Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:32

2017-11-02

Innehåll

Pedagogisk kompetens viktigare vid anställning inom akademin i Norge

Den norska regeringen vill höja kraven på pedagogisk kompetens vid anställning som lektor och befordran till professor eller förste-amanuens. Det säger Henrik Asheim, vikarierande kunskapsminister. Syftet är att höja kvaliteten på den högre utbildningen i landet genom att värdera pedagogisk kompetens högre än idag.

Regeringen har tillsatt en projektgrupp som ska komma med förslag till vilka krav på pedagogisk kompetens som ska gälla vid anställningar och befordran. Arbetsgruppen består av representanter för Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim, Universitetet i Tromsø och Universitetet i Oslo. Gruppen har mycket kort på sig att leverera sin rapport. Den ska lämnas till regeringen redan i november 2017.

Projektet är en del av arbetet med att genomföra de förslag som lades fram i propositionen om kvalitet i högre utbildning. Den lämnades till Stortinget i vintras. Stortinget ställer sig bakom regeringen i värderingen av att pedagogisk kompetens måste värderas högre vid anställning och befordran vid universitet och högskolor.

Statssekreterare Bjørn Haugstad säger att idag finns det tydliga krav vad gäller avancemang inom forskning. Det gäller sådant som antalet publikationer, kvalitet och progression. Men i fråga om utbildning finns det inte samma tydliga krav. Där anges bara baskompetens, men det saknas sådant som krav på progression i kunskaper och kvalitet i undervisningen, fortsätter han.

Den fackliga organisationen Forskerforbundet är positivt till regeringens initiativ, säger Petter Aaslestad, ordförande. Han menar att det bör införas en nationell meriteringsordning för akademiska lärare. Dessutom måste kriterierna för meritering vara tydligare. Förbundet vill också att karriärvägen från lektor till docent ska tydliggöras.

Läs på norska regeringens webbplats om pedagogisk kompetens för anställning i högre utbildning

Läs i tidningen Khrono om nya pedagogiska kriterier för anställning


Cambridge diskuterar avkolonialisering av kursplanerna i engelska

En grupp lärare och forskare vid University of Cambridge diskuterar hur kursplanerna (syllabus) för ämnet engelska skulle kunna inbegripa författare från etniska minoriteter. Önskemål om detta kommer från studenter i grundutbildningen, som vill föra in post-kolonialt tänkande i existerande kursplaner.

Universitetet i Cambridge säger i ett uttalande att gruppen av lärare/forskare inte har några befogenheter att fatta beslut. Samtidigt sägs att diskussionerna om hur undervisningen i post-kolonial litteratur ska se ut pågår. Universitetet fördömer också de trakasserier som på sociala media har riktats mot de studenter som vill ha förändringar.

På Twitter har det brutit ut en veritabel storm av anklagelser om rasistiskt tänkande och att studenterna får för stor makt. Tidningen the Telegraph hävdade för sin del att University of Cambridge ger upp (cave in) inför studenternas krav. Andra kritiker menar att anpassningar av kursplanerna för att passa åsikterna inom en viss grupp inte är acceptabla.

Diskussionen startade i våras av en liten grupp studenter som läste engelska. De var bekymrade över att litteraturlistorna lyfte fram vita, manliga författare på bekostnad av alla andra. Inom universitetet har de fått positiva reaktioner från lärarna/forskarna vilket uppmuntrat dem. Rianna Croxford, en medlem i studentgruppen konstaterar att “… we’re not calling for the scrapping of the present syllabus, just stating that its horizons can be widened”.

Debatten i Cambridge följs noggrant av andra lärosäten: “I think it will grow and I think it will spread - and rightly.” Det säger Bethan Marshall, tidigare ordförande i the National Association for the Teaching of English.

Läs i the Guardian om undervisning i post-kolonial litteratur i Cambridge


Antalet medförfattare till artiklar ökar, men yngre forskare missgynnas ofta

Yngre forskare placeras längre ned i listan av medförfattare till artiklar, vilket bromsar deras karriär. Det visar en analys från University of Bristol. Undersökningen jämförde 894 forskare i 62 länder inom humaniora och samhällsvetenskap.

Tidigare har medförfattarskap förknippats med forskning inom naturvetenskap och medicin. Undersökningen visar att detta blivit allt vanligare även inom de nu undersökta områdena. Av dem som svarade på enkäten angav 74 procent att artiklar inom deras disciplin generellt sett hade två eller fler författare.

Den vanligaste frågan om medförfattarskap är i vilken ordning namnen anges, konstaterar professor Bruce MacFarlane som skrivit rapporten. Om en forskare inte är placerad som första namn i någon artikel kan det vara ett hinder i karriären. Det kan också innebära färre förfrågningar om att tala vid konferenser eller att vara granskare av andras artiklar.

Ofta läggs det alltför stor vikt vid de seniora forskarna, på de yngres bekostnad. Många yngre tror att deras karriär gynnas av att ha seniora forskare som medförfattare, men MacFarlane tror att det är tvärtom. Dessutom är det en vanlig uppfattning att de seniora forskarna bidragit mest till forskningen, medan det oftast är de yngre som lagt ned mest jobb, menar han.

I Frankrike och Storbritannien har mer än varannan forskningsartikel åtminstone en internationell medförfattare. I Kanada och Tyskland har något färre, knappt varannan, artikel internationella medförfattare. I USA är det bara var tredje artikel. Det visar en analys från förlaget Elsevier. I analysen konstateras också att artiklar med flera internationella författare tenderar att få fler citeringar än nationella artiklar med flera författare.

Läs i Times Higher Education om att yngre forskare missgynnas som medförfattare (delvis betalvägg)

Läs i Inside Higher Education om  artiklar med internationella medförfattare


I Finland har regeringen lagt fram en vision och satsat på upprepade examina

Minst hälften av alla unga ska avlägga en högskoleexamen. Det målet sätter den finska regeringen upp i sitt förslag till vision för högre utbildning och forskning. Till målen i visionen hör också att landet ska satsa mer på forsknings- och utvecklingsverksamhet än idag. Målen ska nås år 2030.

Visionen säger också att flexibla och individuella studievägar och examina ska möjliggöra kontinuerligt lärande i livets olika skeden. I Finland ska internationellt attraktiva forsknings- och innovationskonsortier skapas, som förenar olika aktörer. År 2030 ska universiteten och yrkeshögskolorna vara starka institutioner som medborgarna litar på. Det ska finnas färre högskolor och de ska vara mer effektiva.

Bakgrunden till arbetet med regeringens förslag till vision är bl.a. att Finland har förlorat den topplacering i internationella jämförelser av befolkningens utbildningsnivå som landet hade under 1990-talet. För att återta en topplacering krävs enligt undervisningsminister Sanni Grahn-Larsson en höjd utbildningsnivå, ett öppet utbildningsutbud, kontinuerligt lärande, internationella nätverk, kvalitet samt stora satsningar på IT-verksamhet.  Förslaget till vision ska nu utvärderas, också inom regeringen.

I ett tidsmässigt mer närliggande förslag avsätter regeringen 10 miljoner euro (motsv. SEK 97 miljoner) till s.k. examensinriktad fortbildning. Meningen är att yrkesverksamma ska kunna förnya sina kunskaper genom att avlägga en ny examen – högre eller lägre än den examen individen redan har. IT-kunskap inom bl.a. handel och företagsekonomi, social- och hälsovården samt finansområdet är särskilt i fokus för satsningen. Utbildningarna ska omfatta högst två år.

Läs på Finlands regerings webbplats om en vision för högre utbildning och forskning

Läs på Finlands regerings webbplats om examensinriktad fortbildning


Var fjärde student i Norge avbryter sin grundutbildning helt

Nästan var fjärde student som påbörjade sin grundutbildning (bachelor) i Norge år 2010 hade fem år senare slutat utan att ta någon examen. Avbrotten var lägst vid de fyra stora universiteten – i Bergen, Oslo, Trondheim och Tromsö. Det visar en analys som gjorts på uppdrag av Universitetet i Bergen.

Av över 30 000 studenter som började grundutbildningen var det 23,8 procent som varken hade tagit examen eller hade fortsatt att studera på ett annat lärosäte fem år senare. Vid de fyra största lärosätena var andelen avbrott 21,7 procent. Samtidigt var det en större andel studenter vid dessa lärosäten som inte hade tagit examen, men som fortfarande var registrerade som studenter efter fem år. 

Analysen behandlar bara dem som började på en grundutbildning. Om studenten tog examen men gick vidare till studier på avancerad nivå räknas detta som fullföljd examen och inte som fortsatta studier.

Vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim var andelen som helt avbröt studierna 16,3 procent, den lägsta bland de fyra största universiteten och mycket lägre än sektorn som helhet. Vidare var det nästan en tredjedel som under sin studietid vid NTNU bytte till annat lärosäte.

Norsk studentorganisasjon (NSO) säger i en kommentar att andelen avbrott är överraskande hög. För att minska avbrotten är det enligt NSO viktigt att lärosätena följer upp sina studenter och det måste regeringen anslå medel för. Vidare måste studenterna inkluderas bättre i den akademiska gemenskapen.

De data som analysen baseras på har hämtats från Norsk senter for forskningsdata, ett ”nasjonalt arkiv for forskningsdata”.

Läs i nättidningen Khrono om avbrott inom norsk högre utbildning


Singapore satsar på forskning för att bli en smart stad

Singapore har världens högsta forskningsanslag per capita. Landet har också lyft sina offentligt finansierade universitet till topplaceringar i den regionala rankningen. Till grund för detta ligger regeringens kraftiga investeringar i budgeten för forskning och innovation. Under åren 2016–2020 satsas t.ex. motsv. SEK 117 miljarder. Det ger stora möjligheter för de tre stora forskningsinriktade universiteten i landet.

Inom ramen för regeringens plan fram till år 2020 ligger fokus på fyra nyckelområden: avancerad produktion och teknik, hälsa och biomedicinsk vetenskap, digital ekonomi och service samt urbana lösningar och hållbarhet. Regeringen ska också finansiera stora tvärvetenskapliga projekt, utveckling av vetenskapliga talanger och satsningar på lokala nystartsföretag och andra företagsformer.  Utmärkande för satsningarna är att anslagen söks i konkurrens – och att den är hård.

Regeringen i Singapore har tydligt uttalat att universiteten kommer att spela en huvudroll i omvandlingen av kunskap till nya företag och nya jobb. Bertil Andersson, som är rektor vid Nanyang Technological University (NTU), påpekar att eftersom landet är litet är dess forskning mycket väl samordnad: “Singapore has the concept of a smart nation and our research must further enhance that smart nation”.

Den rekordstora budgeten för innevarande femårs-period har också föregåtts av stora satsningar. Budgeten för den föregående perioden omfattade t.ex. motsvarande SEK 108 miljarder. Detta har gjort att universiteten har kunnat satsa långsiktigt. De har bland annat kunnat rekrytera de bästa forskarna och bygga upp avancerade laboratorier för dem. NTU har för sin del startat två nya skolor detta läsår, en för humaniora och en för samhällsvetenskap.

Läs i University World News om satsningar på forskning och innovation i Singapore
 

Nyheter i korthet


Kina: 1 000 lärare och forskare ska rekryteras från Taiwan

De främsta lärarna och forskarna i Taiwan lämnar landet beroende på låga löner, låga pensioner och försämrat forskningsklimat. Det hävdar den tillförordnade rektorn för National Taiwan University. Han menar att den högre utbildningen i landet är på väg mot en kollaps. Situationen kommer bl.a. att påverkas av den kinesiska provinsen Fujians ambitioner. Provinsen vill fram till år 2020 rekrytera 1 000 av de främsta lärarna/forskarna från Taiwan. Provinsen vill också etablera flera lärosäten i samarbete med personal från Taiwan.

Läs i Taipei Times om oron för en kollaps inom Taiwans högre utbildning


Tyskland: Forskare lämnar redaktioner och redaktionsråd inom förlaget Elsevier

Åtta tyska forskare avgår från redaktioner och redaktionsråd för förlaget Elseviers vetenskapliga tidskrifter. Aktionen är ett sätt att visa stöd för de ca 200 forskande lärosäten och institut i DEAL-projektet. DEAL försöker träffa avtal med Elsevier om tillgång till vetenskapliga artiklar. Ambitionen är att en avgift ska täcka både publicering och möjlighet att läsa artiklarna. En s.k. golden open access skulle öppna alla artiklar med en tysk författare som första namn för läsning över hela världen.

Läs i the Scientist om senaste steget i bråket omkring förlaget Elsevier


Östafrika: Trots stora satsningar på utbildning hotas den ekonomiska tillväxten

Östafrika är en av regionerna i Afrika med lägst antal högutbildade. Det konstaterar Världsbanken i rapporten Africa’s Pulse. Med få högutbildade riskerar regionens länder att missa de långsiktiga ekonomiska tillväxtmålen. Orsaken är att utbildningen inte kan matcha arbetsmarknadens kompetensbehov. Rapporten tecknar en bild av utbildning med låg kvalitet och högutbildade som inte är anställningsbara. Orsaken är inte minst dåliga läs- och skrivkunskaper. Detta kopplar Världsbanken till undernäring i tidig barndom.

Läs i University World News om ekonomiska problem i Östafrika


Storbritannien: Europas rektorer uppmanar regeringarna att påskynda Brexit-förhandlingarna

Ordförande för 22 rektorsorganisationer i Europa, bl.a. SUHF, uppmanar gemensamt regeringarna i hela Europa att påskynda Brexit-förhandlingarna. De menar att samtal måste inledas snarast om framtiden för europeisk forskning, samarbete inom högre utbildning och studentmobilitet. I uttalandet ber ledarna om förtydliganden när det gäller Horisont 2020 och Erasmus+ efter att Storbritannien lämnat EU i mars 2019. Bakom uttalandet står också Universities UK, rektorernas organisation i Storbritannien.

Läs i the Guardian om europeiska rektorers uttalande om Brexit-förhandlingarna

 

Från redaktionen

Kära läsare,

Vi gissar att ganska många är lediga på fredag. Därför kommer veckans nummer redan idag, torsdag. Nästa vecka är vi åter på ordinarie utgivningsdag.

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marita Hilliges


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |