Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:28

2017-10-06

Innehåll

Forskare oroar sig över att så få kvinnor får nobelpris

Fördomar anses vara orsaken till att så få kvinnor ges de mest prestigefyllda priserna. Det visar en enkät bland forskare genomförd av Times Higher Education. Enkäten besvarades av ett 50-tal nobelpristagare i fysik, medicin och ekonomi, vilket är en femtedel av de nu levande prismottagarna.

I enkäten ställdes bl.a. frågan varför det är så få kvinnor som fått nobelpris. Sex procent av nobelpristagarna i medicin sedan 1901 har varit kvinnor. I kemi är siffran 2,3 procent, i ekonomi 1,3 procent och i fysik enbart en procent. Drygt tre fjärdedelar av dem som besvarade enkäten menade att orsaken är eller kan vara fördomar mot kvinnor inom forskningen. Närmare var fjärde trodde dock inte att det är orsaken.

Den långa listan av förbisedda kvinnor bottnar i fördomar och kortsiktighet bland de olika nobelkommittéerna, menar Peter Agre, kemipristagare 2003. Samtidigt säger han att vetenskapen inte längre har denna typ av blindhet.  Nu är det hög tid att tag i det mer grundläggande problemet med deltagande och erkännande av kvinnor och minoriteter inom alla vetenskapsområden, fortsätter Agre.

Många kvinnliga forskare får ofta bara kortfattade kommentarer (short shrift) på sin forskning och vad de bidragit med till olika upptäcker, konstaterar Richard J Roberts, medicinpristagare 1993. Något han menar är oroande. Många kvinnliga forskare har hamnat i bakgrunden eller hamnat utanför prioriteringslistorna när nobelpris delats ut. Samtidigt konstaterar han att det finns många kandidater till priserna. Själv delade han priset med en annan forskare, men säger att det kunde varit några ytterligare som delade det priset.

Läs i Times Higher Education om varför så få kvinnor fått nobelpris (delvis betalvägg)
 


Studenter och lärare tycker olika om inspelade föreläsningar

Sju av tio studenter tycker att inspelning av föreläsningar är mycket bra. Sju av tio lärare tycker tvärtom – det är mycket dåligt. Det visar ny forskning från Swinburne University och Monash College i Australien. Utgångspunkten är ett system på Swinburne där föreläsningar spelas in automatiskt, om inte lärarna har valt att stå utanför vilket få har gjort.

Studenterna tycker att inspelade föreläsningar är mycket bra eftersom det ger dem en chans att gå tillbaka till materialet och förbereda sig för tentamina. Nästan var femte student angav att utan inspelningar hade de hoppat av. Studenterna uppskattar till och med inspelningarna så mycket att de skulle vara beredda att betala för att få tillgång till dem.

Lärarna å sin sida menar att systemet med inspelade föreläsningar hämmar deras undervisning och uppmuntrar studenterna till att utebli från föreläsningar. Enligt lärarna är inspelningarna en hjälp bara för de studenter som skulle ha lyckats ändå. Resultaten från studien stämmer väl överens med tidigare forskning. Det gäller bl.a. lärarnas oro för att inspelade föreläsningar understödjer frånvaro. Omkring 35 procent av studenterna i den nya studien erkänner att de använder inspelningar som alternativ till närvaro vid föreläsningar.

Studien visar också att det finns skillnader inom lärarkåren. Lärare i ämnen inom naturvetenskap och teknik är huvudsakligen negativa till inspelningar. Det kan enligt studiens författare bero på att de ofta använder demonstrationer, whiteboard och modellering i 3-D. Sådana inslag riskerar enligt lärarna att inte fångas fullt ut på video. Lärare inom företagsekonomi (business), konstnärliga ämnen (arts) och samhällsvetenskap stödjer däremot i huvudsak företeelsen.

Läs i the Australian om studenters och lärares uppfattning om inspelade föreläsningar (betalvägg)


Hot mot universiteten finns över hela världen

Allt från mord och kidnappningar till olagliga fängslanden, åtal och avskedanden. Det är exempel på ”attacker” mot lärosäten, studenter eller anställda under det senaste året. Exemplen återfinns i årets rapport från Scholars at Risk (SAR). I rapporten analyseras mer än 250 attacker i 35 länder.

SAR är en organisation som sätter sökarljuset på brott mot akademisk frihet. Dessutom erbjuder organisationen trygghet för akademiker som utsätts för hot i sina hemländer.

SAR konstaterar i sin rapport att antalet rapporterade incidenter som inbegriper våld mot studentprotester har ökat. Våld från myndigheter mot fredliga studentprotester har rapporterats i Venezuela, Sydafrika, Niger, Kamerun, Turkiet och Indien. Våldet har bl.a. omfattat beskjutning med gummikulor, tårgas och chockgranater.

Till de attacker som SAR redovisar hör regelrätta attacker mot lärosäten i Nigeria, Pakistan och Syrien. I Nigeria utsattes universitetet i Maiduguri för en serie om sex bombattacker då minst 14 personer dog och 33 skadades. Rebellgruppen Boko Haram har tagit på sig ansvaret för detta dödliga våld. I Pakistan dödades minst 61 personer, de flesta studenter, vid polisskolan i Balochistan. I Aleppo i Syrien dödades flera studenter vid ett raketanfall. Förutom de nämnda breda attackerna finns också en rad rapporter om dödande av enskilda personer i Niger, Pakistan och Sierra Leone.

Rapporten tar upp flera händelser i USA. Dit hör studentprotester mot talare som Milo Yiannopoulos, f.d. redaktör för den högerinriktade nyhetskanalen Breitbart. När han talade på University of Washington skottskadades en man allvarligt och vid ett annat lärosäte skadades en professor som modererade ett möte med en kontroversiell forskare inom statsvetenskap.

Läs i Inside Higher Education om attacker mot akademisk frihet under det gångna året


Danska entreprenörer vill ha praktik inom all högre utbildning

Alla högre utbildningar ska uppmanas att inkludera praktik, och de studenter som gör praktik ska belönas. Praktik räknas som en del av studierna. Det föreslår en entreprenörspanel tillsatt av den danska regeringen. Panelen motiverar förslagen med att företagen behöver personer som inte bara ägnat sig åt teoretiska studier. Önskemålen kommer både från etablerade och nystartade företag.

Förutom praktikfrågan vill panelen att regeringen gör ändringar i den s.k. fremdriftsreformen. Den infördes 2013 och innebär att studenterna måste genomföra sina studier snabbare. Panelen föreslår att de studenter som gjort praktik ska belönas med möjlighet till studiestöd för tre månaders extra studietid efter genomförd praktik.

Många utbildningar godkänner idag endast delar av praktiken. I kombination med kraven i fremdriftsreformen gör det att praktik blir svår att genomföra. Det är inte bra eftersom praktik skulle bidra till regeringens mål om att vara ett av Europas mest entreprenöriella länder. Enligt panelen gör en praktikperiod att studenten kommer ut i verkligheten. Inom nystartade företag fokuserar man dessutom mindre på de formella meriterna och mer på vilka erfarenheter man har.

Idag är det stora skillnader inom olika utbildningar när det gäller möjlighet till praktik. En studie genomförd av Dansk Evalueringsinstitut förra året visar att Danmarks Tekniske Universitet och Aalborg Universitet erbjuder praktik inom alla sina utbildningar, medan Aarhus Universitet endast erbjuder detta inom en tredjedel av sina. IT Universitetet erbjuder inte praktik överhuvudtaget.

Ordföranden för de danska universitetens rektorskollegium anser att praktik bör erbjudas i högre grad. Det bör dock inte vara något tvång, utan ska kunna anpassas till varje utbildnings behov.

Läs i Politiken om den danska entreprenörskapspanelens förslag om praktik inom alla utbildningar


Bilden av Kinas politik ifråga om högre utbildning blir alltmer oroande

Universitet i Australien erkänner nu för första gången att de styrande i Kina vid flera tillfällen har blandat sig i deras verksamhet. Samtidigt varnar lärosätena för att en felaktig hantering av frågan kan riskera landets tredje största exportgren. Signalerna kommer från Group of Eight (Go8), en samarbetsorganisation för elituniversiteten i Australien.

Det är i första hand fyra tydliga fall där lärare har utsatts för kampanjer i sociala media i Kina som är aktuella. Upprinnelsen har varit klagomål från internationella studenter från Kina i Australien. Klagomålen har gällt undervisningsmaterial som varit stötande. Ett exempel gäller University of Sydney. Där använde en lärare en kartbild som inte visade Kina så som landet självt tolkar sitt territorium.  Lärosätet publicerade en ursäkt på lärarens vägnar.

De aktuella fallen debatteras i Australien. I det sammanhanget finns information om oönskade aktiviteter från Kinas diplomater i landet. Det handlar om att studenter rekryteras för att rapportera vad andra studenter säger under föreläsningar och seminarier. Regeringen i Australien och Go8 uppmanas nu att värna om den akademiska friheten i landet. Mot detta ställs det faktum att Kinas universitet klättrar allt högre på rankningslistorna och därmed lockar landets studenter att välja de egna lärosätena.

Media har under senare tid rapporterat om den allt starkare politiska styrningen av den högre utbildningen i Kina. Ett sådant inslag är värdet av politiskt korrekta artiklar. Flera lärosäten i Kina har nyligen informerat sin personal om att publicering av ideologiskt renläriga artiklar kan ge poäng liknande de som publicering i vetenskapliga tidskrifter ger. Poängen kan sedan räknas in vid befordring inom lärosätet.

Läs i the Australian om kinesisk inblandning i livet på campus i Australien (betalvägg)

Läs i University World News om att ideologiska artiklar ska ge akademiskt meritvärde i Kina


Fem sätt att fuska vid tentamina online

När det gäller att fuska vid en tentamen som ska ske online verkar kreativiteten aldrig ta slut. Det skriver Michael London, grundare av ett företag som erbjuder lärosäten system för att övervaka sådana tentamina, i en artikel. Han berättar om fem olika sätt att fuska, men också hur de kan avslöjas.

Det första sättet handlar om den gamla ”hederliga” modellen med fusklapp. En student hade en digital fusklapp på sin mobiltelefon. Fusket avslöjades genom att övervakningssystemet noterade att studenten vred huvudet i en och samma riktning ett flertal gånger.

I det andra sättet hade studenten inte helt förstått tekniken. Han skulle ta en bild av datorns skärm för att skicka iväg och få hjälp av en kamrat. Han tog bilden med sin mobil, men glömde uppenbarligen att det fanns en webbkamera i programvaran för övervakningen. Även utan webbkamera kan dock sådant fusk avslöjas. Bland annat kan de tangenttryckningar som krävs för att ta en skärmdump identifieras av systemet.

En tredje variant byggde på att studenten hade en fusklapp på insidan av en etikett på en vattenflaska. Också i detta fall kunde studentens aktivitet ifrågasättas med hjälp av biometriska metoder. De noterade att hans ögonrörelser ofta gick i en viss riktning.

Det fjärde sättet att fuska gick ut på att en kamrat stod gömd bakom en gardin i rummet och viskade svaren. Dessvärre ingick högkänsliga mikrofoner i utrustningen och viskaren avslöjades. Den femte och sista varianten byggde på användning av blåtandsteknologi för att överföra frågor och svar till ett rum intill. Men också sådan trafik kan avslöjas med övervakningsteknik.

Läs i Inside Higher Education om hur fusk vid tentamina kan avslöjas



 

Nyheter i korthet


Norge: Studenterna från Norges arktiska universitet stannar i Nordnorge

Sju av tio studenter med examen vid Universitetet i Tromsø Norges arktiske universitet (UiT) stannar kvar och får jobb i Nordnorge. Studenterna bidrar till en nettoinflyttning i de tre nordligaste länen (fylkene) i Norge. Av studenterna som tog examen från UiT under år 2016 hade 78 procent fått jobb. Det är ett något lägre värde än år 2015. Av dessa hade 71 procent arbete i de nordligaste länen. Andelen som fått jobb i Oslo var 8 procent.

Läs i tidskriften Khrono om att studenterna i Nordnorge får jobb i landsdelen


EU: Sysselsättning efter examen ska registreras i alla medlemsstater

EU-kommissionen ska uppmuntra unionens medlemmar att ta fram jämförbar statistik över sysselsättning bland dem som examineras från högre utbildning. Syftet är att försäkra sig om att ländernas examina är relevanta för arbetsmarknaden. Åtgärden är en del i kommissionens snabbt ökande intresse för högre utbildning. Flera länder har redan system för uppföljning av sysselsättningen, men jämförbarheten mellan länderna behöver bli bättre. Dessutom behövs mer kvalitativa data om bl.a. de examinerades uppfattning om utbildningens relevans.

Läs i Times Higher Education om uppföljning av de examinerades sysselsättning (delvis betalvägg)


USA: Föräldrar sparar mer pengar till studier för sina söner än sina döttrar

I USA sparar föräldrar med enbart söner mer till högre studier än vad föräldrar med enbart flickor gör. Det visar en ny analys. I familjer med enbart söner angav 60 procent att sönerna kan få studera vid billigare lärosäten, medan 72 procent av familjerna med enbart flickor kunde tänka sig det. Sparande till högskolestudier är viktigare och har högre prioritet än sparande till pensionen för föräldrar med söner. Analysen säger inget om sparande i familjer med barn av olika kön.

Läs i Inside Higher Education om hur föräldrar i USA sparar till barnens utbildning


Norge: Hälften av befolkningen tror inte på forskning

Närmare hälften av norrmännen menar att forskningsresultat framtagna inom industrin eller forskningsinstitutioner inte är trovärdiga. Det visar en enkät från Norges forskningsråd. Enkäten besvarades av drygt 2 000 personer i åldern 18–80 år. Två av fem svarade att resultaten i stor utsträckning påverkas av forskarnas egna attityder och åsikter. Häften svarade att journalister endast publicerar sådant som stämmer med deras egna åsikter. Samtidigt menade två tredjedelar att Norge borde investera mer i forskning jämfört med andra industrialiserade länder.

Läs i University World News om att norrmän har lågt förtroende för forskning

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |