Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:24

2017-09-08

Innehåll

Stor oro för språkutbildningen i Danmark

Antalet studenter i Danmark med tyska, spanska och franska som förstahandsval föll med 25 procent, från 371 år 2011 till 280 år 2017. En viktig orsak är sannolikt att antalet kurser som erbjuds också har minskat. År 2005 erbjöds 97 kurser och år 2016 var antalet 56. Dessutom är vid höstterminens start många platser tomma på de kurser som ändå ges.

Det minskade antalet förstahandssökande anses av flera bedömare vara en effekt av att många små språkutbildningar har lagts ned. Dit hör turkiska, polska och japanska.

Nu har också den danska näringslivsorganisationen Dansk Industri (DI) varnat för utvecklingen. DI har undersökt behovet av språkkompetens bland 376 internationellt orienterade företag i Danmark. På frågan om vilka språk som de kommer att behöva inom de närmaste fem åren pekade majoriteten på engelska (95 %).  Behov av tyska nämndes av 69 procent, franska av 38 procent, spanska och svenska av 29 procent samt kinesiska av 22 procent.

I DI:s enkät svarade 65 procent att de främst behöver personal som kombinerar t.ex. ingenjörskunskaper med goda kunskaper i språk. Vidare svarade 15 procent att de hade förlorat order pga. bristande språkkompetens och 75 procent hade haft problem i förhandlingar.

Uddannelses- og Forskningsministeriet har försökt ta tag i problemen, bl.a. genom att inrätta två arbetsgrupper. Professor Hanne Leth Andersen, rektor vid Roskilde Universitet som ledde den ena gruppen, tror att en strategi kommer att presenteras snart.  Hon önskar sig bl.a. att språkutbildningarna ska ges särskild behandling i Universitetsudvalget, dvs. den kommitté som bl.a. ska utreda hur kvaliteten i universitetsutbildningarna kan förbättras (se vidare nedan).

Läs i University World News om krisen inom språkutbildningen i Danmark


Brittisk undersökning pekar på att anonymiserad betygsättning har små effekter

Införandet av en modell med anonymiserad betygsättning medförde minskade skillnader i resultat (attainment gap) mellan vissa grupper av studenter. Skillnaderna visade sig samtidigt generellt sett vara mycket små – mellan 0,6 och 1,5 procent.  Mellan vad som i studien kallas vita och asiater ökade emellertid den anonymiserade modellen skillnaden med 0,3 procent.

Många lärosäten i Storbritannien har infört anonymiserad betygsättning. Det har ofta gjorts som ett svar på sämre prestationer när det gäller etniska minoriteter och manliga studenter. Enligt vissa forskare kan orsaken till skillnaderna vara att lärare omedvetet ger högre betyg till studenter som tillhör samma kön och etnicitet som de själva.

De nya uppgifterna kommer från en brittisk analys av närmare 32 000 studenters resultat under tolv år vid ett av landets universitet.  Studenterna delades in i två grupper: de som bedömdes före införandet av anonymiserad betygsättning och de som bedömdes efter.

Analysen – särskilt de relativt sett små skillnaderna – har väckt uppmärksamhet i Storbritannien. Skillnaderna i resultat mellan olika grupper av studenter har nämligen tidigare ansetts vara betydligt större än vad de nya analyserna visar. Den tydligaste skillnaden fanns mellan vad som i studien kallas vita och svarta. Den var 5 procent vilket inte är så illa som befarat.

Författarna säger i en kommentar att anonymiserad betygsättning verkar ha “… done little to eliminate between-group mean performance differences. ….  Ethnic, gender and socio-environmental differences seem to be pervasive in academia, even after interventions aimed to reduce them….”. Författarna rekommenderar trots resultaten att lärosätena som har infört modellen ska fortsätta med den. Övriga lärosäten bör avvakta mer forskning.

Läs i Inside Higher Education om anonymiserad betygsättning


Nytt verktyg för information till utbytesstudenter om utlandsstudier

En ny digital kommunikationsplattform för presumtiva internationella studenter har sett dagens ljus. Tanken är att de som vill studera utomlands ska hitta landsmän som redan studerar utomlands. Plattformen heter Unibuddy och har lockat flera investerare till företaget bakom verktyget.

Plattformen sprids nu över Europa. Före sommaren anslöt sig fem lärosäten och hittills under detta läsår har elva universitet tillkommit från Storbritannien, Irland, Schweiz och Spanien.  En majoritet av användarna, 62 procent, är blivande studenter från länder utanför EU.

Det är viktigt för internationella studenter att ha möjlighet att kontakta andra studenter för att ställa frågor om undervisningen, universitetet och staden de vill studerar i, menar Diego Fanara, VD på Unibuddy. Att då kunna göra det till landsmän och på sitt modersmål gör det lättare för studenterna att ta till sig informationen, säger han.

Varje medlemsuniversitet engagerar ett dussintal studentambassadörer som tillsammans täcker ett trettiotal länder. Ambassadörerna ska svara på frågor och lägga ut information. Ambitionen är att en fråga i verktyget ska besvaras inom 24 timmar.

Diego Fanara har tidigare själv varit utbytesstudent och hade svårt att få svar på sina frågor. Med verktyget Unibuddy hoppas han att det ska bli lättare att komma åt information om allt från tentamina, boende och hur mycket pengar som behövs, till hur man kan engagera sig socialt vid universitetet.

I arbetet med att ta fram verktyget visade det sig att de vanligaste frågorna från blivande utbytesstudenter var kostnaderna för boende och levnadsomkostnaderna.

Läs i Pie News om ett verktyg där utbytesstudenter kan få information om utlandsstudier


Rekordmånga självmord bland brittiska studenter

Det var rekordmånga studenter (134 stycken) i Storbritannien som begick självmord år 2015. Därutöver var det drygt 15 000 av första-års-studenterna som redovisade problem med sin mentala hälsa. Det var också ett rekordstort antal av dem med dålig mental hälsa som avbröt sina studier.  Uppgifterna redovisas i en ny studie från IPPR thinktank, en fristående brittisk tankesmedja.

Antalet som hade psykiska problem innebar en femfaldig ökning under ett decennium. Experter kopplar ökningen till ett allt hårdare tryck på studenterna. Trycket beror åtminstone delvis på att studieskulderna efter examen har ökat snabbt, men också på en ökande medvetenhet. Det senare innebär att allt fler studenter är beredda att berätta om sina problem.

Ruth Caleb vid Brunel University säger att den allt värre situationen kan bero på att studenterna är oroliga redan när de kommer till lärosätena. Bland annat känner de att de måste få höga betyg i sin kommande examen för att kunna få jobb.

Andelen studenter som hade kontakt med studentstödet var på vissa lärosäten så hög som 26 procent. Nya analyser visar att läsåret 2015/16 var kvinnliga första-års-studenter klart mer benägna att berätta om sina psykiska problem än de manliga studenterna.  Så sent som fyra år tidigare var det ingen skillnad mellan könen.

I studien uppmanas lärosätena att försäkra sig om att deras funktioner för studentstöd (counselling services) har nära kontakter med primärvården/husläkaren och med psykiatrin (mental health services).  Sir Anthony Seldon, rektor för University of Buckingham, menar i en kommentar att vissa rektorer fortfarande tror att stöd till studenter med psykiska problem inte är lärosätenas ansvar.

Läs i the Guardian om psykiska problem bland studenter i Storbritannien


Statlig utredning och mer forskning ska höja kvaliteten i danska universitetsutbildningar

10 miljoner danska kronor (motsv. SEK 12,8 miljoner) mer till forskning kring utbildningskvalitet. Det vill den danska regeringen satsa i nästa års budget. Regeringen anser att det saknas kunskap om hur vi bäst utvärderar och mäter kvalitet i utbildningarna, liksom hur högskolans utbildningar bäst kan anpassas så att lärandet liksom engagemanget för studierna ökar. Också effektiviteten ska öka.

Den existerande forskningen, kring bl.a. pedagogik och statistiska metoder, är idag spridd på flera forskningsmiljöer. Det behöver skapas nya och närmare samarbeten mellan de olika miljöerna och traditionerna, menar utbildnings- och forskningsminister Sören Pind.

Regeringen har tillsatt en kommitté vars uppgift är att förbättra universitetsutbildningarna. Uppdraget innebär att se över såväl utbildningarnas innehåll som längd och uppbyggnad. Vidare ska kommittén undersöka om de studerande uppnår kvalifikationer som är relevanta på en arbetsmarknad i snabb teknisk förändring.

I kommittén ingår representanter för rektorer, arbetsgivare och arbetstagare, experter och ministerier.  Den ska undersöka hur universitetsutbildningarna bäst kan anpassas för framtidens utmaningar. Fyra teman står i centrum: utbildningskvalitet och höga krav på de studerande, flexibla och snabba vägar till bra jobb, teknologiska möjligheter att stärka kvalitet och relevans samt ett relevant utbildningsutbud.

Ministern har också tagit initiativ till ett nytt system för fördelning av anslag mellan lärosätena. I detta system är kvalitet en central faktor.

Läs på det danska utbildnings- och forskningsministeriets webbplats om forskning kring kvalitet

Läs på det danska utbildnings- och forskningsministeriets webbplats om Universitetsudvalget


Egypten planerar radikala förändringar för antagning till högre utbildning

Prestationerna under hela gymnasietiden ska i framtiden vara utslagsgivande vid antagning till universiteten i Egypten. Tidigare har det i Egypten, liksom i stora delar av arabvärlden, varit slutproven i gymnasiet som avgjort antagningen till universiteten.

Det nya antagningssystemet ska bygga på prov som eleverna gör under alla sina tre gymnasieår. Proven ska vara av flervalstyp och rättningen ska göras elektroniskt. Slutbetyget kommer att vara giltigt för antagning till högre utbildning i fem år.

Att få examen från ett universitet eller yrkeshögskola ska inte vara beroende av att man klarar gymnasiets slutprov säger utbildningsministern. Ingen enstaka lärare ska kunna avgöra framtiden för en elev och det ska inte heller finnas privatundervisning.

Med det nya systemet suddas den tidigare uppdelningen av gymnasieskolor mellan naturvetenskap och litteratur ut. Studenterna kommer att kunna välja bland ett större antal kurser. Kursvalet kommer sedan att vara avgörande för vilka universitetsutbildningar de kan gå. Universiteten å sin sida kommer att ha stora möjligheter att anta de studenter de vill. En antagningsprocess kan komma att bestå av betyg, prov och till och med intervjuer. Ministern hoppas att det nya systemet ska ta större hänsyn till elevernas kunskaper än bara, som hittills, vad eleverna lärt sig utantill inför slutprovet.

Systemet ska börja användas i september 2018. Många lärare är dock tveksamma till om det nya systemet kommer att fungera. De tror inte heller att systemet kommer att leda till mindre privatundervisning. Istället kommer föräldrarna i fortsättningen att tvingas bekosta privatundervisning under hela gymnasiet, inte som nu bara det sista halvåret.

Läs i Al Fanar-media om det nya antagningssystemet till högre utbildning i Egypten

 

 



 

Nyheter i korthet


Frankrike: Levnadsomkostnaderna för studenter ökar

De franska studenternas levnadsomkostnader beräknas i år öka med drygt två procent. Det är mer än dubbelt så mycket som under de senaste åren och tre gånger så mycket som inflationen i landet. Uppgifterna kommer från Unef som är Frankrikes största studentorganisation. Huvudorsaken till ökningen är ökade hyror och högre priser i kollektivtrafiken. Till saken hör att de bostadsbidrag som 6,5 miljoner fransmän får, varav ca 800 000 är studenter, ska minska med motsvarande SEK 50 per månad.

Läs i franska upplagan av the Local om höjda levnadsomkostnader för franska studenter


Nya Zeeland: Rekrytering av internationella studenter debatteras inför höstens val

Det största oppositionspartiet Labour vill minska antalet internationella studenter i Nya Zeeland kraftigt. Partier vill bl.a. begränsa antalet studenter på lägre nivåer. Vidare vill partiet begränsa arbetstillstånden. Sådana ska bara ges om personen ifråga har ett konkret erbjudande om jobb.  Arbetstillstånd ska dessutom knytas till kompetens inom specifika områden. Tillsammans räknar partiet med att immigrationen ska minska med upp till 22 000 studenter.  Regeringspartiet National har tidigare gjort ändringar som gör att studenter med en bachelor-examen klassificeras som ”lower-skilled”.

Läs i the Pie News om hur internationell rekrytering till Nya Zeeland tas upp inför höstens val


Danmark: Arbetsgivarna vill stoppa det årliga produktivitetsavdraget

Sedan 2006 ska den högre utbildningen årligen skära ned två procent på sina kostnader. Nu vill regeringen att nedskärningarna fortsätter till 2021. Arbetsgivarorganisationen Dansk Erhverv säger dock ifrån: ”Uddannelse er det, der skaber vækst og velstand, men det hænger jo slet ikke sammen, hvis man samtidig sparer så mange penge på uddannelserne,”. Också organisationen Dansk Industri är kritisk: ”På lang sigt er vi nødt til at investere flere penge i uddannelse – ikke færre.”

Läs mer i tidningen Information om kritik mot det årliga produktivitetsavdraget i Danmark


Storbritannien: Antalet kvinnor som antas till högre utbildning i England är högre någonsin

Det är idag 36 procent fler unga kvinnor som påbörjar studier vid universitet än unga män. Det har lett till att gapet mellan könen har nått rekordnivåer. Antalet 18-åriga kvinnor som i år påbörjade högre studier i Storbritannien var 133 000, medan antalet 18-åriga män är 104 000. Över hela Storbritannien startar 27 procent av 18-åriga män och 37 procent av 18-åriga kvinnor högskolestudier. En av anledningarna till att det är fler kvinnor än män är att kvinnorna är i stor majoritet på sjuksköterskeutbildningarna.

Läs i Independent om att antalet kvinnor i högre utbildning i Storbritannien når rekordnivåer

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |