Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:33

2017-11-10

Innehåll

Ny studie visar hur stor lärosätenas byråkrati bör vara

Två lärare/forskare (faglige) per administratör. Den relationen ger det bästa resultatet i form av kvalitet på lärosätets forskning och utbildning. Det hävdar forskare vid universiteten i Cardiff och Warwick. De menar att byråkratisering är bra för kvaliteten upp till en viss nivå. Därefter har ökad byråkratisering negativa effekter.

Forskarna har undersökt relationen mellan kvalitet och byråkratisering vid 115 brittiska lärosäten. De menar att stora och komplexa organisationer kan ha fördelar av att använda resurser till administration. Deras tes är att den administrativa personalen i en organisation kan vara direkt avgörande för att organisationens prestationer ska bli bra.

Enligt en undersökning som Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) gjort är genomsnittet för de norska lärosätena 2,4 lärare/forskare per administratör. Den norska tidskriften Stat och styrning har redovisat situationen per lärosäte. Enligt denna har NTNU 2,98 lärare/forskare per administrativ årsarbetare. Enligt de brittiska forskarnas tes bör därmed administrationen öka betydligt. I stället planeras nedskärningar.

Hittills i år har NTNU skurit bort 80 miljoner från administrationen och planen är att skära bort ytterligare 30 miljoner under 2018.  Också på andra norska lärosäten pågår nedskärningar i administrationen. På Universitetet i Bergen ska 60 årsverken försvinna och UiT Norges arktiske universitet har beslutat att det ska vara högst 30 procent administrativa årsverken vid lärosätet.

Organisationsdirektör Ida Munkeby vid NTNU säger att på vissa områden har nedskärningarna nått smärtgränsen, och i vissa fall får nog lärare/forskare göra för mycket administration. På andra områden kan det fortfarande finnas potential för nedskärningar. Det kan dock handla om automatisering av processer snarare än nedskärningar.

Läs i e-tidningen Khrono om byråkratiseringen vid norska universitet


Universitet och högskolor i Norge och Danmark gör inte av med sina pengar

Universiteten och högskolorna i Norge klarar inte att göra av med sina pengar. Läget är visserligen bättre än 2016, men det är ändå mer pengar än önskvärt. Totalt hade lärosätena 3,6 miljarder NOK (motsv. SEK 3,7 miljarder) i sparade medel under andra kvartalet 2017, vilket är 123 miljoner NOK mindre än motsvarande tid förra året.

Regeringen menar att det sparade kapitalet inte får överstiga 15 procent av den årliga tilldelningen. Sparat kapital på 5-10 procent anses acceptabelt. Dock har 10 av landets 21 lärosäten mer än detta.

Huvudanledningen att lärosätena inte klarar att göra med sina medel är försenade anställningar, inköp av vetenskaplig utrustning och byggprojekt. Det är dock normalt att lärosätena använder mer pengar under det tredje kvartalet, vilket leder till att de ligger bättre till vid årsskiftet än vad uppgifterna för andra kvartalet visar, konstaterar e-tidningen Khrono.

I Danmark har Köpenhamns universitet budgeterat med ett överskott på 101 miljoner DKK (motsv. ca SEK 132 miljoner) för 2017. Enligt den senaste prognosen kommer dock överskottet vid årsskiftet att vara 250 miljoner DKK av en omsättning på totalt 8,6 miljarder. Det leder till att universitetet vid årets slut kommer att ha ett samlat myndighetskapital på 2 miljarder.

Överskottet har tre orsaker. Universitetet har fått tillbaka 35 miljoner i egendomsskatt från Köpenhamns kommun efter en tvist, inflyttning i nya byggnader har försenats varvid universitetet sparat hyra och slutligen håller många forskarna igen användningen av forskningsmedel. Det senare beror i sin tur på att det har aviserats stora nedskärningar 2019.

Läs i e-tidningen Khrono om att norska lärosäten har stort myndighetskapital

Läs i Universitetsavisen om att Köpenshamns universitet går med stort överskott


I Frankrike ska miljard-plan förebygga att studenter misslyckas

Med en miljard euro (mots, SEK 9,8 miljarder) ska regeringen i Frankrike minska den höga andelen studenter som misslyckas med studierna. Andelen är f.n. omkring 60 procent. Ambitionen är att minska avbrotten, reformera den kontroversiella antagningsprocessen och öka antalet platser på översökta program.

Det är idag bara 27 procent av studenterna som får examen från grundutbildningen inom tre år och ytterligare 12 procent som får en sådan efter fyra år. De återstående 61 procenten avbryter den utbildning som var deras förstahandsval inom ett eller två år, eller byter studieinriktning.

Av de nya anslagen ska 450 miljoner euro användas till att starta nya program och 500 miljoner ska användas till omkring 130 000 nya platser på program där platserna inte räcker till idag.  Till dessa hör utbildningar inriktade på juridik och psykologi.

Regeringens plan har manglats fram under tre månaders samtal med alla delar av högskolesektorn. Den stora utmaningen har varit att rädda nuvarande system där de som tagit en examen från motsvarigheten till gymnasieskolan (lycée) är garanterade en plats på universitet. Detta har breddat rekryteringen kraftigt, men nödvändiga resurser har inte tillkommit.

I planen ingår även att förbättra studievägledningen redan på gymnasienivån. Bland annat ska två veckor avsättas under det sista gymnasieåret till vägledning. Vidare ska nya webbplatser ge de sökande bättre information om olika program, inte minst information om vilka kunskaper studenterna behöver ha för att lyckats på programmen. Studenterna kan också behöva uppdatera sina kunskaper innan de antas till högre utbildning.

Läs i University World News om hur breddad antagning  i Frankrike ska räddas


I Australien ska samverkan och forskningseffekter utvärderas

Under 2018 ska universitetens samverkan (engagement) och effekterna av deras forskning (impact) utvärderas. Arbetet ska utföras av the Australien Research Council. Det har utbildningsminister Simon Birmingham beslutat. Lärosätena är dock inte entusiastiska.

Den nya utvärderingen har föregåtts av en pilotstudie. I full skala kommer nu utvärderingen att bli enklare, främst ifråga om antal indikatorer. I pilotstudien användes exempelvis 11 indikatorer för att beskriva externa bidrag till forskning och inkomster av kommersialisering. I full skala blir det bara fyra indikatorer.

Trots den förenklade metoden är lärosätena inte positiva. Conor King som representerar Australia’s Innovative Research Universities menar att resultaten från fallstudier visar att forskningen vid landets universitet har ett stort värde. Pilotstudien säger dock inte mycket om effekterna inom respektive forskningsområde. Vidare blev lärosätena närmast förvirrade av de omdömen som pilotstudien resulterade i.

Utöver underlag till indikatorerna ska lärosätena lämna en förklarande text (explanatory statement) på högst 750 ord och en beskrivning av sin samverkan (engagement narrative) på högst 1 000 ord. I den senare kan lärosätena lägga till ytterligare ett antal frivilliga indikatorer.

Utvärderingen kommer att genomföras parallellt med den redan existerande utvärderingen Excellence in Research for Australia. Lärosätena kommer att få omdömena låg, medel eller hög effekt. Till skillnad från sin motsvarighet i Storbritannien, kommer det inte att kopplas någon finansiering till denna utvärdering.

Det höjs nu många kritiska röster. Oppositionens talesperson i utbildningsfrågor kallar utvärderingen för ”a waste of time” som bara ökar byråkratiseringen och lärare/forskare oroar sig för att det bara kommer att handla om ”a patent-counting exercise”.

Läs i Times Higher Education om utvärdering av samverkan i Australien (delvis betalvägg)


Utbildningar för intellektuellt funktionsnedsatta startar i Norge, men i Danmark är det svårare

Hösten 2018 startar det norska Nord universitetet landets första utbildningar för intellektuellt funktionsnedsatta. Utbildningarna kommer att vara individuellt anpassade. Universitetsets styrelse beslutade nyligen att starta en utbildning inom området självbestämmande, medborgarskap och inkluderande praktik. Utbildningen ska ges på halvfart under två år. Utbildningen ska omfatta 120 studiepoäng.

Liknande utbildningar finns sedan tidigare i Irland, Kanada, Island och i flera stater i USA, och nu ska vi möjliggöra för personer i Norge att få denna form av utbildning, säger Solheim Hansen, prorektor vid Nord universitetet. Medel för att kunna genomföra utbildningen kommer från statliga Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet. Den första kullen består av 12 studenter.

Förra året lade en statlig utredning fram ett antal förslag för att säkra grundläggande rättigheter vad gäller utbildning för intellektuellt funktionsnedsatta i Norge. Utredningen föreslog bl.a. att ett antal försöksutbildningar ska starta. Det var startskottet för vår utbildning, säger Solheim Hansen.

I Danmark vill Danske Universiteter (SUHF:s motsvarighet) att studietidsmodellen ska ändras för att möjliggöra för funktionshindrade att studera. Detta har de påtalat för regeringen i flera år. Anledningen är att universiteten förlorar stora pengar om de antar personer med funktionshinder.

Nuvarande system ställer krav på korta studietider vilket gör att dessa studenter har svårt att genomföra utbildningen, konstaterar Anders Overgaard Bjarklev, ordförande för Danske Universiteter och rektor på Danmarks Tekniska Universitet.

Det finns bra lösningar för gravida studenter. Därmed borde regeringen även kunna vara med och erbjuda möjligheter till studier för personer med funktionsnedsättningar, säger Overgaard Bjarklev.

Läs i e-tidningen Khrono om nya utbildningar för intellektuellt funktionsnedsatta i Norge

Läs i Universitetsavisen om att danska rektorer vill erbjuda utbildningar till funktionsnedsatta


Att täcka ansiktet av religiösa skäl väcker debatt i både Kanada och Tyskland

En ny lag i den Kanadensiska provinsen Quebec reglerar användning av heltäckande slöja. Enligt lagen får inte den som ska utnyttja eller ge offentlig service täcka sitt ansikte. Detta har skapat oro hos dem som tänkt studera i provinsen. Presumtiva studenter är oroliga för att inte kunna utnyttja allmänna kommunikationer eller offentliga bibliotek.

Den nya lagen har väckt omfattande kritik, inte minst för att muslimska kvinnor drabbas särskilt. Den nationella studentorganisationen The Canadian Federation of Students säger bl.a. att islamofobi inte kan tolereras I Kanada. Förespråkarna för lagen menar att lärare och poliser måste hindras från att bära religiösa symboler.

I Tyskland har universitetet i Hamburg som första lärosätet antagit en regelsamling för religiöst uppförande. I den ingår att varje lärare själv ska avgöra om de vill förbjuda studenter att bära heltäckande slöja eller huvudduk under föreläsningarna. Bakgrunden till regelsamlingen är klagomål på att livet på campus störs av religiösa studenter, t.ex. genom att de ber högljutt i biblioteken. Externa personer har också utövat påtryckningar på muslimska kvinnliga studenter att täcka sina ansikten.

Regeln om lärarnas ansvar säger att religiös klädsel i sig inte är störande, om det akademiska arbetet inte påverkas.  Regelsamlingen håller dock en tuff linje mot att universitetets funktioner ändras för att tillfredsställa religiösa önskemål. Restauranger på campus ska t.ex. själva få bestämma om de vill servera måltider som är anpassade till olika religioner. Vidare sägs att studenter som missar moment i utbildningen själva måste ta konsekvenserna av sin frånvaro.

Läs på webbplatsen för CBC-News om en ny lag i Kanada som förbjuder vissa att täcka ansiktet helt

Läs i Inside Higher Education om nya regler i Tyskland för religionsutövning på campus

 

Nyheter i korthet


Danmark: Studenterna vill ha nytt antagningssystem och vill belöna bra undervisning

Betyg som grund för antagning är bra men det behövs också bl.a. antagningsprov och intervjuer. Det framförde Danske Studerendes Fællesråd när de diskuterade framtidens utbildning med Uddannelse- og Forskningsministeriets universitetsutskott. Studenterna menade även att forskarna måste vara duktiga lärare och att återkoppling ska integreras mer i undervisningen. De önskade dessutom incitament för att lägga mer tid på sina studier. Ett sätt är genom återkommande mindre prov och avstämningar som komplettering till proven vid terminens slut.

Läs på den danska regeringens webbplats om arbetet med framtidens universitetsutbildningar


Norge: Fem nya forskarskolor ska locka fler till forskarutbildning

Hösten 2018 startar fem forskarskolor i Norge. Norges forskningsråd samarbetar med universiteten om forskarskolorna för att rekrytera fler unga talanger till en möjlig forskarkarriär. Forskarskolor har funnits tidigare inom det medicinska området. Nu planeras sådana även inom psykologi, rättsvetenskap, ingenjörsvetenskap, informatik och veterinärmedicin. Erfarenheten från det medicinska området visar att forskarskolorna kan göra forskarkarriären mer attraktiv. Bland annat har antalet som doktorerar i medicin ökat från knappt 340 år 2008 till drygt 430 år 2016.

Läs i e-tidningen Khrono om de fem nya forskarskolorna i Norge


Globalt: Manliga forskare delar oftare sina resultat med andra män

Manliga forskare delar oftare med sig av sin forskning till andra män än till sina kvinnliga kollegor. Det hävdar forskare vid University of Vienna i en studie. De menar att forskare generellt sett är mycket villiga att dela med sig, t.ex. av sina artiklar eller sina data. Delning mellan män är emellertid omkring 15 procent vanligare än mellan män och kvinnor. Skillnaden kan enligt författarna delvis bero på att kvinnorna hade mindre tid än männen för att besvara enkäten.

Läs i Times Higher Education om skillnader mellan kvinnliga och manliga forskares situation


USA: Många delar av lärosätenas IT-stöd är ineffektiva

Mindre än 20 procent av lärosätena anser att deras system för dataanalys och ledningsstöd (managerial analytics technology) är effektivt. Till system som mindre än 40 procent anser vara effektiva hör forskningsstöd och stöd för kurser online. Det visar en enkät som besvarats av IT-ansvariga på 199 amerikanska lärosäten. Många av svaren visar att de positiva resultaten av investeringar i IT-system är mycket begränsade.  De insatser som får bäst omdömen avser stöd för undervisning på campus.

Läs i Inside Higher Education om brister i lärosätenas IT-stöd

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marita Hilliges


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |