Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:26

2017-09-22

Innehåll

Seminarier istället för storföreläsningar kan minska avbrott bland förstaårsstudenter

Studenter som övertalas att inte avbryta sina studier kommer senare att sluta ändå. Resultatet kan bli ökade problem, bl.a. i form av att studieskulden ökar utan att studenten får en examen. En väg att gå är istället att förändra undervisningssituationen. Det visar en ny studie som gjorts av två forskare vid University of Huddersfield i England.

Bakgrunden till studien är situationen i Storbritannien med ett stort – och ökande – antal studieavbrott. Det gäller särskilt studenter från ekonomiskt svaga förhållanden, under deras första studieår. För att stödja de studenter som är i riskzonen för avbrott gör lärosätena en rad olika insatser. Det kan handla om särskilda program med inriktning på studieteknik, om att erbjuda äldre studenter som mentorer eller studievägledning. Det riktas dock kritik mot dessa insatser, bl.a. för att effekter av dem inte kan beläggas. En viktig orsak är att de studenter som är i störst behov av stödet inte tar del av det.

Lärosätena pekar för sin del på att det finns en rad olika orsaker till avhoppen. Dit hör ekonomiska problem, hälsoproblem eller förändrade familjeförhållanden. Alltfler börjar emellertid erkänna att lärosätena måste förändra sitt arbetssätt.

Forskarna bakom studien ger förslag på vilka förändringar som bör göras. Ett förslag är att satsa mer på seminarier som arbetsform. Den gör att både studenternas närvaro och resultat förbättras, särskilt när det gäller studenter med låga antagningspoäng. Seminarieformen gynnar också de studenter som inte bor på campus. Deras känsla av tillhörighet ökar och därmed minskar risken för avbrott.

Läs på webbplatsen för the Conversation om åtgärder för att minska antalet avbrott


Universiteten i Sydkorea har beordrats att göra antagningsproven lättare

Regeringen i Sydkorea har beordrat ett antal universitet att se över sina antagningsprov. Anledningen är överdriven användning av privat undervisning och privata elitskolor för ungdomar som vill studera vidare på elituniversiteten. Regeringen kräver att universitetens antagningsprov ska bli mer i linje med vad som behandlas i undervisningen vid kommunala gymnasieskolor. Om universiteten inte ändrar proven kommer de att få anta färre studenter och därmed få en sämre finansiering.

Det regeringsanknutna Korea Institute for Curriculum and Evaluation (KICE) har analyserat 2 300 provfrågor från 57 universitet. KICE konstaterar att elva av dem hade alltför avancerade frågor i matematik och naturvetenskap. Enligt KICE kan dessa frågor endast besvaras av elever från privatskolor eller som haft omfattande privat undervisning, t.ex. vid privata kvällsskolor, hagwons. Bland universitet som har haft för svåra frågor finns landets tre toppuniversitet, Seoul National University, Korea University och Yonsei University.

Att minska konkurrensen till landets universitet var ett av den nuvarande regeringens vallöften. Bakgrunden är att föräldrar spenderar mer och mer pengar på privatundervisning, vilket skapar orättvisa förhållanden för landets unga. Det menar presidenten Moon Jae-in. Ett annat problem är att ett 50-tal privata gymnasieskolor i Seoul inte behöver regeringens godkännande av läroplaner eller studieavgifter. Det vill regeringen ändra på. Regeringen vill dessutom gradvis, och på frivillig basis, göra om dem till statliga skolor.

Dagens utbildningssystem i Sydkorea har gått från det ursprungliga målet att skapa utbildning med mångfald och autonomi till att bli en utbildningsmarknad som endast syftar till att få in ungdomarna på elituniversiteten. Det konstaterar Cho Hee-yeon, direktör för Seoul Metropolitan Office of Education.

Läs i University World News om att universiteten i Sydkorea beordrats att ompröva sina antagningsprov


Svag kontroll av utbildningens kvalitet i arabvärlden

Att starta ett universitet i ett arabland är en komplex process, som i många fall är omgärdad av detaljerad statlig reglering. Efter att ett lärosöte har blivit godkänt är emellertid uppföljningen svag eller obefintlig. Det visar en genomgång av situationen i 17 arabländer som nyhetskanalen al-Fanar media har gjort.

I mer än hälften av de undersökta länderna krävs detaljerad dokumentation för att få starta ett universitet. Till de dokument som krävs hör byggnadsritningar, bevis på att nödvändig finansiering finns och CV för administratörer och lärare.  Beslut om att få starta fattas i många fall av regeringen. I vissa länder, bl.a. Somalia, finns däremot nästan ingen reglering alls.

Enbart i fem av de 17 länderna finns system för uppföljning, efter det att lärosätet godkänts. De fem är Jordanien, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Marocko och Jemen. Vissa bedömare menar att den största svagheten i kvalitetskontrollen är att de ansvariga myndigheterna står under direkt kontroll av respektive regering.

En ytterligare svaghet i systemen är enligt undersökningen att det i allmänhet saknas reglering för att förhindra intressekonflikter inom den högre utbildningen. I den mån sådan ändå finns, är tillämpningen oftast dålig. De ansvariga myndigheterna saknar dessutom ofta möjligheter att fatta beslut som går emot politiska ledare, familjeband etc.

Det som saknas i många arabländer är enligt experter utbildning om kvalitetskontroll för lärare och administratörer. Trots de svaga systemen finns det exempel på att regeringar har tagit i med hårdhandskarna mot lärosäten som fungerar dåligt. Det gäller bl.a. i Jemen. Där försöker regeringen upprätthålla kvaliteten trots det pågående kriget och har stängt tolv privata universitet.

Läs i al-Fanar Media om bristande kvalitetskontroll av högre utbildning i arabländerna


Universitetet där studenterna själva bestämmer studieavgiften kan vara på väg

Ett universitet där studenterna deltar i beslut om vilka studieavgifter de ska betala och vilka löner lärarna ska ha. Det är kanske en utopi, men saken diskuteras på allvar i en arbetsgrupp kopplad till the Co-operative College – en 100-årig stiftelse i Storbritannien som arbetar med utbildning för kooperation.

I arbetsgruppen ingår lärare, studenter och andra som är intresserade av alternativ utbildning. En rapport ska läggas fram för stiftelsens styrelse nästa månad. Därefter ska en konferens hållas i Manchester för att diskutera rapportens slutsatser. Inspiration har hämtats från Mondragon University i norra Spanien – ett lärosäte som drivs i form av ett icke-vinstdrivande kooperativ.

Startpunkten för arbetsgruppens arbete var de förändringar som infördes i brittisk lagstiftning under våren 2017. Syftet var att uppmuntra konkurrens som leder till innovativa arbetssätt inom högre utbildning. The Co-operative College vill nu undersöka möjliga lösningar på det ökande missnöjet med nuvarande utveckling av den högre utbildningen. Det handlar inte minst om en aktuell brittisk debatt omkring höjningen av lönerna till landets rektorer.

Diskussionen om kooperativ utbildning kan få extra skjuts av en kommande rapport från en oberoende kommission av ledare från näringsliv, utbildning och de tre stora partierna. Budskapet i den rapporten kommer att vara att högskolepolitiken bidrar till att cementera nuvarande traditionella modell, istället för att skapa diversifiering och innovation.

Arbetet inom the Co-operative College är inte det enda exemplet på nya former för högre utbildning. Ett annat är the Free University Brighton. Det startade för fyra år sedan och erbjuder nu två program där frivilliga lärare undervisar. Utbildningen är kostnadsfri och bedrivs huvudsakligen på kväller och helger.

Läs i the Guardian om kooperativ högre utbildning i Storbritannien


Humaniora kritiseras för eurocenterism samtidigt som nynazistiska grupper tar plats

Föreläsningar i en profilkurs inom humaniora vid Reed College i USA har avbrutits av studentprotester. Studenterna anklagar lärosätet för eurocentrism. Kursen har getts sedan 40-talet och reviderats vart tionde år. Vid lärosätet ställs nu frågan om kurser som grundar sig på äldre texter, huvudsakligen från västliga länder, har någon framtid.

Den aktuella kursen är obligatorisk för alla studenter som läser sitt första år och syftar till att föra studenterna samman. Kursen kritiserades förra året för att vara alltför vit, manlig och europeiskt inriktad. Efter krav om att göra den mer inkluderande av ”people of color” har en översyn av kursen tidigarelagts. Den ska vara klar senare i höst.

Under förra året tilläts tysta demonstrationer under hela kursen. En grupp på tiotalet studenter omringade lärarna under föreläsningarna. I början av höstterminen trappades protesterna emellertid upp och lärarna kände sig tvingade att avbryta föreläsningarna. Enligt lärosätets tradition har situationen nu diskuterats vid stormöten och det mesta har återgått till det normala.

En helt annan typ av protester kommer från en nynazistisk gruppering – Identity Evropa. Den stod bakom närmare 200 incidenter på olika campus förra året. Enligt the Anti-Defamation League – en organisation som arbetar mot antisemitism – trappar gruppen nu vid terminsstarten upp sina aktiviteter. Exempel på dessa är att målade swastikor har börjat dyka upp på flera universitet och att flygblad om projekt ”siege” (belägring) samtidigt sprids.

Enligt ADL undviker Identity Evropa det språkbruk som vit-makt-grupper annars använder. De uppmanar istället de vita studenterna att “protect your heritage,” och “serve your people”.

Läs i Inside Higher Education om studentprotester mot eurocenterism inom amerikansk humaniora

Läs i Inside Higher Education om ökade aktiviter från nynazistiska grupper i USA


Utbildning är viktigaste drivkraften bakom kinesiska fastighetsinvesteringar utomlands

Utbildning har blivit den viktigaste drivkraften i Kina för investeringar på fastighetsmarknaden utomlands. Utbildning ligger bakom 76 procent av alla investeringar. Det visar en rapport från Investorist, en global plattform för fastighetsaffärer. Utbildning är därmed viktigare än bl.a. migration (69 %) och placering av pengar (68 %).

Utbildning är oerhört viktigt i den kinesiska kulturen och anses vara den främsta nyckeln till framgång. Kinesiska föräldrar vill därför gärna att deras barn studerar vid de bästa lärosätena utomlands. Många har i det sammanhanget upptäckt att det är billigare att köpa en lägenhet till barnen än att låta dem bo i studentbostäder. Barnen kan dessutom bo kvar i dessa bostäder när de är klara med sina studier. För att göra det än billigare följer gärna mamman med för att sköta hushållet.

De totala investeringarna från Kina i fastigheter utomlands omfattade år 2013 omkring 33 miljarder dollar (motsv. SEK 262 miljarder). Rapporten har analyserat 120 fastighetsmäklare i Kina och deras klienters investeringar. Flest investeringar för studier utomlands görs i Australien, främst Melbourne. Därefter kommer investeringar i USA och Storbritannien.

Att investeringar i bostäder för studenter skulle vara ett viktigt motiv var ett väntat resultat, menar Jorick Beijer. Han representerar The Class of 2020, en europeisk plattform för studentbostäder med särskild inriktning på internationella studenter. Bakgrunden är att Kinas ekonomi expanderat, att hushållen har ökat sina inkomster och att räntorna är låga. I kombination med hur kinesiska föräldrar värderar utbildning utomlands är detta en naturlig utveckling, konstaterar han.

Läs i Pie News om den roll som studentbostäder utomlands har när det gäller kinesiska investeringar

 

Nyheter i korthet


Norge: Utbildningarna vid Astrologihögskolan godkänds inte som yrkesutbildningar

Baskurserna i astrologi och esoterisk astrologi vid Astrologihögskolan Herkules klarar inte kvalitetskraven för yrkesutbildning. Problemen gäller bl.a. relationen med yrkeslivet konstaterar granskningsmyndigheten NOKUT. Ett grundkrav är att det måste finnas arbetstillfällen för de yrkesutbildade. Ett annat är att utbildningarna måste bygga på etablerade och erkända ämnes- och yrkesområden i Norge. Utbildningen måste också baseras på allmänt etablerade och erkända kunskaper inom området. Inget av dessa krav uppfylls i ansökningarna, konstaterar NOKUT.

Läs på Nokuts hemsida om att Astrologihögskolans utbildningar inte godkänns som yrkesutbildningar


USA: Granskningsmyndigheterna driver på standardisering av online-utbildning

Ett lärosäte i Arizona, USA, får inte utöka sitt erbjudande om utbildning online. Granskningsmyndigheten ger visserligen programmen godkända betyg ämnesmässigt. Dock krävs bl.a. mer konsekvens i uppbyggnad och presentation av programmen. Den decentralisering av ansvaret till respektive institution (department) som lärosätet gjort lägger fokus på personalen istället för studenterna hävdas i rapporten. Författarna lyfter också fram behovet av utbildning för lärarna i att undervisa online. Bedömare menar att kraven på standardisering nu troligen kommer att öka.

Läs i Inside Higher Education om krav på standardisering av utbildning online
https://www.insidehighered.com/news/2017/09/15/accreditor-denies-arizona-community-colleges-bid-expand-online


Norge: Kurs i självkänsla förbättrar den mentala hälsan

Efter en två veckor lång kurs var studenterna mindre deprimerade och mindre stränga mot sig själva. Det visar en studie vid Universitetet i Bergen och Norges Handelshøyskole. I kursen deltog 97 personer, varav 85 procent var kvinnor. Kursen handlade om att förstå vad självkänsla är och att våga ge sig själv feed-back. Den handlade även om att inte nedvärdera sig själv. Efter sex månader visade deltagarna färre tecken på inre rädsla och depression och högre självkänsla.

Läs i tidskriften Khrono om kurser för att öka studenternas mentala hälsa


OECD: Fördelarna med universitetsutbildning är fortsatt höga men varierar beroende på ämnesområde

Den högre utbildningen i OECD-länderna fortsätter att ge stora vinster till såväl individ som samhälle. Enligt den årliga rapporten Education at a Glance misslyckas dock universiteten med att erbjuda, och studenterna att välja, de studievägar som ger störst möjligheter på arbetsmarknaden. Rapporten gör för första gången en fördjupad analys av vilka ämnesområden som studenterna väljer. Analysen visar att ”business, administration and law” är de mest populära ämnesområdena. Omkring 25 procent av studenterna väljer dessa områden.

Läs på OECD:s webbplats om årets upplaga av Education at a Glance

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |