Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:3

2017-01-27

Innehåll

Omstrukturering av språkutbildning i både Danmark och Finland

I Danmark vill intresseorganisationen Danske universiteter rädda hotade språk genom att samla dem på två av åtta lärosäten.  Tanken är att Aarhus universitet och Köpenhamns Universitet (KU) ska bli kraftcentra för språkundervisningen. På Aalborg Universitet och Syddansk Universitet (SDU) ska undervisningen i språk begränsas till engelska och tyska. Undervisningen i spanska vid SDU ska läggas ned.

Språk ska fortsatt användas i utbildningar på övriga danska universitet. Det vore en stor kvalitetsförlust om de universitetsutbildade i Danmark bara kan danska och engelska. Det säger Hanne Leth Andersen, rektor vid Roskilde Universitetscenter.  Det är de helt språkinriktade utbildningarna som koncentrationen nu gäller.

Problemen för språkämnena idag är att de inte lockar tillräckligt många sökande, att de statliga anslagen per studerande är för små och att många studenter hoppar av under utbildningens gång.  KU upphörde förra året med utbildning i ämnen som finska, Tibetologi, thai, Greklandsstudier och indonesiska. År 2005 fanns det 97 språkutbildningar i Danmark. I dag är antalet 56 enligt Jens Erik Mogensen, prodekan vid Humanistiska fakulteten vid KU. Han menar att antalet kommer att fortsätta att minska om finansieringen inte blir bättre.

I Finland flyttar språkutbildningen från Vasa universitet till Jyväskylä universitet. Det gäller examensinriktad utbildning i bl.a. finska, engelska och tyska. Jyväskylä universitet ska vidare inrikta sig på tillämpad språkforskning, men upphöra med utbildningsansvar för klassiska språk. Initiativet till förändringarna kommer från de båda universiteten.

Också Östra Finlands universitet ska avsluta sitt utbildningsansvar i fråga om tyska. Tyskan överförs istället till Åbo universitet medan slaviska språk överförs från Åbo till Östra Finlands universitet.

Läs i Universitetsavisen om ändringar i dansk språkutbildning

Läs på Undervisnings- och kulturministeriets webbplats om ändringar i finsk språkutbildning


Kinesiska universitet köper artiklar för att höja sitt anseende

Vissa universitet i Kina erbjuder stora summor till gästforskare som producerar några få artiklar. Med hjälp av artiklarna kan de mindre kända universiteten höja sitt anseende, inte minst i den interna kinesiska rankningen. Detta skriver Times Higher Education (THE).

Utgångspunkten är att Jeroen Huisman, professor vid Centre for Higher Education Governance,  Ghent University i Belgien, fick ett oväntat mejl. Det var skrivet av en person som sade sig agera för ett stort lärosäte i Kina. Professorn erbjöds ett ”distinguished visiting professorship”. Huisman svarade att han var intresserad och fick omgående svar i form av ett kontrakt.

I kontraktet erbjöds 300 000 yuan (motsv. SEK 385 000) om Huisman skrev tre artiklar som syntes på Web of Science. I artiklarna skulle Zhengzhou University anges som “first affiliated institution”. Enligt kontraktet skulle professorn bara behöva besöka universitetet två gånger och hålla två till fyra föreläsningar. Professor Huisman menar att erbjudandet troligen inte är olagligt, men på gränsen till oetiskt.

Zhengzhou University har omkring 70 000 studenter och 6 000 anställda. Det finns inte bland lärosäten på THE:s World University Rankings, men ingår i ett kinesiskt projekt där nyckel-universitet får extra statliga anslag.

Professor Rui Yang vid University of Hong Kong menar att den typ av kontrakt som professor Huisman erbjöds är ganska vanliga. Yang säger sig känna till flera forskare, bl.a. i USA, Storbritannien, Hong Kong och Singapore, som har accepterat liknande erbjudanden: “Universities have money, and even have problems with how to spend their money, [so] they buy articles from international scholars,” säger han.

Läs i Times Higher Education om hur universitet i Kina köper vetenskapliga artiklar


Krav på brittisk lagstiftning mot uppsats-fabriker

Tiotusentals studenter i Storbritannien köper professionellt skrivna uppsatser varje år. Syftet är att fuska sig till toppbetyg. Av dem som köper uppsatser är mer än en tredjedel inskrivna vid ledande universitet, bl.a. Oxford och Cambridge. Det visar forskning utförd av två experter på denna typ av fusk.

Forskningsresultaten presenterades i anslutning till att två av de största uppsats-fabrikerna (essay mills) nyligen offentliggjorde uppgifter om sin verksamhet. De har under föregående år sålt mer än 20 000 specialskrivna uppsatser. Som svar på de nya uppgifterna har ledande företrädare för universiteten tillsammans med medlemmar av överhuset sjösatt en kampanj som syftar till att uppsats-fabrikerna ska kunna förbjudas. Bakom kampanjen står också den kvalitetsgranskande myndigheten i Storbritannien, QAA.

Ett lagförslag om förbud har lagts fram i parlamentet. Upphovsmannen, Lord Storey, säger att “I think we’re looking at the tip of the iceberg - the true figure is probably closer to 50,000 students”. Han pekar också på New Zeeland där försäljning av uppsatser numera är olaglig. Denna åtgärd har gett mycket bra resultat. Studenterna vet att om de köper uppsatser så bryter de mot lagen.

Forskarna som gjort undersökningen anser att en förklaring till att många studenter hör hemma på ledande universitet är att antalet internationella studenter där är stort. Enligt en undersökning som tidningen the Times nyligen redovisade är det fyra gånger så vanligt att studenter från länder utanför EU fuskar. En uppsats med garanti om att den ska ge högsta betyg kostar mellan 400 och 800 pund (motsv. SEK 4 400–8 800).

Läs i the Telegraph om uppsats-fabriker i Storbritannien


Färre internationella studenter och mindre pengar till lärosäten i Finland

Antalet internationella studenter i Finland från länder utanför EU/EES har minskat rejält. En möjlig orsak kan vara att Finland förra året införde studieavgifter. Vid Helsingfors universitet har antalet studenter vid de internationella magisterprogrammen minskat med 30 procent sedan förra året.

Studieavgifterna är 13 000–18 000 euro (motsv. SEK 125 000–170 000) per år beroende på program. Ungefär tre fjärdedelar av de sökande ansökte även om stipendier för hela eller halva studieavgiften.

Markus Laitinen, chef för det internationella sekretariatet, hävdar att det inte går att jämföra årets statistik med tidigare år. Orsaken är att det finns flera nya internationella program. Dessutom har ansökningsprocessen till dessa program gjorts om. Totalt har ansökningar kommit från fler länder än förra året, påpekar Laitinen.  Antalet sökande från Ryssland, USA och Nigeria har dock minskat.

Även de statliga anslagen till universitet och yrkeshögskolor har minskat. Orsaken är landets ansträngda ekonomiska läge. År 2015 beslutade regeringen att minska finansieringen till utbildning för de följande fyra åren med 500 miljoner euro (motsv. SEK 4,7 miljarder) och 100 miljoner euro till forskning. Det har t.ex. medfört att budgeten för Helsingfors universitet minskar med 106 miljoner euro fram till 2020. Antalet anställda måste nu minska med 1 000 personer till slutet av 2017.

Det svåra ekonomiska läget har lett till att många lärare och forskare lämnar landet. Statistik visar att antalet forskarutbildade som flyttar utomlands ökade med 37 procent från 2011 till 2015. Många lärare och forskare fruktar att budgetminskningarna ska resultera i långsiktiga skador och försämrat internationellt rykte för landets högskolesektor.

Läs på YLE:s webbplats om att antalet internationella studenter minskat i Finland

Läs i Times Higher Education om mindre pengar till högre utbildning och forskning i Finland


Österrike förändrar sin finansiering av högre utbildning och forskning

Den högre utbildningen i Österrike ska i fortsättningen finansieras via avtal mellan regeringen och lärosätena. Avtalen ska baseras på antal sökande och på prestationer. Vid behov kan regeringen begränsa antalet studenter som antas, men studieavgifter är inte aktuellt. Reformen innehåller en ökad finansiering till högre utbildning med två procent av bruttonationalprodukten. Reformen benämns Plan A.

Förbundskansler Christian Kern menar att den nya finansieringsformen kommer att minska antalet avhopp, korta utbildningstiderna och öka antalet som tar examen. Han menar även att de nya medel som tillförs kommer att leda till att fler studenter kan antas, att lärartätheten kan förbättras och att mer resurser kan ges till studievägledning. Åtgärder som tillsammans ska höja kvaliteten på utbildningarna.

Antalet studenter vid landets universitet är idag knappt 330 000. Enligt förbundskanslern kommer antalet studieplatser nu att öka med 5 000. De ska gå till s.k. framåtblickande ämnen. Dit räknar han bl.a. matematik, informatik och teknologi. Christian Kern vill också att fler yrkesverksamma utan akademisk examen ska ges möjlighet till förberedande kurser och att studera på deltid.

Finansiering av forskningen ska enligt Plan A baseras på resultatavtal mellan regeringen och universiteten. Målet är att öronmärka 3,76 procent av statsbudgeten till forskning och utveckling. I Plan A ingår också en excellenssatsning. Den har ambitionen att tre Österrikiska universitet ska placera sig bland de 100 främst universiteten i världen.

Plan A har fått ett positivt mottagande av landets universitet. Universities Austria (SUHF:s Österrikiska motsvarighet) menar att mycket i Plan A är sådana förslag som organisationen tidigare lyft fram.

Läs i University World News om Österrikes satsning på högre utbildning och forskning


Nya modeller för finansiering förändrar bilden av högre utbildning i Tyskland

Extra statliga anslag som syftar till att skapa excellens i undervisningen skapar nya hierarkier mellan de tyska lärosätena. Det visar en analys som gjorts på uppdrag av den federala ministern för utbildning och forskning.

Den satsning som gjorts på landets forskning genom det s.k. excellens-initiativet har blivit mycket uppmärksammad. Den samtidiga satsningen på undervisning har i stort sett passerat obemärkt. Detta trots att det handlar om ungefär 2 miljarder euro (motsv. SEK 19 miljarder) under åren 2011 till 2020. Anslagen har fördelats på ett begränsat antal lärosäten.

Universitet som är högt rankade använder de extra anslagen för att skapa elit-program. Lägre rankade lärosäten tenderar att sprida de extra anslagen jämnt för att höja lärartätheten på överbefolkade program. Därmed skapas skillnader mellan lärosäten på ett sätt som inte funnits tidigare i Tyskland.

En annan form av finansiering är också aktuell i Tyskland. För första gången etableras nu samarbete mellan ett privat och ett statligt lärosäte.  Genom samarbetet kan studenter vid det privata Hasso-Plattner-Institute (HPI) få en bachelor-examen vid det statliga Universitet of Potsdam i Berlin.

Det nya samarbetet innebär ett brott med tidigare inställning där inflytande från privata företag och donatorer har betraktats med stor skepsis. Bakgrunden har varit en oro för att lärosätenas oberoende skulle skadas. Det bristande samarbetet, och därmed risken att halka efter i den teknologiska utvecklingen, har fått stark kritik.

HPI grundades 1998 av en av männen bakom mjukvaruföretaget SAP. Lärosätets program för utbildning inom IT-sektorn har högt anseende och erbjuds utan studieavgifter.

Läs i Times Higher Education om nya hierarkier mellaninom högre utbildning i Tyskland

Läs i tidningen Handelsblatt om samarbete mellan ett privat och ett statligt lärosäte i Tyskland

 

Nyheter i korthet


Mooc: 10 minuters introduktion kan dubblera andelen som slutför kursen

En kort uppgift som introduktion till en Mooc-kurs kan öka andelen studenter som fullföljer den från 17 till 28 respektive 41 procent. Det visar en studie från Massachusetts Institute of Technology och Stanford University.  Introduktionsuppgiften gick ut på att antingen skriva om sina grundläggande värderingar eller läsa en text om detta. Syftet var att deltagare från mindre utvecklade länder skulle känna sig inkluderade. Det är enligt studien viktigt, trots att moocar oftast innebär mycket begränsad social interaktion.

Läs i Inside Higher Education om värdet av social introduktion i moocar


Östafrika: Försök pågår för att harmonisera studieavgifter

Ett verktyg för att beräkna enhetskostnader ska hjälpa länderna i östra Afrika att harmonisera studieavgifterna. Tidigare har man arbetat med en modell där alla studenter ska betala samma avgift oavsett i vilket land de studerar. Nu är tanken att utländska studenter ska betala lika mycket som de inhemska studenterna i respektive land.  Syftet är att bidra till jämlika möjligheter till högre utbildning för alla studenter i regionen.  Arbetet sker inom Inter-University Council for East Africa (IUCEA).

Läs i New Times om harmonisering av studieavgifter i östra Afrika


Globalt: De nordiska länderna är bland de mest innovativa i världen

De nordiska länderna är bland de 15 mest innovativa i världen. Listan toppas suveränt av Sydkorea medan Sverige kommer på andra plats, Finland på femte, Danmark på åttonde och Norge på fjortonde. Det visar Bloomberg Innovation Index 2017. Det utgår från faktorer som hur mycket pengar länderna satsar på forskning och utveckling, antalet patent samt koncentrationen av högteknologiska statliga företag. En anledning till Sveriges höga placering anses vara att det finns en kultur som gynnar personliga ambitioner.

Läs på Bloombergs webbplats om innovationsindex 2017


Vietnam: Nya strängare krav för doktorsgraden ska höja kvaliteten

För att antas till forskarutbildning måste studenten kunna ta till sig vetenskapligt material på andra språk. Studenten ska också ha ägnat sig åt vetenskaplig forskning och tekniköverföring. För att sedan få disputera måste doktoranden ha publicerat artiklar i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter. Det har regeringen i Vietnam nyligen beslutat. Syftet är att höja kvaliteten och statusen på forskarutbildningen i landet. Dessutom syftar åtgärderna till att fler ska publicera sin forskning.

Läs på webbplatsen Vietnamnet om regeringens nya krav för doktorsgraden

 

 

Från redaktionen

I förra numret smög det sig in ett par fel i notisen om ökad utbildningsbudget i Filippinerna Först översatte vi felaktigt billion till biljon – det ska förstås vara miljard. Sedan gjorde vi en felaktig omräkning från den lokala valutan peso till svenska kronor. Den korrekta uppgiften enligt originalartikeln är att budgeten ökar från SEK 77,5 miljarder till 111 miljarder. Håhå jaja – så det kan bli. Tack till Sverker Johansson på Högskolan Dalarna som uppmärksammade oss på felen!

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |