Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:29

2017-10-13

Innehåll

Förlag försöker dra tillbaka miljontals artiklar från ResearchGate

ResearchGate – det sociala nätverket för forskare – anklagas för att i stor omfattning kränka förlagens copyright. Nätverket beordras, med hänvisning till copyright, att ta bort ett stort antal artiklar.

Det är fem förlag, däribland Elsevier, som nu vidtar åtgärder mot ResearchGate. En första omgång av krav på att artiklar ska tas bort kommer ska skickas ut inom kort. Totalt kan det handla om miljoner artiklar. Enligt en talesman för förlagen riktar sig åtgärderna inte mot forskarna.  Det handlar istället om att nätverket ResearchGate arbetar med att “… clearly hosting and happily uploading material that they know they don’t have the licence or copyrights to” och att nätverket har vägrat “… to work with us to solve that problem”. Förlagen påpekar att under de pågående förhandlingarna om nya avtal med lärosätena har bibliotekarier talat om ResearchGate som ett alternativ till prenumeration på tidskrifter.

Enligt en undersökning förra året är ResearchGate i vissa avseenden världens största sociala nätverk för forskare. Det används av omkring 60 procent av alla forskare, särskilt inom naturvetenskap (physical and life sciences). Nätverket har fått in närmare 90 miljoner dollar (motsv. SEK 730 miljoner) av olika finansiärer. Förlagens talesman attackerar ResearchGate för denna uppbackning. Han menar att riskkapitalisterna räknar med att göra vinst på sina investeringar, dvs. det material som nätverket laddar upp olagligt.

Förlagens talesman påpekar att åtgärden att ta bort artiklar inte löser problemen på längre sikt. Därför kommer bl.a. Elsevier att stämma nätverket inför domstol. Förhoppningen är att ResearchGate ska förbjudas att samla in material på webben och sedan själva ladda upp det.

Läs i Times Higher Education om nätverket ResearchGate och frågan om copyright (betalvägg)


Regeringen i Norge driver fram öppna kontorslösningar

Rektorn för Högskolan i Oslo och Akerhus (HiOA), Curt Rice, har inget eget tjänsterum.  Han delar en öppen kontorsyta med två andra personer i ledningsgruppen och sex personer med administrativa uppgifter. Modellen med öppna kontor ligger i linje med nya regler från regeringen, regler som har väckt het debatt om bl.a. personalens hälsa.

I det öppna kontoret, med s.k. aktivitetsbaserade arbetsplatser, ska all personal packa ihop sina tillhörigheter i en låda när de går hem för dagen. Vid arbetsdagens början tar var och en sin låda och väljer den typ av arbetsplats som passar för dagens arbetsuppgifter.

Den öppna lösningen på HiOA infördes 2014, som ett experiment för att förbättra ledningsfunktionen vid lärosätet. Bakgrunden var en utvärdering som visade att ledningen inte fungerade så bra. Nu är läget delvis annorlunda. Det finns nämligen nya regler från regeringen som anger maximal kontorsyta per anställd. Därmed kommer modellen att införas på fler lärosäten i landet.

Universitetet i Bergen håller på med en ny lokalplan. I den konstateras att de nuvarande lokalerna motsvarar 40 m2 per anställd. Det ska jämföras med de 23 m2 som nu övervägs. Frågan är vad den mindre ytan och det aktivitetsbaserade kontoret kan innebära för de anställdas hälsa.

Forskning utförd vid Det Nationale Forsknings- och Analysecenter for Velfaerd i Danmark är intressant i sammanhanget. Den visar bl.a. att det finns ett tydligt samband mellan antal som arbetar i samma lokal och sjukfrånvaron. Jämfört med s.k. cellkontor är frånvaron 62 procent högre bland dem som arbetar i öppna kontor med sex eller fler i samma lokal.

Läs i University World News om öppna kontorslösningar i Norge


Länder med öppna gränser för forskare har stor forskningspåverkan

Länder vars gränser är öppna för forskare har större internationell påverkan på forskningen än andra länder. Resultaten gäller både för forskarnas egen påverkan och för ländernas.  Det visar två rapporter publicerade i tidskriften Science . Rapporterna analyserar med olika metoder vilken inverkan global forskarmobilitet har på vetenskapligt inflytande.

Den ena studien visar att forskare som rör på sig har högre citeringsindex. Forskarna har analyserat 14 miljoner artiklar publicerade 2008–2015, skrivna av närmare 16 miljoner författare. Analysen visar att forskare som under denna tid rört på sig, hade i genomsnitt 40 procent högre citeringsindex än dem som stannade på ett ställe. Det säger Cassidy Sugimoto, professor vid Indiana University i USA och ansvarig för studien.

Studien undersökte även frågan om ”brain gain” och ”brain drain” och fann att de flesta forskarna inte släppte banden med sina hemländer. Snarare skapades band som stärkte relationen med hemlandet. Forskarna bakom studien konstaterar också att forskare som är internationellt mobila är i minoritet, men deras forskning har störst påverkan.

Den andra studien kommer från Ohio State University och EU-kommissionens Joint Research Centre. Den visar att det finns starka band mellan ett lands vetenskapliga inflytande och dess relation till utländska forskare. Detta samband är oberoende av hur mycket ett land investerar i forskning eller hur många artiklar som publiceras.

I denna studie analyseras relationen mellan hur mycket som satsas på forskning och antalet artiklar och citeringar. Analysen behandlar 36 länder och 2,5 miljoner artiklar. Analysen inkluderade även data kring internationella medförfattare och forskarmobilitet. Den visade att öppna länder producerar mer kreativ och innovativ forskning.

Läs i Times Higher Education om betydelsen av öppna gränser för forskningen (betalvägg)


Läkarutbildningen i Tyskland har blivit en konstitutionell fråga

Nuvarande restriktioner för antagning till läkarutbildningen i Tyskland ifrågasätts.  En federal domstol har bett landets författningsdomstol att pröva om nuvarande modell – en regelmodell som kallas numerus clausus – är förenlig med konstitutionen.

Bakgrunden till prövningen i domstol är den rådande bristen på läkare i Tyskland. Den är särskilt påtaglig på landsbygden och har flera orsaker. En av dem är att många läkare söker sig till läkemedelsindustrin eller till forskning. Det ökande antalet kvinnor bland läkarna – och därmed fler som arbetar deltid – anses vara en annan orsak. En tredje är det ökande administrativa arbetet. Slutligen nämns att många söker sig utomlands för högre lön och bättre arbetsvillkor.

Numerus clausus utgår från genomsnittligt slutbetyg i Abitur, dvs. motsvarigheten till gymnasiebetyget. De som har högst betyg får 20 procent av platserna, medan 20 procent fördelas bland dem som sökt tidigare och har väntat länge. Resterande 60 procent får lärosätena själva fördela.

Den använda modellen har upprepade gånger kritiserats för att stå i strid med konstitutionen. Där sägs nämligen att alla tyskar har rätt att fritt välja yrke, arbetsplats och var de utbildas.  Dessutom konstaterade författningsdomstolen 1977 att väntan på en plats i sex år eller mer var författningsvidrig. Idag är det inte ovanligt att få vänta 15 terminer medan det år 1999 fortfarande var vanligt att ”bara” vänta fyra terminer.

I anmälan till författningsdomstolen hävdas att Abitur har fått för stor roll i antagningen. Den avgör dels de första 20 procenten platser, dels i allmänhet också antagningen till de 60 procent som lärosätet självt förfogar över.

Läs i University World News om antagning till läkarutbildning I Tyskland


Studieavgifterna i Storbritannien ska ses över

Premiärminister Theresa May har meddelat att det brittiska systemet med studieavgifter och finansiering av den högre utbildningen ska ses över.  I väntan på att detta utreds ska avgifterna frysas och tröskeln för när återbetalning av studielån påbörjas ska höjas.

Beskedet kom i ett tal vid det styrande Tory-partiets kongress. Premiärministerns åtgärder bedöms vara ett sätt att försöka stärka positionen bland unga väljare. De har attraherats av Labour-partiets löfte att helt avveckla studieavgifterna.

Theresa May säger att studieavgifterna ska ses över mot bakgrund av oron över de stora skulder som studenterna drar på sig under sina studier. För närvarande är de högsta tillåtna avgifterna 9 250 pund per år (motsv. SEK 99 000) och avsikten var att höja gränsen till 9 500 nästa år.

Premiärministern säger också att när nuvarande system infördes förväntades det leda till en mångfald – t.ex. kortare utbildningar eller utbildningar med lägre avgifter. Detta har inte skett och därför behövs en översyn. Theresa May fick också en fråga om särskild skatt för dem som studerat inom högre utbildning (graduate tax). Hon ville inte utesluta en sådan.

För närvarande är det 77 procent som enligt prognoserna inte kommer att ha betalat tillbaka sina studielån till fullo, när de kan sluta betala efter 30 år. Den andelen väntas stiga till 83 procent med de åtgärder som premiärministern nu har annonserat.

Vid Tory-partiets kongress framförde universitetsminister Jo Johnson att studenternas lån bör döpas om. Det är rimligare att tala om akademikernas bidrag (graduate contribution). Ministern menar att de unga inte ska tro att de får ”a bad deal”.

Läs i University World News om översynen av studieavgifter i Storbritannien

Läs i the Telegraph om att en brittisk minister vill döpa om studielån


Variation i kostnader mellan ämnen eldar på debatten om brittiska studieavgifter

Betalande utländska studenter ger mest överskott för lärosätena, studenter från Storbritannien och EU ger ett litet överskott medan forskning ger minus. Det visar den senaste analysen från Transparent Approach to Costing. Deras uppgift är att analysera kostnadstäckningen inom utbildning och forskning vid brittiska universitet.

I analysen konstateras att olika ämnen kostar olika mycket. Enligt Higher Education Statistics Agency är kliniska läkarutbildningar dyrast. De kostar 24 000 pund (motsv. SEK 256 000) per år och student. Näst dyrast är tandläkarutbildningarna på 17 000 pund (motsv. SEK 181 000) per år och student. Billigast är sociologi-studenterna som kostade 4 400 pund och media-studenterna på 4 900 pund. Däremellan finns bl.a. teknisk kemi på 9 000 pund och fysik på 12 000 pund.

Ett annat sätt att se hur mycket saker och ting kostar är att analysera kostnaderna på lärosätesnivå. En analys visar att en tredjedel av medlen vid brittiska universitet går via institutionerna. Mest pengar får företagsekonomi som står för 4,2 procent av kostnaderna därefter kommer de kliniska medicin-institutionerna med 3,8 procent.

Kostnaderna för gemensam förvaltning utgör totalt 16,3 procent av de totala kostnaderna vid universiteten. Dessa kostnader inkluderar olika former av stipendier. Men universiteten finansierar inte allt själva. De dyraste utbildningarna får bidrag från Higher Education Funding Council for England. Bidrag får också utbildningar som anses vara viktiga yrkesutbildningar, t.ex. sjuksköterskor och barnmorskor.

Gill Wyness, lektor vid UCL Institute of Education, menar att det vore intressant att analysera om de ekonomiskt svagaste studenterna väljer de billigaste utbildningar istället för dem de verkligen vill gå.

Läs i Times Higher Education om skillnader i kostnader vid brittiska universitet (betalvägg)



 

Nyheter i korthet


Ungern: Central European University kan vara räddat

Central European University (CEU) kan få fortsätta sin verksamhet i Ungern. CEU, som är registrerat i New York, har ingått en överenskommelse med ett lärosäte i USA om att erbjuda utbildning där. Det som nu saknas är beslut av den ungerska regeringen och parlamentet. I våras ändrades lagen så att alla internationella universitet i Ungern också måste ha verksamhet där universitet är registrerat. Det enda universitet som drabbades var CEU, som endast har verksamhet i Ungern.

Läs i tidskriften Nature om att Central European University i Budapest kan vara räddat


Storbritannien: Porträtt av Aung San Suu Kyi ställs undan

Ett porträtt av Burmas ledare Aung San Suu Kyi har tagits ner från sin plats på St Hugh’s college i Oxford. Motivet är enligt ledningen att ett annat porträtt ska visas. Andra hävdar att det egentliga motivet är den internationella kritiken mot Suu Kyis roll i Burmas pågående humanitära kris. Hon anses försvara behandlingen av den muslimska minoriteten rohingya. Aung San Suu Kyi studerade i Oxford och tillhörde då St Hugh’s. År 2012 utsågs hon till hedersdoktor vid Oxford University.

Läs i the Guardian om hantering av ett porträtt av Aung San Suu Kyi


Norge: Nationella prov ska införas i högskoleutbildningen

Regeringen i Norge har beslutat att nationella prov (nasjonale deleksamener) ska införas på vissa högskoleprogram. Ett pilotprojekt startade 2015 och berörde utbildning till lärare och sjuksköterska samt utbildning som innehåller redovisning och revision. Tanken är att nationella prov ska ge lärosätena information om studenternas kunskapsnivå, möjlighet till jämförelser mellan lärosätena och bidra till att programmen får ökad tillit i samhället. Regeringen har gett NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanninga) i uppdrag att genomföra proven.

Läs på NOKUT:s webbplats om nationella prov i norska högskolan


Schweiz: Lärosäten söker samarbete utomlands för att kunna erbjuda forskarstudier

Lärosäten i Schweiz söker nu samarbete med utländska universitet för att hjälpa studenter som vill doktorera. Sådana samarbeten anses emellertid vara både föråldrade och ohederliga – de tillämpas enbart på pappret. I Schweiz är det bara fem universitet som har rätt att examinera doktorer. Exempelvis måste tekniska högskolor söka samarbete utomlands. De som försvarar systemet menar dock att en viktig uppgift för de tekniska högskolorna är att stärka den yrkesmässiga kunskapen – inte enbart att ge teoretisk utbildning (general education).

Läs i Swissinfo om landets utländska samarbeten för att kunna erbjuda forskarstudier

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |