag är engagerade i förberedelseprogram. Syftet med programmen är att öka rekryteringen av internationella studenter till grundutbildning. Att samarbeta med utbildningsföretag lockar många lärosäten eftersom företagen erbjuder specialiserade resurser för rekrytering och undervisning. Samarbete gör också att lärosätena inte själva behöver bygga upp och kontrollera ett nät av agenter för rekrytering.

Det saknas inte kritik av förberedelseprogrammen. Det är oroande att utomstående aktörer får ansvar för kärnverksamhet vid lärosätena, t.ex. antagning och undervisning, säger kritikerna. Det finns också oro för den akademiska standarden i kurserna. Risken är, säger de, att studenterna inte ska bli tillräckligt väl förberedda för utbildning på bachelor-nivå.

Ett råd för att hantera riskerna med förberedelseprogrammen är enligt svaren i undersökningen att noga definiera de akademiska kvalifikationer som krävs för antagning till den efterföljande universitetsutbildningen.

Läs i Inside Higher Education om s.k. pathway programs i USA


Afrikas forskning kräver långsiktigt stöd från länder i nord

Sydafrika och Senegal har 800 respektive 600 forskare per miljon innevånare. Därmed ligger de högst på Afrika-listan. Andra länder, t.ex. Ghana, Kenya, Malawi, Uganda och Zambia har färre än 100 forskare per miljon innevånare. Det framgår av statistik som presenterades på en konferens för länder i östra Afrika nyligen.

Det låga antalet forskare i många afrikanska länder gör det svårt att bygga upp den lokala kapaciteten för att utveckla forskning, innovation och placering på internationell rankning. De områden som pekas ut som särskilt angelägna för att stärka den lokala utvecklingen är mänsklig nutrition (human nutritional sciences), lantbruk, teknologi och matematik.

Ett initiativ för att förbättra situationen är the African Nutritional Sciences Research Consortium (ANSRC) där de bästa universiteten i Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda ingår. Syftet är att koppla ihop hälsofrågor med lantbruk och bioteknologi. ANSRC ska etablera ett antal s.k. centres of excellence i Östafrika för att stödja detta arbete. Det behövs dock framförallt väsentligt fler doktorsutbildade för att bygga upp universitetsutbildningens kvalitet.

Det stöd som länder i nord ger till Afrika är inte tillräckligt långsiktigt. Sydafrikas minister för forskning och teknologi, Nalendi Pandor, menade vid en internationell konferens nyligen att s.k. partnerskap ofta begränsas till ”besök”. Människor i Afrika tenderar att fortfarande vara “subjects rather than participants” ifråga om forskning och innovation. Partnerskapen är ofta av låg kvalitet. Få samarbeten resulterar i att etablerade lärosäten i Afrika kan producera forskning i världsklass.

Läs i University World News om forskning i Östafrika

Läs i Times Higher Education om svaga partnerskap mellan lärosäten i nord och i Afrika


Européer stödjer hellre yrkesutbildning än utbildning på universitet

Om européer tvingas välja att stödja utbyggnad av en utbildningsform skulle bara 17 procent välja högre utbildning. Omkring 30 procent skulle välja yrkesutbildning (VET), 39 procent ungdomsskolan (general schooling) och 15 procent förskolan. Det visar en undersökning bland närmare 9 000 medborgare i åtta länder: Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

I rapporten från undersökningen pekar författarna på att politiker i flera länder argumenterar för att finansiering ska styras tillbaka från högre utbildning till yrkesutbildning. Det har skett i samband med de allmänna valen i Frankrike, Nederländerna, Tyskland och USA. Bland möjliga orsaker till det svaga stödet för högre utbildning pekar författarna på hög arbetslöshet bland ungdom och en omfattande utbyggnad av universiteten.

Stödet för högre utbildning är högst i Spanien (30 %) och Italien (23 %) medan det är lägst i Sverige (6 %), Danmark och Tyskland (båda 9 %). För några år sedan (2013) översteg för första gången antalet studenter antalet lärlingar i Tyskland. Nu hävdar vissa, inte minst inom det nya högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland, att den högre utbildningen underminerar det traditionella lärlingssystemet.

I Storbritannien har det konservativa partiet i valrörelsen argumenterat för en översyn av finansieringen av all utbildning över motsvarande gymnasienivå.  Det kan innebära att resurser styrs bort från universiteten. I Italien och Spanien, med hög ungdomsarbetslöshet, finns ett relativt sett högt stöd för högre utbildning. Det kan enligt rapporten bero på att yrkesutbildningens status är låg, och att försöken att utveckla den inte har fungerat bra.

Det bör tilläggas att undersökningen genomfördes redan 2014.

Läs i Times Higher Education om synen på utbildning i Europa


Skilda problem inom högre utbildning för judar och palestinier

Den genusuppdelade undervisningen på universitetsnivå ska utökas i Israel. Regeringen har tagit initiativ till en utökning av sådan undervisning för ultra-ortodoxa studenter (Haredi). Initiativet har resulterat i beslut från landets myndighet för högre utbildning om att genusuppdelning ska uppmuntras för att öka antalet ultra-ortodoxa studenter vid universiteten.

Regeringens initiativ har skapat upprörda känslor bland lärare och forskare i Israel. Orsaken är att kvinnliga lärare inte kommer att kunna undervisa de ultra-ortodoxa studenterna. Sedan tidigare finns segregerade grupper bara på högskolor, universitetsförberedande program och ett särskilt campus, Bar-Ilan Universitet.

Nu har ledarna för de flesta av landets universitet skrivit brev till utbildningsminister Naftali Bennett. I brevet protesterar de mot regeringens initiativ. Protesten är mycket ovanlig i sitt slag. Till saken hör att i ett tidigare försök att få fler Haradi-studenter har omkring hälften av de manliga studenterna avbrutit studierna och kritik har framförts om att programmens nivå har varit för låg.

Bland de palestinier som har tagit en universitetsexamen är arbetslösheten mycket hög. I arabländerna är arbetslösheten bland akademiker generellt sett hög, men bland palestinska akademiker på Västbanken och i Gaza är den extremt hög – omkring 63 procent. Det ska jämföras med att den totala arbetslösheten i dessa områden är drygt 26 procent. Av de akademiker som är sysselsatta arbetar omkring 40 procent i yrken som inte har någon koppling till deras utbildning.

Den palestinska universitetsutbildningen kritiseras för att inte ge studenterna några professionella kontakter och för att karriärvägledning saknas. Utbildningen anses också vara mycket traditionell. Kontakterna mellan lärosätena och arbetsmarknaden är mycket begränsad.

Läs i Tidningen Haaretz om genusuppdelad undervisning i Israel
(artikeln kräver inloggning, men den är kostnadsfri)

Läs i Al-Fanarmedia om arbetslöshet bland palestinska akademiker


Indiska universitet publicerar tillsammans färre artiklar än Cambridge eller Stanford

Den sammanlagda vetenskapliga publiceringen vid de 39 större universiteten i Indien är mindre än vad Cambridge och Stanford publicerar var för sig. Det visar en nyligen publicerad analys. I denna jämförs bl.a. det totala antal publikationer, antalet citeringar och antalet publiceringar som görs tillsammans med internationella samarbetspartner.

Nyligen har nationella rankningar i Indien genomförts och förslag har lagts fram av regeringen om att skapa tio universitet i världsklass. Det berättar Vivek Kumar Singh vid Banaras Hindu University. Det var bakgrunden till att han och en grupp forskare ville ta reda på hur ett antal centralt finansierade universitet stod sig vad gäller produktion av forskning.

I analysen konstaterades att äldre väletablerade universitet som University of Delhi presterar bättre än nyare universitet, och flera relativt små universitet, t.ex. University of Hyderabad, publicerar imponerande mycket. Dock blir det alltså sammanlagt mindre än vad Cambridge och Stanford publicerar var för sig.

Det finns ett antal orsaker till den begränsade publiceringen, konstaterar Singh. Dit hör undermålig infrastruktur för forskning, svag finansiering, stor byråkrati kring finansieringen, få incitament för att forska och dåliga administrativa system.

University of Delhi är det universitet i Indien som producerar mest forskning. Lärosätets starkaste områden är fysik, kemi och biologi. Och så har det varit de under två decennier. Dock har 35 procent av forskningen gjorts de senaste fem åren, vilket visar att aktiviteten ökat på senare år, konstaterar Vivek Kumar Singh.

Läs i tidningen Business Standard om forskningsaktiviteten vid indiska universitet



 

Nyheter i korthet


Norge: Nu startar en ny form av kvalitetsgranskning

I den nya norska modellen för granskning av kvalitetsarbetet vid lärosätena ligger fokus både på övergripande arbete och på varje utbildningsprogram. Det handlar bl.a. om koppling mellan utbildningen och de krav som ställs i föreskrifterna. Dit hör hur lärosätet systematiskt kontrollerar att kraven uppfylls. Det enskilda programmet kan t.ex. beskriva genomförda och planerade aktiviteter för kontroll av att kraven är uppfyllda. Vidare ska erfarenheter och goda exempel delas genom att lärosäten som liknar varandra samlas i särskilda projekt.

Läs på NOKUT:s webbplats om den nya norska kvalitetsgranskningen


EU: Kommissionen har antagit en ny strategi för högre utbildning

Europeiska kommissionen har antagit en ny strategi för att stödja skolor och högre utbildning. Fyra mål identifieras för den högre utbildningen: att säkerställa att de examinerade har rätt kompetens för nutidens ekonomi, att skapa ett inkluderande system, att överbrygga innovationsklyftan mellan högre utbildning, forskning och näringsliv samt att säkerställa att aktörerna inom utbildningssystemet samarbetar effektivt. En central punkt i strategin är en rekommendation om uppföljning av dem som tar examen (graduate tracking).

Läs på EU-kommissionens webbplats om den nya strategin för stöd till högre utbildning


USA: Många studenter ångrar sitt utbildningsval

En majoritet av dem som genomfört högre utbildning i USA anser att de fått utbildning av hög kvalitet. Hälften skulle dock ha valt annat program, annat huvudämne eller annat lärosäte om de fått välja idag. Det visar en ny enkätundersökning. Enligt svaren har de ursprungliga valen gjorts utan full insikt om ämnesinnehållet, vilka möjligheter till jobb det finns eller vilka långsiktiga konsekvenser studieskulderna ger. Undersökningen visar att det behövs ökad information till blivande studenter menar författarna.

Läs i Inside Higher Education om att många studenter anser sig ha valt fel utbildning


Nederländerna: Lobbygrupp vill införa starkare krav på holländska vid landets lärosäten

En lobbygrupp planerar att stämma den holländska regeringen. Gruppen menar att landets universitet ger alltför många kurser och program på engelska. Enligt gruppen är universiteten bara intresserade av att tjäna pengar på internationella studenter. Det försämrar för holländska studenter. Högskolelagen anger att undervisningen ska genomföras på holländska om det inte finns särskilda skäl. Lobbygruppen vill dock ha skarpare krav på holländska som undervisningsspråk. Idag finns 75 000 internationella studenter i Nederländerna, vilket är 10 procent av alla studenter.

Läs i Dutch News om kraven på fler kurser och program på holländska

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |