Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:30

2017-10-20

Innehåll

Nationella riktlinjer i Storbritannien ska motverka uppsatsfabriker

Riktlinjer för att motverka s.k. contract cheating har utfärdats av den brittiska myndigheten Quality Assurance Agency for Higher Education, QAA. Det handlar om att studenter betalar företag eller individer för texter som sedan lämnas in som deras egna.

Universitets- och forskningsminister Jo Johnson har begärt riktlinjerna. Hans begäran var effekten av en undersökning av uppsatsfabriker (essay mills) som QAA gjorde. Den visade att uppsatsfabrikerna erbjuder allt från uppsatser och laborationsrapporter till programmeringsuppgifter och redigering av videofilmer.

Grundläggande för riktlinjerna är att betyg och examina ska hålla nationell standard. De ska vara ”equitable, valid and reliable”. Contract cheating innebär enligt QAA ett tydligt hot mot värdet av lärosätenas examina, och i förlängningen anseendet hos Storbritanniens högre utbildning.

Riktlinjerna rekommenderar att lärosätena understödjer en kultur av akademisk integritet. Det behövs stark, tydlig, transparant och konsekvent tillämpad policy. Den måste också kombineras med rättvisa och proportionella bestraffningar.

Till de åtgärder som QAA rekommenderar hör tydlig information till studenterna om riskerna med fusk, stöd till studenter som har problem i studierna, en blandning av metoder för bedömning och tentamina, blockering av webbplatser för uppsatsfabriker, användning av smartare program för att avslöja fusk och stöd till visselblåsare. Dessutom bör studenter delta aktivt i lärosätenas arbete.

Thomas Lancaster vid Staffordshire University menar för sin del att motiven för fusk måste tas på allvar. Hit hör studenternas finansiella problem. Många tvingas till arbete parallellt med studierna, vilket tar tid från dessa. Dessutom, säger han, känner många studenter krav på att nå de högsta betygen för att kunna få de mest välbetalda jobben.

Läs i University World News om nationella brittiska riktlinjer mot uppsatsfabriker

Läs på webbplatsen the Conversation om arbete mot uppsatsfabriker i Storbritannien


Brist på studentbostäder i både Tyskland och Norge

I Tyskland råder stor brist på studentbostäder. Sedan terminsstarten den 1:e oktober tvingas många nybörjare bo i tält, bilar och festlokaler. I universitetsstaden Münster finns t.ex. bara studentrum för var tionde student. Den nationella studentkåren, Deutsches Studentenwerk (DSW), kräver att regeringen ställer fler prisvärda bostäder till förfogande och mer pengar till nya studentbostäder.

I Tyskland finns omkring 2,8 miljoner studenter. Av dessa är det bara 192 000 som har rum i s.k. studenthus. Hyran är 241 euro per månad (motsv. SEK 2 300), vilket är strax under det belopp studenterna får i stipendium. Denna låga hyra gör det svårt för studenthusens ägare att klara kostnaderna utan bidrag från regeringen. Det konstaterar DSW.

För att råda bot på bristen på studentbostäder har DSW startat kampanjen ”Kopf braucht Dach” (ungefär ”hjärnor behöver tak”). Där uppmanas den nationella regeringen och delstatsregeringarna att gå samman för att lösa problemen.

I Norge avsätter regeringen 746 miljoner norska kronor (motsv. SEK 766 miljoner) i budgeten för 2018 till studentbostäder. Det ska ge 2 200 studentrum och dessutom täcka tidigare initiativ. Regeringen vill skapa en rimlig bostadsmarknad och ett komplement till den privata bostadsmarknaden för studenter i Norge. Medlen ska användas för att öka antalet bostäder genom nybyggnation eller genom köp och/eller ombyggnad av existerande bostäder.

Studentkårer och studentbostadsstiftelser inbjuds nu att söka pengar från regeringen för att bygga studentbostäder. Regeringen påpekar att det är mottagaren av de nya medlen som ansvarar för att hyrorna sätts så att byggnaderna behåller värdet och att det finns medel till underhåll.

Läs på norska regeringens webbplats om satsningar på studentbostäder

Läs i University World News om studentbostadskrisen i Tyskland


Internationella studenter är nyckeln till USA:s framgång i innovationsarbetet

I USA är det många program på master- och doktorsnivå (graduate level) som står och faller med de internationella studenterna. Att ha en generös inställning till sådana studenter är därför nödvändigt. Det sägs i en rapport från National Foundation for American Policy (NFAP), en stiftelse för forskning om centrala politiska frågor i USA.

Till en generös inställning hör att de som examineras får stanna i landet för att skaffa sig praktik. För studenter med examen inom naturvetenskap, teknik och matematik (STEM) förlängde president Obama möjligheterna att stanna från 17 till 24 månader. Enligt läckor från Vita huset planerar emellertid president Trump att åter begränsa tiden som studenterna får stanna. Motivet skulle bl.a. vara “… to prevent the disadvantaging of US students in the workforce …”

Rapporten från NFAP ger nu tydliga bevis för hur viktiga de internationella studenterna är inom STEM-området. Ett exempel är att mellan 1995 och 2015 ökade antalet inhemska heltidsstuderande inom datavetenskap (computer science) med 45 procent – från 8 600 till 12 500. Under samma period ökade antalet internationella studenter i USA inom detta ämnesområde med 480 procent – från 7 900 till 45 800.

Enligt rapporten från NFAP är det en fråga om skalfördelar. Idag har många av de stora universiteten färre än 30 inhemska studenter på program inom området datorvetenskap. Dit hör Yale, Duke och Texas Tech. Om inte de internationella studenterna fanns skulle forskningen bli lidande eftersom ett lågt antal studenter skulle göra det svårt att rekrytera de bästa lärarna/forskarna.

Läs i University World News om hur viktiga internationella studenter är för innovation i USA


Ryssland och Kina vill få fler universitet i världsklass – men insatserna skiljer sig åt

I Ryssland minskar ambitionen ifråga om antalet universitet som ska nå världsklass.  President Vladimir Putin meddelade år 2012 att fem av landets universitet ska rankas bland de 100 bästa före 2020. Nu meddelar Olga Vasilyeva, utbildningsminister i Ryssland, att ambitionen måste minska.

År 2013 startade programmet 5–100 och i två utlysningar fick 21 universitet möjlighet att delta. Totalt har de deltagande universiteten hittills fått bidrag på 50 miljarder rubel (motsv. SEK 7 miljarder). För de återstående åren uppgår bidraget till 29,2 miljarder rubel. Dessvärre har programmet blivit för dyrt, konstaterar utbildningsministern. Därför får nu bara sex lärosäten delta.

Neddragningen kritiseras från många håll. Andrei Klemeshev, rektor på Immanuel Kant Baltic Federal Univeristy, menar att uteslutningen av de flesta av landets universitet från programmet kommer att drabba hela den ryska universitetssektorn negativt.

I det kinesiska samhället är intresset för rankning stort, konstaterar tidningen People’s Daily. Alla i Kina drömmer om att ha universitet i världsklass, jämförbara med Harvard, Yale, Oxford och Cambridge. I projektet ”Double World Class Project” satsar regeringen på att ha 42 universitet i världsklass till år 2050.

Förutom att satsa extra resurser på ett antal universitet, ska regeringen satsa särskilt på 456 olika ämnen vid 95 universitet. Stora mängder centrala medel ska satsas för att höja kvaliteten och anseendet så att de allra bästa studenterna söker sig till de utvalda universiteten. Regeringens nya projekt skiljer sig mot tidigare initiativ genom en koncentration på färre ämnen och färre universitet, konstaterar People’s Daily.

Läs i University World News om Rysslands satsning på universitet i världsklass

Läs i the Pie News om Kinas satsning på universitet i världsklass


Frankrikes Macron har stora planer för Europas universitet

År 2024 bör Europa ha minst 20 ”European Universities”. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron. Uttalandet kom då Macron nyligen lade fram sin vision för att ”återuppliva” EU.

Vid det Macron kallar European Universities ska studenterna kunna studera utomlands och på minst två språk. Sådana studier ska skapa en känsla av samhörighet och bilda ett sammanhållande kitt för Europa. Det Macron föreslår är emellertid inte nya universitet, det har presidentens talesman klargjort.

Macron föreslår att redan existerande lärosäten bildar nätverk. De måste då förändra sitt sätt att samarbeta. Studenterna måste kunna byta land och lärosäte varje år. Det betyder att lärosätena ska ha gemensamma studieplaner (common curriculum) och trots Brexit bör engelska vara ett av undervisningsspråken.

Förslaget om European Universities innebär att autonomin ska bevaras för deltagande lärosäten, men konkurrenskraften ska öka på både den europeiska och den internationella arenan. Vidare ska en kritisk massa i fråga om antal studenter skapas och såväl forskningsutrustning som idéer ska delas.

Företrädare för the League of European Research Universities säger i en kommentar att det som presidenten föreslår redan finns. Det handlar bara om att han ska framstå som ”pro-European”.

Ett nytt lärosäte enligt Macrons modell finns faktiskt. I den övre Rhen-dalen, där Frankrike, Tyskland och Schweiz möts, etablerades ett samarbete för ett år sedan. Det kallas the European Campus och inbegriper universiteten i Basel, Freiburg, Haute-Alsace och Strasbourg samt Karlsruhe Institute of Technology. Den rättsliga grunden kallas European Grouping of Territorial Cooperation (EGTC). Det är en särskild EU-status som ger möjlighet att samarbeta över landgränser.

Läs i Times Higher Education om vad European Universities är (delvis betalvägg)


Ny brittisk utvärdering av lärosätenas samarbete med omgivande samhälle

Den brittiska regeringen vill utvärdera lärosätenas samarbete med och kunskapsöverföring till företag. Det ska ske genom vad man kallar Knowledge Exchange Framework eller KEF. Denna jämförande utvärdering (benchmark) ska utvecklas tillsammans med lärosätena.

KEF ska bygga på ett arbete som gjorts av en särskild utredningsgrupp. Utvärderingen ska komplettera ett förslag från gruppen om att sektorn ska utveckla klara ställningstaganden om mål och syfte. Lärosätena måste redovisa vad de vill åstadkomma genom att samarbeta med företag och samhälle.

Motivet för att genomföra KEF är enligt universitets- och forskningsminister Jo Johnson att Storbritannien släpar efter jämförbara länder, t.ex. USA. Det gäller enligt ministern bl.a. inkomster av immateriella rättigheter per insatt resurs i forskning och antal framgångsrika s.k. spin-off-företag.

Jo Johnson menar att det handlar om att se till så att Storbritannien får mer ut av “research, skills and knowledge in the higher education sector”.  Enligt honom finns många exempel på bra samarbete, men nu måste lärosätena ”lägga in en högre växel!"

År 2014 antogs the Science and Innovation strategy. Som en del i implementeringen av denna strategi har den engelska finansieringsmyndigheten HEFCE arbetat för att öka effektiviteten i överföring av kunskap från lärosätena. Det har bl.a. resulterat i stödmaterial, såsom Good Practice in Technology Transfer.  Dessutom samlas mycket data in via en årlig undersökning – Higher Education-Business and Community Interaction Survey.

Läs i University World News om brittisk utvärdering av lärosätenas kunskapsöverföring
 

Nyheter i korthet


Globalt: Nätverket ResearchGate har börjat ta bort artiklar från sin webbplats

Forskarnätverket ResearchGate har börjat ta bort ett stort antal artiklar från sin webbplats. Åtgärden uppfattas som ett svar på krav och hot om rättsliga åtgärder från en rad förlag. Det har också kommit rapporter från enskilda forskare att deras artiklar har fått förändrad status på ResearchGate, från allmänt tillgängliga till ”för privat delning”. Vissa bedömare menar att kunskapen om regler för att dela originalversionen av en artikel är dålig.

Läs i Inside Higher Education om att ResearchGate har börjat ta bort artiklar från sin webbplats


Norden: Bättre samarbete behövs för att godkänna utländska utbildningar

En kartläggning från Nordiska ministerrådet visar att de nordiska länderna samarbetar när det gäller godkännande av utländska utbildningar. De har dock har olika krav, procedurer och praxis i arbetet. Kartläggningen visar att det finns många aktörer och många informationskanaler. Samtidigt saknas gemensamma system och regelverk. I rapporten från kartläggningen sägs att samarbetet behöver bli ännu bättre. Ett syfte med kartläggningen är att minska gränshinder mellan de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland.

Läs på Nordiska rådets webbplats om godkännande av utländska utbildningar


Globalt: Det behövs fler islamiska universitet i världen

Det finns för få islamiska universitet i världen. Det sägs i en kommuniké från en internationell konferens för islamiska universitet i Osogbo, Nigera. I kommunikén lyfter man fram ett globalt behov att utbilda två miljarder människor. Universiteten behövs inte minst för att möta bristen på utbildade lärare till skolorna. De islamiska universiteten ska kombinera teoretisk undervisning av hög kvalitet med andlig träning. Sådana universitet kan minska korruptionen och öka säkerheten runt om i världen enligt kommunikén.

Läs i tidningen Vanguard Nigeria om behovet av islamiska universitet


Irak: USA och Iran startar lärosäten för att återupprätta landets universitetssystem

Efter den USA-ledda invasionen av Irak 2003 kollapsade landets utbildningssystem. Från att ha haft allmän skolplikt och hög andel läs- och skrivkunniga har analfabetismen skjutit i höjden och universiteten har blivit sekteristiska slagfält. Det har lett till att både lärare och studenter lämnat dem. Internationella aktörer försöker nu fylla luckorna, inte minst privata lärosäten med religiös inriktning. USA startade 2007 American University of Iraq och i somras startade Iran sitt första universitet i landet, Al-Mustafa al-Amin University.

Läs i Al-Monitor om försöken att återuppbygga den högre utbildningen i Irak

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |