Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:21

2017-06-16

Innehåll

Mer undervisning i Norden bör ske på engelska

Ökade chanser för studenter från Norden på den globala arbetsmarknaden och till såväl studier som forskning i en internationell kontext. Det ska uppnås med mer undervisning på engelska vid nordiska lärosäten. För att nå dit rekommenderas nordiska lärosäten elva åtgärder. Rekommendationerna kommer från en grupp som arbetat på uppdrag av Nordiska ministerrådet (NMR).

Arbete har pågått i olika konstellationer sedan 2006, efter initiativ från NMR. År 2014 tillsattes den grupp – Nordisk grupp för parallellspråklighet – som nu har kommit med sin slutrapport. Gruppens uppdrag var bl.a. att ta fram ny kunskap om god praxis för språkstrategiska val på universitetsområdet.

Gruppens ordförande, Frans Gregersen, menar att långt ifrån alla studenter har tillräckliga kunskaper i engelska. Därför bör ”kombinationsundervisning” på engelska och det lokala språket införas. På grundutbildningen bör det lokala språket dominera, medan språket på master- och forskarnivå bör anpassas till behoven inom det kommande yrkesområdet.

Till rekommendationerna hör att alla lärosäten ska ha en språkpolitik, och en kommitté som arbetar med genomförandet av denna. Det bör också finnas språkcentra på varje lärosäte som bl.a. ska erbjuda kurser i det lokala språket till internationella lärare/forskare. Både för de anställda – och för studenterna – bör behovsanalyser föregå språkutbildningen.

Språkpolitiken bör också ta upp språket inom lärosätets administration och inom samverkan med omgivande samhälle. Det senare kan handla om samhälle i både nationell och internationell bemärkelse. Vidare bör publiceringsspråket för lärosätets forskning följas upp och planering bör göras för uppbyggnad av digitala språkresurser, inte minst termbanker.

Läs i Köpenhamns universitets Uniavisen om språkpolitik

Läs på webbplatsen för Nordisk språkkoordination om rekommendationer för parallellspråklighet


Rektorer i Rumänien fördömer regeringens forskningsreformer

Regeringen i Rumänien har beslutat att utländska forskare inte längre ska delta i utvärdering av landets forskning. Inte heller ska rumänska forskare vid utländska universitet längre kunna vara ledamöter i rumänska forskningsråd. Regeringen har även ändrat i regelverket för forskningsfinansiering.

Myndigheten för högre utbildning har fått ändrade instruktioner. Där anges att utländska utvärderare inte ska användas för att utvärdera forskningsprojekt som omfattar mindre än motsvarande 1,9 miljarder kronor, om det finns en nationell expert på området. Vill man använda en utländsk expert måste de från fall till fall godkännas av myndigheten. Dessutom anges att de som utvärderar forskningen ska, förutom expertkunskap, även utses på geografiska grunder. Alla landets utvecklingsregioner ska ges möjlighet att delta.

De största universiteten i landet är inte glada åt nyordningen: Detta sätt att organisera forskningsutvärdering övergår vårt förstånd, säger Daniel David, prorektor på Babeș-Bolyai University. Också European University Organisation (EUA) reagerar. Generalsekreteraren Lesley Wilson säger att det är en mycket oroande utveckling, och konstaterar att samarbete med rumänska universitet kommer att bli svårare i framtiden. Detta sätt att agera kommer även att hindra landets utveckling inom forskning och innovation, fortsätter hon.

Forskningsminister Şerban Valeca menar å sin sida att det nya sättet att arbeta kommer att stärka och optimera forskningen i landet samtidigt som det sparar både tid och pengar. Med reformen vill ministern stärka den privata sektorns investeringar i forskning och satsa på smart specialisering, tvärvetenskaplig forskning, teknologikluster och vetenskapsparker. Rumänien rankas som sista land i Europa ifråga om privata investeringar inom detta område.

Läs på Sience Business webbplats om forskningsreformer i Rumänien


USA faller på internationella rankinglistor men landets forskning står sig väl

USA belägger fem av de tio främsta platserna, och de fyra översta, på universitetsrankningen från företaget QS. Årets rankning omfattar 959 lärosäten. Överst på listan hamnar, liksom de senaste sex åren, Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA.

Storbritannien tar fyra platser på tio-i-topplistan och den tionde tar Schweiz. Trots att USA och Storbritannien fortfarande ligger i topp tappar länderna mark totalt sett. Av 157 rankade lärosäten i USA har 71 fallit, medan 41 har stigit. I Storbritannien har 51 av 76 fallit. Det inkluderar 16 av de 24 elit-universitet som ingår i den s.k. Russell Group.

Kina har sex lärosäten bland de 100 främst på listan vilket är två fler än förra året och Indien har tre bland de 200 främst, också det två mer än förra året. Bland de mest framgångsrika nationerna märks Australien, Ryssland och Malaysia.

Rankningen bygger på sex nyckeltal: akademiskt anseende (40 %), anseende bland arbetsgivare (10 %), personaltäthet (20 %), citeringar per anställd (20 %), andel internationella lärare/forskare (5 %) samt andel internationella studenter (5 %).

Till trenderna hör att lärosäten med stark teknologisk profil klarar sig bra. Bland dessa märks Nanyang Technological University (NTU) i Singapore. Lärosätet, med rektor Bertil Andersson i spetsen, har stigit 63 platser sedan år 2010.

Ifråga om forskning står sig USA väl, åtminstone i förhållande till Europa. En aktuell studie visar att landet producerar nästan dubbelt så många ofta citerade artiklar som Europa, inom vissa nyckelområden. Också Kina hämtar in på Europa. Sammantaget gör det, enligt rapportens författare, att effektiviteten i EU:s forskningspolitik kan ifrågasättas.

Läs i University World News om rankningen av lärosäten

Läs i Times Higher Education om hur forskningen i Europa star sig mot den i USA


Politiskt bråk kan skapa ekonomisk kris för universiteten i Österrike

I höst kan det bli minskade antagningar och inställda kurser i Österrike. Det varnar landets universitetsrektorer för. Anledningen är att förhandlingarna mellan universiteten och regeringen om ett nytt finansieringssystem har strandat.

Nuvarande finansieringssystem har funnits sedan 2007. I systemet är 80 procent prestationsbaserat och 20 procent bygger på en överenskommelse med regeringen för tre år i taget. Regeringen vill nu ersätta detta med ett system baserat på antal studieplatser, där antagningen inom vissa ämnesområden begränsas. Regeringen vill öka finansieringen till högre utbildning med 1,35 miljarder euro (motsv. SEK 13 miljarder) till totalt 11 miljarder euro för åren 2019–2021.

Förslaget presenterades i april av ministern för forskning och ekonomi, Reinhold Mitterlehner. I maj drog han sig dock tillbaka och utlyste nyval till hösten. Generalsekreteraren för Universities Austria (SUHF:s österrikiska motsvarighet) har kallat till nya förhandlingar innan sommaren med tanke på parlamentets sommaruppehåll och att det kan ta tid innan den nya regeringen är tillsatt. Förhandlingarna strandade emellertid då det ena regeringspartiet inte accepterar vissa författningsändringar och det andra regeringspartiet inte vill höja budgeten till högre utbildning innan det är klart hur medlen ska användas.

Vi är på väg mot det värsta tänkbara scenariot, konstaterar Universities Austria, och menar att frågan måste vara löst före höstens val. Om detta misslyckas kommer frågan inte att kunna hanteras inom tidsramen för den budgetperiod som startar 2019. Blir inte förhandlingarna klara kan universiteten bli tvingade att dra åt svångremmen för att inte hamna i budgetkris.

Läs i University World News om budgetkrisen för universiteten i Österrike


Provinsen Ontario satsar på gratis kurslitteratur på nätet

Regeringen i den kanadensiska provinsen Ontario satsar på fri tillgång till kurslitteratur för sina studenter. Syftet är att göra högre utbildning tillgänglig för fler än idag. Satsningen görs via eCampusOntario – ett konsortium där alla provinsens 54 lärosäten ingår.  Vidare ingår aktörer som arbetar med digital utbildning.

Utgivningen inom den nya satsningen – Ontario Open Textbooks Initiative – ska koncentreras till ämnesinnehåll som är specifikt för Ontario och där de största besparingarna kan göras för studenterna. Dit hör breda, generella, kurser under det första studieåret, kurser i franska språket, kurser inriktade på ursprungsbefolkningen (Indigenous studies), handels- och teknikkurser samt kurser för nyanlända.

Undersökningar visar att två tredjedelar av studenterna har avstått från att köpa eller hyra kurslitteratur pga. kostnaderna. Inom ramen för the Open Textbooks Initiative ska kurslitteratur nu erbjudas kostnadsfritt online för studenter, för lärare och för allmänheten. Ett motsvarande initiativ i provinsen British Columbia har hjälpt studenter att spara mer än fyra miljoner kanadensiska dollar (motsv. SEK 26 miljoner) under de senaste fyra åren.

Regeringen i Ontario anslår en miljon dollar till Ontario Open Textbooks Initiative. Det nya initiativet bygger vidare på ett redan befintligt online-bibliotek som omfattar 180 titlar.

Ontario stödjer också studenterna genom ett program kallat Ontario Student Assistance Program. Det ska ge mer än 200 000 studenter kostnadsfri undervisning.

Läs på den kanadensiska regeringens webbplats om gratis kurslitteratur på nätet


Var tredje student i Storbritannien anser att universiteten ger dålig valuta för pengarna

En tredjedel av studenterna i Storbritannien anser att deras kurser ger dålig valuta för pengarna. Andelen har i det närmaste dubblerats under de senaste fem åren. Minst nöjda är studenter från minoritetsgrupper, främst med asiatiskt och afrikanskt (black) ursprung. Det är några av resultaten i Student Academic Experience Survey från Higher Education Policy Institute och Higher Education Academy.

Ökningen av andelen missnöjda studenter kan förklaras av att studieavgifterna tredubblades till 9 000 pund (motsv. SEK 100 000) för fem år sedan. Mer än tre fjärdedelar opponerar sig också mot att vissa lärosäten ska få höja avgifterna ytterligare. Det handlar om dem som når goda resultat i utvärderingen av undervisningskvalitet, den s.k. Teaching Excellence Framework.

Studenter från minoritetsgrupperna var också minst nöjda med undervisningens kvalitet. Bara 11 – 18 procent inom dessa grupper instämde i påståendet “I have sufficient access to academic staff outside class”. Motsvarande värde för övriga (white) var 21 procent.

Undersökningen visar också att studenter i Storbritannien mår sämre än övriga befolkningen. Jämfört med tidigare år är trenden dessutom negativ. Det vara bara en av fem (19 %) som i enkäten svarade att deras oro (anxiety level) var låg. Föregående år var andelen 21 procent och i befolkningen som helhet 41 procent.

Ett ytterligare resultat visar att bland dem som bodde hemma är det färre som anser sig ha ”learned a lot” jämfört med dem som bodde tillsammans med andra (61 % resp. 70 %). I rapporten uppmanas därför lärosätena att skapa s.k. sticky campus, dvs. byggnader och lokaler där studenterna trivs också vid sidan av undervisningen.

Läs i the Guardian om brittiska studenters uppfattning om undervisningens kvalitet



 

Nyheter i korthet


Kina: Internationella studenter måste studera Kinas språk och kultur

Nu blir det obligatoriskt för internationella studenter i Kina att läsa kurser i språk och kultur. Det har landets myndigheter beslutat. Lärosätena ska också se till att studenterna lär känna landets lagar, hur studierna går till, kultur, sedvänjor m.m. I regelverket ingår att all religiös aktivitet är förbjuden vid lärosätena. Studenterna får ha kvar sin tro men får inte utöva den på campus.  Bakgrunden till nyordningen sägs vara det snabbt ökande antalet internationella studenter i Kina.

Läs i University World News om obligatoriska kurser i språk och kultur i Kina


Norge: Ny strategi för bättre lärarutbildning

Handledning för nyexaminerade lärare och bättre samarbete mellan praktikskolor och lärarutbildningen ska förbättra för båda parter. Det hoppas Norges kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen ska bli ett resultat av regeringens nya strategi för lärarutbildningen. Han vill se nationella ramar för praktikavtal mellan skolor och lärosätena. Han vill också att en modell med särskilda praktikskolor prövas. Dessutom bör det skapas nationella ramar för handledningen av nyexaminerade. De ska kunna förvänta sig att bli bemötta på samma sätt oavsett var de anställs.

Läs i tidskriften Khrono om den nya norska strategin för lärarutbildning


USA: Minskande antal kandidatexamina i humaniora oroar

Antal kandidatexamina inom humaniora har i USA minskat med fem procent sedan förra året och med tio procent sedan 2012. Inom teknik, de medicinska vetenskaperna och naturvetenskap har antalet istället ökat. Den största minskningen skedde i engelska och historia. Uppgifterna kommer från American Academy of Arts & Sciences. Trenden oroar professorer i humaniora. Minskningen påverkar finansieringen av både utbildning och forskning. Det har lett till att antalet läraranställningar vid många lärosäten blivit färre, konstaterar organisationen.

Läs i Inside Higher Education om det minskande antalet kandidatexamina i humaniora i USA


Qatar: Internationella campus kan tvingas ut ur landet

Den pågående diplomatiska krisen kan orsaka ett irreparabelt rykte för de internationella universitet som har etablerat campus i landet. Det konstaterar Christopher Davidson, Durham University. Qatar har skapat sig ett internationellt rykte som ett mycket stabilt värdland för internationella universitet. Idag finns det totalt 12 internationella universitet i landet. Konflikten mellan Qatar respektive Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Egypten och Baharin orsakas av att landet påstås finansiera terrorgrupper. De fyra länderna har uppmanat sina medborgare att lämna Qatar.

Läs i Times Higher Education om krisen som kan skada Qatars internationella universitet

 

Från redaktionen

Kära läsare, detta är terminens sista upplaga av Internationellt om högskolan. Vi har sammanlagt under vårterminen publicerat 21 nyhetsbrev. De finns alla att läsa på vår hemsida  Vi planerar att ge ut höstterminens första nummer fredagen den 25:e augusti.

Vi hoppas att du och de andra 1 567 prenumeranterna (och alla andra läsare också förstås) är nöjda med vårt arbete. Är du inte det, eller har andra synpunkter, är du mer än välkommen att höra av dig. Våra adresser hittar du här nedanför.

Redaktionen önskar dig en angenäm sommar och välkommen åter i augusti!

Gunnar, Lars och Anders

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |