Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:4

2017-02-03

Innehåll

”Kultur för kvalitet i högre utbildning” – ny proposition från norska regeringen

Regeringen i Norge vill skapa konkurrens om utbildningsmedel. Det ska ske utifrån en modell som liknar den som nu används för konkurrens om forskningsmedel. Det är ett av förslagen i den sedan länge aviserade propositionen för att höja kvaliteten i norsk högre utbildning. Propositionen presenterades av regeringen i fredags.

Bland övriga förslag märks att lärosätena själva ska kunna besluta om strängare antagningskrav, att talanger ska få särskilda möjligheter genom ”forskarlinjer”, att s.k. praxisprofessorer ska kunna tillsättas samt att system ska tas fram för att duktiga lärare ska kunna meritera sig.  Vidare finns förslag om en kvalitetsportal där studenter ska kunna hitta uppgifter om utbildningarnas kvalitet. Dessutom ska krav införas på pedagogisk baskompetens hos lärarna.

Flera organisationer uttrycker sin tillfredställelse med regeringens förslag. Det gäller bl.a. den norska studentorganisationen NSO och Universitetet i Oslo genom sin rektor Ole Petter Ottersen. NSO:s ordförande Marianne Andenaes menar att regeringen uppenbarligen har lyssnat på studenternas krav på en kulturförändring när det gäller utbildningens kvalitet. Ottersen gratulerar studenterna till att fått stort genomslag för sina idéer.

NSO är bl.a. positiva till att det ska bli konkurrens om medel till utbildning. Samtidigt menar man att regeringen inte får ta pengar från basanslagen för att finansiera konkurrensmedlen. Denna synpunkt framförs också NTL, ett av fackförbunden för universitetens personal. En annan punkt som väcker oro hos NSO är att det saknas förslag om krav på studentombud som kan tillvarata studenternas intressen.  NSO:s kritik gäller också bristen på förslag om internationalisering i form av studentutbyten.

Läs i universitetstidningen Khrono om norska regeringens kvalitetsproposition


80 % av brittiska universitet vill delta i utvärdering av undervisningen

Mer än 130 universitet i Storbritannien har anmält att de vill delta i Teaching Excellence Framework (TEF). Anmälningstiden gick ut den 26:e januari. Bland deltagande lärosäten märks de engelska medlemmarna av the Russell Group. I denna ingår 24 topp-universitet inklusive Oxford och Cambridge.

Chris Husbands, rektor för Sheffield Hallam University, är ordförande för TEF. Han menar att utvärderingen ger en verklig möjlighet att fokusera på undervisningens kvalitet. Det praktiska arbetet med TEF ska hanteras av Higher Education Funding Council for England (Hefce). Madeleine Atkins, chef för Hefce, säger att organisationen nu förbereder sig för att ge stöd till dem som ska svara för bedömningarna.

Utifrån resultaten i TEF ska lärosätena få ”guld-, silver- eller bronsmedalj”. Med denna status kommer vissa lärosäten att få höja sina studieavgifter.

Fram till sista dag för anmälan till TEF har det talats om bojkott från lärosätenas sida. Att det inte blev någon sådan har enligt Nick Hillman, chef för Higher Education Policy Institute, tre förklaringar: 1) lärosätena vill ha den extra finansiering som TEF erbjuder lärosäten med goda resultat, 2) universitetssektorn vill hellre ha kunskap – även osäker sådan – än okunskap och 3) universitetens ledningar ser resultat från TEF som användbara verktyg för styrning.

Lärosätena kommer att bedömas av oberoende expertgrupper. Dessa består av lärare, forskare, studenter och arbetsgivare. De ska bl.a. använda statistik om andel avbrott och övergång till kvalificerade jobb. Även uppgifter om hur nöjda studenterna är ska ingå i underlaget. Betydelsen av denna faktor har dock tonats ned av bl.a. Chris Husbands: “I do not think student satisfaction is an accurate proxy for teaching quality,”

Läs i Times Higher Education om deltagandet i utvärdering av undervisningen

Läs i Times Higher Education om lärosätenas uteblivna bojkott av utvärderingen


Kvinnor och yngre forskare känner extra mycket press att publicera

Rankning av vetenskapliga tidskrifter skapar ”publiceringsångest” bland forskare. Kraven på att publicera ökar i och med att nyckeltal (metrics) i ökande grad används vid rekrytering och befordran. Det visar en undersökning bland forskare som utförts av La Trobe University i Australien. Undersökningen omfattade 275 forskare, huvudsakligen från Europa, Australien/Nya Zeeland och Nordamerika.

De forskare som deltog i undersökningen ansåg att rankningen av tidskrifter på ett närmast perverst sätt påverkar forskningens agenda. De menade att rankningen hindrar innovativ och riskfylld (risky) forskning till förmån för säkra och konformistiska studier. Cirka 40 procent av forskarna angav att oro för publiceringen var en konstant börda.

Omkring 70 procent av forskarna ansåg att rankningen av tidskrifter var orsaken till den ökade pressen att publicera och 90 procent menade att befordran och tillsvidareanställning (tenure) i stor utsträckning är kopplat till publicering i de bästa tidskrifterna.

Pressen på att publicera gör enligt svaren från deltagande forskare att de tar hänsyn till vilken forskning som det är mest troligt att de kan få publicerade, snarare än till vad som är viktigt. Därmed skapas en kultur av konformitet menar författarna till studien.  Omkring 60 procent av forskarna svarade att de bästa tidskrifterna huvudsakligen publicerade försiktig (incremental) forskning och bara 28 procent menade att rankning av tidskrifter uppmuntrade till forskning om svåra frågor.

Kvinnor var mer oroade än män för att inte få tillräckligt omfattande publicering och yngre forskare påverkades mest. Också forskare som arbetade med kvalitativa metoder och tvärvetenskapliga studier påverkades mycket.

Läs i the Australian om nackdelar med rankning av vetenskapliga tidskrifter


Entreprenörskap och förmåga att lösa problem viktigare än högskoleexamen

Många studenter satsar på aktiviteter utanför studierna för att öka sin anställningsbarhet. Det visar den internationella studien University Employability Survey. Undersökningen visar även att arbetsgivare rankar examen bara som den fjärde viktigaste faktorn vid rekrytering. Överst på listan vid anställning står den sökandes kunskaper och färdigheter, bl.a. kreativitet. Därefter kommer förmågan att lösa problem och känslan för entreprenörskap.

Den bild av arbetsgivares prioriteringar som studien målar upp har gjort att studenterna ändrat fokus på sin utbildning. Det konstaterar Pathik Pathak, forskare vid University of Southampton. Fler och fler brittiska studenter ägnar sig åt verksamhet utanför själva studierna. På senare tid har t.ex. antalet företagsföreningar (enterprise societies) för studenter ökat påtagligt. Många av föreningarna är finansierade av näringslivet. Det är inte ovanligt att studenter ägnar mer tid åt dessa föreningar än åt sina studier. Allt i syfte att öka sin anställningsbarhet.

Studenternas förändrade beteende erbjuder enligt Pathik Pathak problem för den s.k. Teaching Excellence Framework (TEF). Den ska hjälpa studenterna att bedöma utbildningar utifrån om lärosätet uppnått ”guld-, silver- eller bronsmedalj”. Omdömena ska avse utbildningarnas kvalitet och baseras på uppgifter om bl.a. möjlighet att få jobb efter studierna.

Anledningen till problemen för TEF är att den inte tar hänsyn till aktiviteter utanför de vanliga studierna, menar Pathak. Han lyfter fram att TEF därmed är delvis blind för studentlivet. Universiteten kanske har mindre påverkan på studenternas anställningsbarhet än man tidigare trott. Något som bör åtgärdas. Högre utbildning ska vara en helhet, menar artikelförfattaren.

Läs i The Conversation om de brittiska studenternas ändrade fokus för första jobbet


Frånvaron av akademiska meriter i Trump-administrationen oroar

Den nya Trump-administrationens åtstramningar inom statlig forskningsfinansiering oroar många forskare. Det gäller bl.a. finansiering av forskning om klimathotet.

Den minskade finansieringen kopplas av kritiker ihop med förbud för personal vid statliga myndigheter att twittra och yttra sig i sociala medier. Tillsammans med ett stopp för vissa lagändringar – även sådana som redan beslutats – gör detta att många forskare nu tvekar att söka forskningsmedel. Dock har många av regeringens åtgärder redan stoppats eller fått stämpel som tillfälliga efter kritik från kongressen, liksom av andra personer och organisationer.

Rush D. Holt är direktör för myndigheten American Association for the Advancement of Science och tidigare demokratisk kongressledamot. Han menar att de vidtagna åtgärderna är exempel på beslut av en administration utan politisk erfarenhet. De bör därför ses som nybörjarfel. Oavsett hur det är med den saken bör vetenskapssamhället ljudligt protestera och tydligt påtala att sådana åtgärder inte får bli permanenta, menar han.

På längre sikt är det mer oroande, menar Holt, med listan över blivande myndighetschefer. Den visar en total frånvaro av personer med akademiska meriter eller personer som visat förståelse för vetenskapliga frågor, i alla fall hittills. Avsaknaden av experter kan vara förödande för landet om det skulle inträffa en katastrof eller liknande situation, poängterar han.

Grant MacIntyre, tidigare jurist vid Environmental Protection Agency, påtalar att utbytet av personal i samband med ett presidentbyte alltid är ett problem för myndigheter. Men, den amerikanska allmänheten har blivit van vid att myndigheterna t.ex. ger råd via twitter. Detta kommer nu att få ett abrupt slut.

Läs i The Chronicle of Higher Education om brist på akademiska meriter i Trumps regering


Teresa May vill utveckla alternativ till universiteten

En rad prestigefyllda ”Institutes of Technology” ska inrättas i Storbritannien. Syftet är enligt regeringen att skapa trovärdiga alternativ till akademiska studier för ungdomar. För ändamålet avsätts 170 miljoner pund (motsv. SEK 1,9 miljarder).

Den nya satsningen är en del i regeringens industriella strategi som Teresa May presenterade den 23:e januari. Premiärministern menar att den tekniskt inriktade utbildningen i landet behöver en rejäl förändring. Hon säger att regeringen vill ”level the playing field” för dem som inte väljer att studera på universitet. En förbättrad tekniskt inriktade utbildning ses som en central del i planen för tiden efter Brexit.

Teresa May anser, enligt en källa nära regeringen, att det vore oklokt att tvinga in ungdomar som inte är motiverade för akademiska studier i den tvångströja (straitjacket) som universitetsstudier innebär. De riskerar att få en examen med tveksamt värde men drunkna i studieskulder. Det är särskilt allvarligt när “… we have a chronic shortage of British plumbers and engineers”.

Det nya anslaget ska användas till utbildning på hög nivå i naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik. De nya utbildningarna ska ersätta tusentals befintliga program, varav många enligt regeringen är av låg kvalitet. De tekniska instituten ska erbjuda en kärna med 15 tekniska program som ska anpassas till det lokala näringslivets behov.

Företrädare för de brittiska universiteten är tveksamma till satsningen. De menar att de avsatta medlen skulle göra bättre nytta för att förbättra samverkan mellan universitet och högskolor som redan idag erbjuder professionellt inriktad teknisk och praktisk (vocational) utbildning.

Läs i Times Higher Education om satsningen på Institutes of Technology i Storbritannien



 

Nyheter i korthet


USA: Undervisningen viktigast för studenternas studieresultat

Hur studenterna lyckas med sina studier beror till stor del på hur lärarna undervisar. Det hävdar the American Council on Education. Lärosätena måste stödja lärarna så att de i sin tur kan hjälpa studenterna. Rapporten pekar ut fem arbetssätt som gynnar studenter: Transparens – tydlig information om vad kursen innebär och hur examinationen går till; Bra pedagogiska metoder – t.ex. aktivt lärande; Examination – successiv bedömning istället för sluttentamen; Aktivt studentdeltagande; och Sammanhang i bl.a. inlämningsuppgifter och andra kursmoment.

Läs i Inside Higher Education om betydelsen av bra undervisning


Indien: Lista över erkända vetenskapliga tidskrifter ska höja forskningens kvalitet

University Grants Commission i Indien publicerade nyligen en nationell lista över godkända vetenskapliga tidskrifter. Syftet är att höja kvaliteten på vetenskapliga publikationer och att blockera prispressande tidskrifter, s.k. predatory journals. Dessa tar emot artiklar mot avgift, utan att erbjuda nödvändig kvalitetskontroll (peer review). Tidigare godkändes tidskrifterna lokalt, av varje universitet. Endast vetenskapliga artiklar publicerade av de godkända tidskrifterna ger i fortsättningen möjlighet till akademisk anställning och karriär i Indien. Totalt omfattar listan drygt 38 000 tidskrifter.

Läs i University World News om den indiska listan över erkända vetenskapliga tidskrifter


USA: För snäll betygsättning gör betygen otillförlitliga

En tuffare betygsättning förefaller att ge studenterna mer rättvisande betyg. En förklaring kan vara att snällhet i när betygen sätts (leniency) inte är orsaken till, utan en effekt av, dålig tillförlitlighet i betygsättningen. Det framgår av en analys av drygt 50 000 studenters kursbetyg vid ett lärosäte i USA. Om betygsättningen är enkel att göra är det enligt rapporten främst symptom på dåliga modeller för bedömning. Om snällheten i betygsättningen minskar, leder det enligt analysen till mer korrekt bedömning.

Läs i Inside Higher Educatuion om effekterna av snällhet i betygssättning


Bangladesh: Arbetslöshet bland högskoleutbildade underblåser extremism

Forskare varnar för att antalet arbetslösa akademiker har ökat de senaste åren. De riskerar att bli alienerade från familj och det övriga samhället. Risken är att de vänder sig till ideologiska alternativ, t.ex. religiös extremism. Totalt är ungdomsarbetslösheten i Bangladesh drygt 13 procent. Bland unga med högskoleutbildning är den dock drygt 16 procent mot 7 procent bland dem med (enbart) gymnasieutbildning. Problemet är att många företag istället för personer med inhemsk högre utbildning anställer yrkesutbildade från grannländerna.

Läs i University World News om att antalet arbetslösa med högre utbildning ökar i Bangladesh

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |