Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:27

2017-09-29

Innehåll

Höga kostader begränsar forskningen vid universitet i stora städer

Lärosäten i stora städer producerar mindre forskning som ofta citeras, än lärosäten på andra håll. Det är ett överraskande resultat av en ny analys. Några orsaker till resultatet kan vara att höga hyres- och levnadsomkostnader avskräcker den bästa personalen och de bästa studenterna. Det menar forskare från Utrecht University i Nederländerna.

Forskarna i Utrecht har analyserat forskningsresultat från 750 universitet under åren 2010 till 2013. Analysen visar att lärosäten i stora städer inte producerar fler ofta citerade artiklar än andra lärosäten, och att antalet snarast minskar i takt med att befolkningen ökar. Det går stick i stäv med en vanlig uppfattning att de stora städerna erbjuder en positiv forskningsmiljö. Tanken har varit att i stora städer är det lättare att möta andra forskare och få nya idéer.

Det förefaller nu som att den positiva “mingelfaktorn” kan uppvägas av att kostnadsläget gör det svårare att rekrytera de bästa. Det kan också hänga samman med att personalens löner ofta är nationellt bestämda. För att kunna konkurrera om personal har flera universitet i stora städer valt att subventionera bostäder. Också svårigheter att bygga lokaler m.m. kan vara begränsande hävdas i rapporten.

Ett annat resultat av analysen är att nästan inget land kan skryta med forskning som är ofta citerad, bygger på internationellt samarbete och är producerad i samarbete med näringslivet. De flesta länder klarar i bästa fall att ha bra resultat på två av dessa tre mätetal. Undantaget är enligt författarna Schweiz. Förklaringen kan bl.a. vara att landet har koncentrerat alla sina resurser till ett fåtal universitet.

Läs i Times Higher Education om att kostnader begränsar universitet i stora städer (delvis betalvägg)


Generationerna X, Y och Z kan komma att förändra akademin som arbetsplats

Användningen av smarta mobiler och ny teknologi skiljer generationerna X, Y och Z från varandra. Det hävdar Ajay Nair, vicerektor på Emory University, USA. Medan t.ex. Snapchat är vardagsmat för yngre generationer känns det inte bekvämt för mig som tillhör generation X, konstaterar han. Frågan är vad skillnaden mellan generationerna kommer att betyda för den högre utbildningen, som är känd för att förändras långsamt.

Fler och fler från generation Z, födda från mitten av 1990-talet till i mitten av 2000-talet, börjar sina högskolestudier de närmaste åren. Det betyder att högskolorna måste förhålla sig till dem. Ungdomar i denna generation ser smarta mobilier och sociala medier som något självklart, men de är även ekonomiskt medvetna och ganska känslosamma. De kommer i en nära framtid att bli kollegor som lärare, forskare eller inom förvaltningen, konstaterar Nair.

Generation Y å sin sida, födda från 1980 till mitten av 1990-talet, är tekniskt kunniga, flexibla och engagerade. Många av dem kommer inom de närmaste åren att anställas inom högskolan. Samtidigt är generationen före dem, generation X, på väg uppför den akademiska karriärstegen. Fler och fler är på väg att ta över ledande positioner inom högskolan.

Generation X är mindre än Y och Z, men har utmanat akademins sätt att fungera, konstaterar Ajay Nair. Det har skett bl.a. genom krav på ökad transparens i den akademiska karriären. Den stora baby-boomgenerationen slutligen, födda 1946–1964, är den generation som dominerar akademin idag. Det är en generation av akademiker som aldrig tycks vilja sluta jobba säger Nair.

Hela artikeln om hur olika generationer påverkar högskolan finns i the Chronicle (betalvägg)


Små superstjärnor med ljus framtid kan identifieras med rankning

De högsta placeringarna på rankinglistan från Times Higher Education (THE) beläggs av lärosäten som många tänker på som de bästa i världen. Det beror till stor del på att anseende för forskning och utbildning ger höga poäng på det mätetal som svarar för en tredjedel den totala poängen.

En bearbetning av indata till THE-rankningen pekar dock ut en grupp på ca 150 lärosäten som slår de högst rankande lärosätena ifråga om forskningskvalitet, men som inte syns på samma sätt. Gruppen som av THE kallas ”effective publishers” har identifierats med hjälp av ett antal variabler. Lärosätena i gruppen har bättre resultat än en del av världens ledande lärosäten inom vissa ämnesområden. De nämns dock inte särskilt ofta. Det senare kan bero på att de är små eller relativt sett nybildade. Många i gruppen har funnits kortare tid än 50 år.

Ett exempel är Ulm University I Tyskland. Det ligger på fjärde plats på listan över effective publishers, och plats 155 på den totala världsrankningen. Universitetet som nyss har fyllt 50 år ligger i den lilla staden Ulm mellan München och Stuttgart. Det är välkänt inom flera forskningsområden, t.ex. batteri- och energiteknik och traumaforskning.

Joachim Ankerhold, vicerektor för forskning vid Ulm, tror att lärosätets begränsade storlek och koncentrationen till naturvetenskaplig forskning har bidragit till skapa en tvärfacklig kultur vid lärosätet. Han menar också att lärosätet har identifierat utmaningar som passar särskilt bra att angripa med den tvärfackliga ansatsen.

Också Sverige är representerat i gruppen effective publishers. Så återfinns t.ex. Göteborgs universitet på nionde plats.

Läs i Times Higher Education om lärosäten med en ljus framtid (delvis betalvägg)


Stort stöd bland allmänheten i Kanada för forskning vid universiteten

En överväldigande majoritet – mer än 90 procent – av befolkningen i Kanada anser att forskning vid universitet är viktigt för landet. Forskningen krävs för att landet ska fortsätta att leda innovation och kunna ta tag i globala utmaningar. Befolkningen anser också att sådan forskning ska finansieras på nivåer som är globalt konkurrenskraftiga. Likaså anser en överväldigande majoritet att landet ska stödja unga och begåvade forskare så att de stannar i landet. Detta är några av resultaten från en nyligen genomförd enkät.

Enkätens resultat sätter ytterligare tryck på politikerna i Kanada att investera i forskning. Frågan aktualiserades nämligen tidigare i år när en expertpanel, tillsatt av regeringen, lämnade sin rapport. I denna framfördes rekommendationer för att skapa ett starkare ekosystem för forskning och innovation i landet.

Enligt rapporten förändrades forskningsfinansieringen under åren 2006/07–2013/14. Då styrdes anslagen bort från nyfikenhetsbaserad (investigator-led) forskning, dvs. forskning där forskare eller forskargrupper själva kan definiera sina forskningsområden. Dessutom minskade den andel av finansieringen som kom från den federala regeringen.

I expertpanelens rekommendationer ingick som första och mest prioriterade punkt att återskapa anslag riktade specifikt till nyfikenhetsbaserad forskning. Bland övriga rekommendationer märks ökat individuellt stöd i olika skeden av karriären för forskare m.fl. samt bättre täckning av driftskostnader för infrastruktur. Rapporten hade en ganska pessimistisk ton och varnade för att i ett globalt perspektiv har konkurrenskraften hos kanadensisk forskning eroderat under senare år.

Läs i University World News om befolkningens stöd för forskning vid universiteten i Kanada


Stora förändringar inom högre utbildning i flera av våra östeuropeiska grannländer

Omkring 17 procent av statligt finansierade platser på universiteten i Ukraina har försvunnit i och med det nu påbörjade läsåret. Nedskärningarna ligger i linje med de reformer som regeringen har föreslagit. Reformerna innebär bl.a. att landets s.k. specialistexamina läggs ned. Enligt regeringen kommer dock den totala finansieringen inte att minska. Den ska istället öka med nio procent i år.

Ukrainas specialistexamina – femåriga grundläggande examina – har varit ett arv från Sovjettiden. Nedläggningen av dessa är en del i en övergång till europeisk standard, dvs. bachelor, master och doktor. Den neddragning av antal platser som nu sker påverkar främst program där efterfrågan på arbetsmarknaden har varit låg. Det gäller särskilt samhällsvetenskap och humaniora. Antalet platser inom naturvetenskap och teknik behålls oförändrade. Neddragningen är också kopplad till minskande ungdomskullar.

I Ukrainas grannland Polen behöver bristerna i finansiering av högre utbildning åtgärdas. Det säger en extern expertgrupp som arbetat på uppdrag av Polens biträdande premiärminister och tillika minister för högre utbildning och forskning. Utöver finansieringen behövs radikala åtgärder också ifråga om utbildningsutbudet, kvalitetssystemet, könsfördelningen, forskningens kvalitet och internationaliseringen.

Andra områden som enligt expertgruppen behöver förändras är ledning och styrning av lärosätena. Idag har de enskilda institutionerna och fakulteterna en mycket omfattande autonomi. Vidare har den nuvarande forskarutbildningen stora brister. Inte minst behöver internationell mobilitet bland unga forskare öka.

Flera förslag från expertgruppen saknas i den proposition som regeringen har lagt fram. Till dessa hör ett meritbaserat system för rekrytering av lärare. Dessvärre blockerades detta förslag av landets universitetslärare. Gruppens förslag om en särskild satsning på ett tiotal forskningsintensiva universitet har dock anammats.

Läs i University World News om förändringar i Ukrainas högre utbildning

Läs i University World News om förändringar i Polens högre utbildning


Sydafrika har spenderat många miljoner på stöd till artiklar i icke-seriösa tidskrifter

Den sydafrikanska regeringen har under tio års tid spenderat mellan 100 och 300 miljoner rand (motsv. SEK 60–180 miljoner) på icke-seriösa forskningstidskrifter (scam journals). Det har skett genom subventioner till publicerade artiklar.

Det handlar om tidskrifter som särskilt lockar unga forskare att betala för att få sin forskning publicerad. Tidskrifterna tillämpar sällan peer-review, de oftast är inte erkända inom forskningsfältet eller så tar de betalt för att publicera open access. Många tidskrifter anger att de är lokaliserade i Storbritannien eller USA, men kommer snarare från Pakistan, Indien eller Nigeria. Det säger Jeffrey Beall, amerikansk bibliotekarie.

Den sydafrikanska regeringen har i sin strävan att öka landets forskning betalat 100 000 rand (motsv. SEK 60 000) per publicerad artikel. Initiativet har ökat antalet artiklar från drygt 4 000 år 2005 till över 10 000 år 2014.

Forskare vid University of Stellenbosch i Sydafrika har nu identifierat 47 tidskrifter som de betraktar som icke-seriösa. Många av dessa finns bland de tidskrifter som den sydafrikanska regeringen finansierat. Författarna bakom studien påpekar samtidigt att ingen av de forskare som publicerat sig i de aktuella tidskrifterna har gjort något juridiskt fel.

Kostnaden för subventionerna har drabbat den redan hårt pressade högskolesektorn i landet. Under de senaste två åren har universiteten präglats av stora studentprotester. Bland annat har rörelsen ”FeesMustFall” resulterat i att regeringen tvingats frysa studieavgifterna. Dock konstaterar Utbildningsdepartementet att de pengar som gått till icke-seriösa tidskrifter endast är en liten del av de totala medlen till högre utbildning. Samtidigt fördömer departementet den praxis som dessa tidskrifter står för.

Läs i Quartz Africa om subventioner från den sydafrikanska regeringen till icke-seriösa tidskrifter

 

Nyheter i korthet


Globalt: Nya Zeeland förbereder studenterna bäst för framtiden

Nya Zeeland, Kanada och Finland är bäst bland 35 länder när det gäller att förbereda studenter (16–24 år) för framtiden. Det hävdar tidningen the Economist i en analys som beställts av Yidan Prize Foundation, organisationen bakom världens största pedagogiska pris. Analysen baseras på 16 indikatorer inom områdena politik, undervisning och socioekonomi. Nya Zeeland får full poäng på bl.a. indikatorerna framtidsinriktade kurs- och läroplaner, implementering av politik, lärarutbildning, studievägledning och samarbete mellan högre utbildning och näringsliv.

Läs i Times Higher Education om hur länder förbereder studenterna för framtiden (delvis betalvägg)


Storbritannien: Regeringen vill begränsa universitetsrektorernas löner

Den brittiska regeringen vill straffa universitet som betalar mer än 150 000 pund (motsv. SEK 1,6 miljoner) per år i lön till sina rektorer. Om det inte finns särskilda skäl till högre lön ska universiteten betala böter. I genomsnitt tjänar brittiska rektorer idag 250 000 pund, samtidigt som vissa tjänar betydligt mer. Jo Johnsson, utbildningsminister, upprörs över de höga lönerna och ser dem som opassande med tanke på de höga studieavgifterna och att studenterna tvingas ta stora studielån.

Läs i tidskriften Khrono om att regeringen vill begränsa lönerna för brittiska rektorer


Norge: Deltagande i forskargrupper och nätverk har liten påverkan på publiceringen

Deltagande i forskargrupper och internationella nätverk är positivt, men har liten påverkan på publiceringen. Det visar analyser av samarbete bland fast anställda forskare i Norge. Frågan har beforskats tidigare, men det nya är en undersökning av den relativa betydelsen av de olika samarbetsformerna. Medlemskap i en grupp betyder inte nödvändigtvis att det är den viktigaste arenan för den enskildes forskning. Detsamma gäller internationella nätverk. Dock finns det stora skillnader mellan enskilda forskare och ämnesområden, konstaterar forskarna.

Läs på Nifus webbplats om ny forskning kring forskargrupper och internationella nätverk


Indien: Stort reformpaket ska höja kvaliteten i landets högre utbildning

Obligatorisk användning av program som kan avslöja plagiat, utvärdering och ackreditering av lärosäten via oberoende organisationer och ökad autonomi för de högst rankande lärosätena. Det är några ingredienser i ett reformpaket från Indiens regering. Utifrån erfarenheter från tidigare reformer ingår åtgärder som inte behöver beslutas av utbildningsdepartementet utan som kan genomföras av underställda myndigheter. I paketet ingår också begränsningar i det internationella samarbetet. Sådant ska bara få ske med lärosäten som är bland de 500 högst rankade i världen.

Läs i Times of India om reformering av högre utbildning i Indien

 

Från redaktionen

En del av våra artiklar hämtar vi från tidningar och tidskrifter vars material ligger bakom betalvägg och alltså inte är åtkomliga för alla. Vi har valt att referera sådana artiklar trots denna begränsning. Tanken är att innehållet är så pass intressant för en svensk publik att det uppväger den bristande tillgängligheten. Dessutom är det ibland möjligt att googla fram artiklar om samma frågor i fritt tillgängliga medier. Det kräver dock en del tid, vilket vi tyvärr inte har. Vi hoppas att ni accepterar vår policy i detta avseende.

I fortsättningen ska vi försöka ange när länken leder till en artikel bakom betalvägg. I vissa fall, särskilt ifråga om Times Higher Education, har alla läsare tillgång till ett mindre antal fria artiklar. Det ska vi ange som ”delvis betalvägg”.

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |