Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:23

2017-09-01

Innehåll

Betygsbonus vid antagning till högre utbildning i Danmark är inte verkningsfull

Många i Danmark vill avskaffa den betygsbonus regeringen införde 2009. Den ger nämligen inte det resultat som politikerna hoppades på, dvs. att andelen ungdomar som snabbt startade en högre utbildning skulle öka. Ny statistik från Utbildnings- och forskningsministeriet visar att andelen som startar högre utbildning tidigt inte har ökat.

Bonussystemet innebär att den som söker sig till högre utbildning inom två år efter studentexamen kan multiplicera sina betyg med 1,08. Reformen har debatterats mycket genom åren och nu kräver elever och studenter, ansvariga för gymnasieskolor och universitet, företag och organisationer m.fl. att systemet skrotas.

Före år 2009 startade 71 procent av en årskull högre utbildning inom två år. Förra året var nivån i stort sett den samma. Då sökte sig 70 procent vidare inom samma tidsperiod. Det är ovisst hur övergången från gymnasienivå till högre utbildning hade sett ut om bonusen inte hade införts. Redan innan den infördes började dock andelarna att stiga. År 2004 var det 61 procent som sökte vidare inom två år, medan nivån hade ökat till 71 procent år 2008.

Danske Universiteters Rektorkollegium anser att ett betygsvärde som bygger på ämnesmässiga insatser är bättre än ett värde som påverkas av en eller annan tidsfaktor. Danske Gymnasieelevers Sammenslutning menar att bonusen har skapat en osund fokusering på betygen i gymnasieskolan. Från arbetsgivarorganisationen Dansk Erhverv framförs att det är snedvridande att hastighet belönas framför flit och ämneskunskaper.

Regeringspartiet Venstre säger att det kan tänka sig att se över systemet med betygsbonus.

Läs i tidningen Politiken om att många vill avskaffa betygsbonusen vid antagning till universitet


Forskningsfinansiering och studieavgifter står högt på agendan inför valet i Tyskland

Inför delstatsvalen i september tar alla partier i Tyskland upp frågor om högre utbildning och forskning. Det kristdemokratiska regeringspartiet (CDU) med Angela Merkel i spetsen vill t.ex. höja anslagen till forskning och utveckling från 3 till 3,5 procent av BNP.  Partiet vill satsa särskilt på kvantteknik, robotteknik, artificiell intelligens och bioteknik.

CDU:s tidigare regeringspartner, det liberala FDP, pressar för sin del på för mer rättvis forskningsfinansiering och att studieavgifter ska införas. De senare ska betalas efter att studenterna tagit sin examen.  Vidare ska universiteten få stöd för bättre undervisning. FDP har gjort utbildning till sin valfråga, särskilt finansiering av högre utbildning.

Excellent undervisning vill också det socialdemokratiska partiet SPD satsa på, liksom bättre kontakter mellan högre utbildning, forskning, kultur och det övriga samhället. SPD vill se mer federal finansiering av universiteten, vilket annars främst är delstaternas ansvar. Vidare vill SPD begränsa det stora antalet studieprogram, något som partiet menar är en huvudorsak till studieavbrotten. Också studievägledningen ska enligt partiet utvecklas. SPD säger för sin del nej till studieavgifter.

Det socialistiska partiet Die Linke är kritiskt mot att finansieringen pressar universiteten mot en roll som entreprenörer vars mål är att generera vinst från kunskap, utbildning och forskning. Liksom SPD säger Die Linke nej till studieavgifter. De vill också att de grundläggande anslagen ska kopplas till antalet studenter och kostnaden för respektive program.

Det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland (AfD) vill avveckla Bologna-processens uppdelning i bachelor och master. Istället ska de gamla tyska Diplom- och Magisterexamina återinföras. Partiet vill också att tyska språket ska användas i undervisning och forskning.

Läs i University World News om hur högre utbildning har blivit en valfråga i Tyskland


Intresset från indiska studenter för utbildning i Europa exploderar

År 2020 ska det finnas 10 000 studenter från Indien i landet. Det målet har Frankrike ställt upp och det kan troligen uppnås. Under första halvåret i år har antalet studenter från Indien som studerar i Frankrike ökat med 40 procent jämfört med förra året. Det totala antalet förra läsåret var 4 500. I hela EU beräknas antalet för närvarande vara 45 000.

USA är fortfarande favorit bland studenter från Indien, med drygt 165 000 studenter läsåret 2015/16. Europa är dock på väg att komma ikapp. Det gäller inte bara Storbritannien, med sina traditionella band till Indien. Just nu finns ca 20 000 indiska studenter i Storbritannien.

I Tyskland fanns läsåret 2015/16 mer än 14 000 studenter från Indien och antalet har ökat med 15–20 procent per år under senare år. Även Spanien, Italien, Polen och Danmark attraherar studenter från Indien. Polen gör t.ex. just nu stora ansträngningar för att locka till sig studenter från Indien och i Litauen har en klubb för indiska studenter etablerats. Också länder som Bulgarien rekryterar från Indien. I det sistnämnda landet erbjuds vissa specialiserade kurser inom medicin.

Möjligheten att få stipendium är en viktig orsak till intresset för Europa. För närvarande är det ungefär 650 indiska studenter som studerar här med stipendium från Erasmus. Orsakerna till intresset från indiska studenter är dock flera, inte bara stipendierna. Det stora utbudet av kurser på engelska är en orsak, de många europeiska företag som är verksamma i Indien är en annan.

Läs i the Economic Times om indiska studenters intresse för Europa


Kinesiska föräldrar lägger stora pengar på utbildningsturism

Toppuniversitet i länder utanför Kina rapporterar denna sommar om rekordmånga besökande turister från Kina. Många av dessa utgörs av medelklass-föräldrar som vill ge sina barn en bild av den internationella akademiska världen inför kommande studier. Omkring 650 000 kineser åkte enligt Beijing Daily förra året utomlands för att studera. Det är en kraftig ökning jämfört med de 500 000 som var prognosen för två år sedan.

Utbildningsturism är en stor och växande bransch i Kina. Den omsatte 30 miljarder yuan (motsv. SEK 36 miljarder) förra året och förväntas öka med 30 procent per år under de närmaste åren. Det skriver South China Morning Post.

En studieresa till Boston och New York med besök på Harvard University kostar hos ett av företagen i branschen motsvarande omkring SEK 60 000 per person. Resorna är särskilt inriktade på elever i åldrarna 11 till 14 år. Besöken kan omfatta direkt information om antagning men också kulturella inslag. Som värdar engageras ofta kinesiska studenter som redan studerar vid de aktuella lärosätena och som hade toppresultat i Kinas egna antagningsprov.

Utbildningsturismen påverkar också de orter där de besökta universiteten ligger. En kommunpolitiker (councillor) i Oxford skrev nyligen på Twitter att staden är ett ”tourist hell” under sommaren. I mars i år stängde ett college i Cambridge för allmänhetens besök för första gången i sin 700-åriga historia. Det skedde efter klagomål på busslaster av besökare från främst Kina och Japan.

Läs i South China Morning Post om den ökande utbildningsturismen från Kina


Kraven på bättre läs- och skrivkunskaper för antagning ökar runt om i världen

Storbritanniens ledande universitet introducerar egna inträdesprov på löpande band. Detta kan komma att underminera landets nyligen förändrade ”gymnasieexamen”, A-levels. Syftet med den nya examen var att höja skolutbildningens kvalitet. Flera av elituniversiteten i den s.k. Russell Group-universitet anser dock att de inte kan lita på landets nya examen.

Oxford University, som sedan länge har 21 olika antagningsprov, har börjat använda ett nytt prov, Thinking Skills Assessment, i flera ämnen. Cambridge University införde förra året antagningsprov i 23 ämnen, utöver de tre som fanns tidigare. Universiteten i Durham och Warwick har liksom London School of Economics and Political Science nyligen infört särskilda antagningsprov i matematik.

Att många lärosäten genomför sina egna antagningsprov är ett tecken på att de inte litar på att A-levels kan identifiera de bästa och starkaste kandidaterna, konstaterar Kevin Stannard, direktör för Girl’s Day School Trust, en intresseorganisation för oberoende skolor. Han menar även att fler och fler universitet kommer att behöva introducera egna antagningsprov.

Det är inte bara i Storbritannien universiteten ifrågasätter blivande studenters kunskaper. Nya Zeeland kommer troligen att höja antagningskraven. Framför allt anses många blivande studenter inte kunna skriva tillräckligt bra. New Zeeland Qualifications Authority (NZQA) som ansvarar för landets ”gymnasieexamen” ser nu över kraven på läs- och skrivförmåga (literacy).

NZQA vill höja kraven för läs- och skrivkunskaperna, men behålla dagens nivå vad gäller de matematiska kunskaperna. Samtidigt är man rädd att utestänga blivande studenter som kanske inte gör så väl ifrån sig i proven, men sedan klarar sina studier, menar Chris Whelan, generalsekreterare för Universities New Zeeland.

Läs i the Telegraph om att många brittiska universitet inför egna antagningsprov

Läs på nyhets-sajten Stuff om höjda antagningskrav till universitet i Nya Zeeland


I Chile protesterar studenter och rektorer mot universitetsreformer

Den 21:e augusti anordnade studenter vid Chiles största universitet, Universidad de Chile (UCH), en sitt-demonstration. Den riktades mot regeringens proposition om reformering av de statliga universiteten. Reformerna avser styrningen av lärosätena, anställningen av personal, statlig finansiering m.m.

Två dagar senare höll rektorn vid UCH tillsammans med personal och studenter – totalt 1 000 personer – en demonstration där de tände ljus vid tre av lärosätets byggnader. I början av augusti marscherade dubbelt så många till La Moneda – regeringsbyggnaden – för att överlämna en skrivelse till president Michelle Bachelet.

Regeringen hävdar att syftet med reformerna är att stärka Chiles 18 statliga universitet.  Dessa har för närvarande endast 16 procent av studenterna. Resten läser vid privata lärosäten. Till saken hör att 48 procent av dem som sökte till statliga universitet i första hand inte kunde antas pga. platsbrist.

UCH:s senat har enligt University World News i ett uttalande sagt att propositionen har fel inriktning. Istället för att fokusera på strategiska utmaningar syftar den till att förvandla de statliga universiteten till konkurrensutsatta företag som ska agera på en marknad. Många framstående artister, intellektuella och lärare/forskare stödjer lärosätets ställningstagande.

Enligt kritikerna riskerar universiteten att försvagas. De har redan en svag ställning, ända sedan general Pinochets reformer 1981. Bland annat kommer regeringen att kunna besluta om innehåll i utbildningsprogram och om universitetens tillgångar.

Mer resurser krävs enligt universiteten. Mellan åren 2010 och 2014 ökade anslagen till statliga universitet med närmare 33 procent medan de privata fick 63 procents ökning. De statliga universiteten vill ha fasta anslag som inte är beroende av detaljerade överenskommelser mellan regeringen och universiteten.

Läs i University World News om protester mot universitetsreformer i Chile

 

 

Nyheter i korthet


Storbritannien: Ny statistik om internationella studenter visar att Theresa May har fel

Antalet internationella studenter i Storbritannien som stannar kvar i landet efter att deras visum har gått ut, var ca 4 600 förra året. Det ska jämföras 100 000, dvs. det antal studenter som enligt premiärminister Theresa May stannar kvar i landet. Den nya statistiken från Storbritanniens statistikbyrå visar alltså att Theresa May har fel. Hon är nu ganska ensam också i sitt eget parti om sin ståndpunkt – att studenter ska räknas in i statistiken över immigranter.

Läs i the Guardian om antalet studenter som stannar i Storbritannien efter att deras visum gått ut


Kina: Cambridge University Press ändrar sitt beslut om censur

Cambridge University Press har ändrat sitt beslut att blockera mer än 300 artiklar som ansågs känsliga för regeringen i Peking. Den ändrade hållningen kommer efter hård kritik från inte minst den akademiska världen. Förlagets högt ansedda tidskrift China Quarterly har nu åter gjort tidigare borttagna artiklar tillgängliga i Kina. Att detta skett bekräftas av oberoende källor. Det gäller bl.a. artiklar om händelserna på Himmelska fridens torg som alltså åter är tillgängliga i Kina.

Läs i University World News om att vissa känsliga akademiska artiklar åter är tillgängliga i Kina


Storbritannien: Hälften av studenterna oroar sig för att studiemedlen inte ska räcka

Hälften av Storbritanniens studenter är oroliga för att inte ha råd med baslivsmedel som bröd och mjölk. Det visar en undersökning från National Union of Students (NUS). Den visar även att många studenter kämpar för att kunna köpa kurslitteratur och att resa till och från lärosätet. Undersökningen är en del av NUS arbete för att minska hindren för ungdomar med arbetarbakgrund att börja studera. Resultaten visar det desperata ekonomiska tillståndet bland studenterna, menar NUS ordförande.

Läs i the Guardian om studenters oro för att ha råd att studera


USA: Minskat intresse för Executive Master of Business Administration (EMBA)

Statistik från 55 lärosäten i USA antyder att intresset för program av typen Executive Master of Business Administration (EMBA) minskar. Programmen vänder sig främst till redan aktiva företagsledare och annan personal på ledningsnivå. Deltagandet har i stor utsträckning helt eller delvis betalats av företagen, men betalningsviljan verkar nu minska. Det kan hänga samman med att avgifterna ofta är mycket höga. Dessutom ökar konkurrensen från program som ges online.

Läs i Inside Higher Education om tecken på minskat intresse för EMBA-program i USA

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |