Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:31

2017-10-27

Innehåll

Rätt ordval i utvärderingen påverkade resultatet och nu påverkas rekryteringen

Identifiera en specifik kvalitetsaspekt och framhåll den ihärdigt i er självvärdering (narrative statement). Det kan nämligen ge bra utdelning när lärosätets undervisning utvärderas. Det är en slutsats som dras i en analys av resultatet från den brittiska Teaching Excellence Framework (TEF). Analysen har gjorts av Higher Education Policy Institute (Hepi).

Hepi fokuserade på lärosäten som fick bättre slutomdöme än vad enbart nyckeltalen borde ha resulterat i. Analysen visade att lärosäten som återkommande framhöll en kvalitetsaspekt genom att använda ett visst begrepp (buzzword) lyckades väl i TEF.

University of Birmingham använde ordet ”outstanding” 33 gånger i den 15-sidiga självvärderingen. Edge Hill University använde ordet ”personal” inklusive avledningar 27 gånger. Syftet var att understryka att lärosätet var ”… unmistakably student-centred …”. Båda lärosätena fick det högsta betyget, ”gold”, trots att nyckeltalen indikerade ”silver”.

Ett annat begrepp som ledde till uppgradering var ”connected curriculum” (University College London). Och Leeds Beckett University använde orden ”north” eller ”northern”, för att understryka sin nära koppling till det lokala samhället.

Diana Beech vid Hepi menar att lärosäten bör “… hammer home their unique selling point”. Hon pekar särskilt på Edge Hill som enligt henne hade en varm och personlig ton i texten. Den refererade bara nio gånger till lärosätet i tredje person. I övrigt talade den om ”we”, ”us” och ”our”.

Resultaten i TEF verkar ha betydelse för internationell rekrytering. Det visar en rapport från Hotcourses Group. Intresset på nätet för lärosäten som fick betyget ”gold” ökade. Drygt 24 procent av alla sökningar under perioden juli–september i år riktade mot brittiska lärosäten gällde ”gold”‑lärosäten. Det var en ökning från 19,1 procent föregående år.

Läs i Times Higher Education om vikten av rätt ordval i utvärderingar (delvis betalvägg)

Läs i PIE-news om vad en utvärdering kan betyda för internationella studenters intresse


Brittisk minister vill bötfälla lärosäten som inte slår vakt om yttrandefriheten

Lärosätena ska inte skapa s.k. säkra zoner vid universiteten eller hindra vissa högprofilerade personer att tala. Sådant måste bort. Det menar Jo Johnson, brittisk universitetsminister. Han avser att ge den nya myndigheten Office for Students (OfS) rätt att utfärda böter eller varna universitet som inskränker yttrandefriheten.

Ett av de mest kända fallen av inskränkt yttrandefrihet gällde feministen Germaine Greer. En handläggare vid Cardiff University ansåg att hennes transfoba (transphobic) åsikter gjorde att hon inte hade rätt att tala vid universitetet. Föreläsningen genomfördes dock, men under stark säkerhetsbevakning.

Jo Johnson menar att yttrandefriheten är ett av fundamenten för brittiska universitet. Ministern vill att OfS ska uppmuntra en öppen och blomstrande kultur för debatt och se till att alla, oavsett åsikt, ges möjlighet att yttra sig. Han påtalar även att flera akademiska ledare och rektorer håller fanan högt och försvarar rättigheten.

Universitetsministern konstaterar dock att det finns grupper som vill censurera andra. Enkäter visar att nio av tio universitet är restriktiva i fråga om yttrandefrihet. Enligt en enkät bland studenter stödjer också 63 procent av studenterna den politik för ”no platforming” som National Union of Students driver.

Ordförande för OfS, Sir Michael Barber, säger att myndigheten ska värna yttrandefriheten kraftfullt. När man studerar vid ett universitet är det grundläggande att lära sig konsten att vara oenig menar han.

Office for Students (OfS) ska starta sin verksamhet i april nästa år. I myndigheten ska nuvarande Office for Fair Access som granskar hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering ingå. Även nuvarande finansieringsmyndigheten Higher Education Funding Council ska ingå.

Läs the Guardian om yttrandefrihet vid universiteten i Storbritannien


Skärpta antagningskrav och prov ska ge färre avbrott från naturvetenskap i Danmark

Flera av universiteten i Danmark vidtar nu åtgärder mot den stora andelen studieavbrott från särskilt de naturvetenskapliga utbildningarna. Enligt vissa uppgifter är andelen avbrott under det första studieåret högre än 40 procent. En av åtgärderna som lärosätena vill pröva är skärpta antagningskrav.

Vid Aarhus Universitet införs nästa år högre antagningskrav i bl.a. fysik och IT-inriktade utbildningar. De sökande ska i genomsnitt ha lägst betyget sju på den 12-gradiga skalan i sin behörighetsgivande examen. Dessutom ska de ha betyget sju i matematik på A-nivå för att komma in via den s.k. kvote 1. Om de sökande inte uppfyller dessa villkor ska de få en andra chans via den s.k. kvote 2 där de ska genomgå en särskild test. Denna ska bl.a. visa den sökandes motivation och kunskaperna om utbildningen.

År 2019 ska övriga ingenjörs- och naturvetenskapliga utbildning på Aarhus Universitet följa efter. Om erfarenheterna från de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna är positiva, kan skärpta krav komma att införas också på andra fakulteter. Det säger prorektor Berit Eika. Att de som har ett avgångsbetyg på lägst sju har de bästa chanserna att genomföra en universitetsutbildning stämmer väl överens med tidigare erfarenheter.

På Syddansk Universitet i Odense är krav på minimibetyg redan infört på alla naturvetenskapliga utbildningar. Där arbetar man nu med att utveckla antagningsprov för dem som inte klarar betygskraven i kvote 1. Martin Zachariasen, dekan på den naturvetenskapliga fakulteten, menar att de som nu tas in är ämnesmässigt starkare och mer motiverade. Därför kommer andelen avbrott nu att minska tror han.

Läs i Jyllandsposten om att höjda betygskrav ska minska andelen studieavbrott (delvis betalvägg)


Den högre utbildningen i Israel håller inte måttet

En ökande andel av befolkningen i Israel skaffar sig en högskoleexamen. Utbildningens kvalitet sjunker dock. Det är slutsatsen i en ny rapport om landets högre utbildning. Rapporten är framtagen av det oberoende the Shoresh Institution for Socioeconomic Research.

Enligt rapportens författare, professor Dan Ben David, går utvecklingen bort från excellens. Inriktningen är mot kvantitet istället för kvalitet. Det är i sin tur ett uttryck för nationella prioriteringar. Israel är enligt honom ett av de mest utbildade länderna i världen, men samtidigt ett av de minst produktiva.

Dan Ben David pekar på att i OECD:s Pisa-test hamnar Israel näst sist – på 24:e av 25 platser. Han menar att problemen börjar på motsvarigheten till grund- och gymnasieskolan där det kan vara upp till 40 elever i en klass. Endast omkring 65 procent av alla som går ut motsvarigheten till gymnasiekolan blir behöriga (bagrut) att söka till universitet. Dessutom är lärarna inte alltid särskilt välutbildade.

Israel har sex etablerade forskningsuniversitet, men andelen antagna är låg – särskilt i naturvetenskapliga ämnen. Enligt en annan aktuell rapport är två tredjedelar av jobben inom IT-branschen i Israel inte tillsatta eftersom det saknas kvalificerade sökande.

Sedan 1970-talet har bara ett nytt universitet inrättats, trots att antalet innevånare har fördubblats. Samtidigt har flera privata högskolor startat. Dessa har lägre antagningskrav, men högre studieavgifter än de offentligt drivna lärosätena. Vid de forskningsinriktade universiteten är antalet studenter per lärare högt, eftersom finansieringen per student har minskat väsentligt.

Problemen drabbar arabiska medborgare lika mycket som de ultraortodoxa. De utgör 20 respektive 15 procent av innevånarna.

Läs på webbplatsen the medialine om problem inom högre utbildning i Israel


Andelen korttidsanställda lärare/forskare ökar i flera länder

I Australien erbjuder utbildningssektorn den största andelen tillfälliga anställningar av alla större arbetsmarknadssektorer. Mer än fyra av tio lediga anställningar är tillfälliga. Det kan jämföras med bara 10 procent av handelsanställda och knappt 30 procent inom arbetskraften totalt. Andelarna har legat över 40 procent under de senaste fyra åren. Undersökningen baseras på platsannonser, för att spegla hur arbetskraften utvecklas, snarare än hur den ser ut just nu. Uppgifterna kommer från en undersökning gjord av ett bemanningsföretag.

En annan undersökning, från arbetsgivarorganisationen The Australian Higher Education Industrial Association och University of Melbourne, visar att de tillfälliga anställningarna ökade med 221 procent under 25 år, fram till 2013. De tidsbegränsade anställningarna ökade med 144 procent under samma period. Det ska jämföras med tillsvidareanställningar, som bara ökade med 43 procent.

Enligt den senare undersökningen var 82 procent av “teaching-only staff” tillfälligt anställda, medan 85 procent av ”research-only staff” var tidsbegränsat anställda. Tillsvidareanställningar dominerade bara bland dem som både undervisade och forskade (tenured staff).

Också i Danmark måste allt fler lärare/forskare hålla tillgodo med korta, lösa anställningsförhållanden. På Københavns Universitet utgör de den största gruppen bland forskarna. Nu organiserar de sig och kräver ett tryggare arbetsliv. En sådan förändring kommer att gagna forskningen säger gruppen.

Medlemmarna i gruppen har främst anställning som postdoc. Också andra med forskarutbildning såsom forskarassistenter, doktorander och externa lektorer ingår dock i gruppen.

I ett brev till dekanen för den humanistiska fakulteten i januari i år skrev 35 ”postdocar” att ”Trods postdoc-gruppens størrelse og betydning for fakultete … har vi få eller ingen muligheder for karriereudvikling på fakultetet”.

Läs i the Australian om ökande andel korttidssanställda i den högre utbildningen (betalvägg)

Läs i Uniavisen om att korttidsanställda i Danmark organiserar sig


Universitet i väst måste förbereda sig för ett kinesiskt århundrade

Trots den oro som är kopplad till Brexit måste brittiska lärosäten reflektera över varifrån de närmaste decenniernas viktiga upptäckter lär komma. Mycket talar för att lärosätena måste blicka mot öster om de vill stanna kvar i vetenskapens frontlinje. Det hävdas i en analys från British Council.

Kina spenderar fem gånger så mycket som Storbritannien på forskning och utveckling (R&D). För inte så länge sedan, 1996, svarade USA, Japan, Storbritannien och Tyskland tillsammans för hälften av världens forskningspublikationer. År 2015 hade andelen krympt till 39 procent. Samtidigt minskade enligt Unesco de fyras andel av de globala utgifterna för R&D från ca 66 till 43 procent. För Kinas del var utvecklingen omvänd. Antalet publikationer ökade mer än 14 gånger, så att andelen av de globala publikationerna år 2015 var 16 procent mot 2 procent 1996.

British Council konstaterar att Storbritannien har en bra position för samarbete med Kina. Analysen pekar dock på att det kan bli svårt att synas när allt fler vill samarbeta. Teknologi och innovation uppfattas i en enkät som Storbritanniens starka sidor. Både USA och Tyskland ses dock som relativt sett starkare inom dessa områden. 

I analysen påpekas att Kina är en svår marknad för utländska universitet. För att lyckas är det angeläget att välja samarbeten som ligger i linje med centralregeringens prioriteringar. De regionala myndigheterna kan också vara bra samarbetspartner inom områden där regionen har ett specialiserat uppdrag. Dessutom bör utländska universitet satsa på breda samarbeten för att kunna matcha Kinas stora ambitioner.

Läs i the Guardian om brittiska lärosätens framtida samarbete med Kina



 

Nyheter i korthet


Indien: Med extra medel ska 20 av landets universitet uppnå världsklass

Regeringen i Indien ska fördela motsv. 1,3 miljarder svenska kronor till 20 universitet i landet. Det ska vara tio privata och tio statliga universitet. Syftet är att lärosätena, med hjälp av de nya medlen, ska komma att räknas till de främsta i världen. För närvarande finns enligt premiärminister Modi inget indiskt lärosäte bland de 500 som räknas till de främsta. Universiteten kommer inte att väljas ut av regeringen eller någon myndighet. De ska utses av en professionell tredje part.

Läs i e-tidningen livemint om Indiens satsning på universitet i världsklass


Storbritannien: Cambridge varnar för Shakespeare

Studenter vid Cambridge University har blivit varnade (trigger warning) inför en föreläsning som kommer att innehålla diskussioner om sexuellt våld och övergrepp. Den kan därför verka stötande. Föreläsningen gällde Shakespeares pjäser Titus Andronicus and The Comedy of Errors. En talesperson för universitet säger att det inte är vanligt med denna typ av förvarningar. Det ska ses som en försiktighetsåtgärd från en enskild lärare. Åtgärden kritiseras från olika håll, både internt vid universitetet och från olika Shakespeare-sammanslutningar.

Läs i the Guardian om trigger warnings inför föreläsning vid Cambridge om Shakespeare


Norge: Nationella delprov för sjuksköterskor visar stora skillnader mellan lärosäten

Det är stora skillnader i resultat på nationella prov för dem som studerar till sjuksköterskor i Norge. Det visar en rapport från forskningsinstitutet Nifu. Proven gäller anatomi, fysiologi och biokemi. Skillnaderna finns trots nationella riktlinjer för hur utbildningarna ska vara upplagda. Rapporten påpekar dock att skillnaderna inte nödvändigtvis innebär att kvaliteten på utbildningarna är olika eller att vissa studenter får sämre utbildningar än andra. Förutom i resultaten finns det också skillnader i hur snabbt studierna genomförs, vilka betyg studenterna får m.m.

Läs på Nifus hemsida om skillnader i resultat på sjuksköterskeutbildningarna i Norge


Nederländerna: Brist på studentbostäder slår hårt mot internationella studenter

Internationella studenter i Nederländerna drabbas extra hårt av bristen på studentbostäder. Situationen är besvärlig för inhemska studenter, men många privata uthyrare säger redan i sina annonser att internationella studenter inte är välkomna. De får också i många fall betala mycket mer än inhemska studenter. Problemen har debatterats i det nederländska parlamentet. Då efterlystes en nationell plan. Det finns visst hopp om en sådan eftersom regeringen vill göra Nederländerna mer attraktivt för internationella studenter.

Läs i the PIE-news om bostadsproblem för internationella studenter i Nederländerna

 

Från redaktionen

Vi vill påminna om att vi hämtar en del av våra artiklar från tidningar och tidskrifter vars material ligger bakom betalvägg och alltså inte är åtkomligt för alla. Vi har valt att referera en del sådana artiklar trots denna begränsning. Det gör vi när innehållet är så pass intressant för en svensk publik att det uppväger den bristande tillgängligheten. Dessutom är det ibland möjligt att googla fram artiklar om samma frågor i fritt tillgängliga medier. Det kräver dock mer tid än vad vi i allmänhet har till vårt förfogande. Vi hoppas att ni accepterar vår policy i detta avseende.

Vi försöker ange när en länk leder till en artikel bakom betalvägg. I vissa fall, särskilt ifråga om Times Higher Education, har alla läsare tillgång till ett mindre antal fria artiklar. Det anger vi som ”delvis betalvägg”.

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Linda Gerén


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |