Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:5

2017-02-10

Innehåll

Studenterna i Norge måste ha egen PC och i Storbritannien krävs mer teknikstöd

Høgskolen i Oslo og Akershus och flera andra lärosäten i Norge inför krav på att studenterna ska ha egen bärbar PC. Det gäller även vid examen. De nya kraven kan ställas sedan regeringen 2016 ändrade föreskrifterna.

Också Universitetet i Bergen inför kraven fr.o.m. nästa läsår, medan Høgskolen i Sørøst-Norge valde att starta redan inför höstterminen. Motivet var att lärosätet varken hade datasalar eller andra resurser för digitala examina.

Ordföranden i Norsk studentorganisasjon, Marianne Andenæs, var positiv till de ändrade föreskrifterna när de infördes. Samtidigt menade hon att kraven inte får gå ut över dem som inte har råd med en ny PC: ”Vi vil understreke at dette ikke kan gå utover gratisprinsippet, og det må fortsatt være institusjonenes ansvar å legge til rette for de studentene som ikke har det nødvendige utstyret”.

I Storbritannien krävs fortsatt arbete utifrån redan gjorda investeringar i teknikstöd till lärande. Om det inte sker blir landet omsprunget av Australien och USA. Det säger de brittiska lärosätenas gemensamma organisation för digital service, Jisc, i en ny rapport.

Rapporten refererar till en meta-analys från USA av ca 150 projekt där kursplaner byggts om och baserats på teknikstöd till lärandet. I tre fjärdedelar av projekten uppnåddes bättre studieresultat, och i en tredjedel av fallen minskade undervisningskostnaderna med i genomsnitt drygt 30 procent.

Rapporten från Jisc beskriver också resultat från Australien där avbrotten minskade från 18 till 12 procent. Det uppnåddes genom användning av s.k. learning analytics, dvs. IT-stödd insamling, bearbetning och analys av uppgifter om studenternas framsteg samt den kontext där lärandet ägde rum.

Läs i tidskriften Khrono om kraven att studenter i Norge ska ha egen PC

Läs i Times Higher Education om behovet av teknikstöd för studenternas lärande


Det är inte bortkastad tid att söka externa forskningsmedel

Forskare använder mycket tid till att söka forskningsmedel. Denna är dock inte bortkastad, även om ansökningar inte beviljas. För många innebär ansökningarna en ämnesmässig utveckling. Det visar en enkätundersökning genomförd av NIFU (Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning).

Rapporten analyserar tids- och resursanvändningen bland forskare som sökte forskningsmedel hos Norges forskningsråd 2016. Genomsnittligt tar det fyra veckors arbete för en huvudsökande och en vecka för partner att ta fram en ansökan. Beräkningen bygger på forskarnas egna uppskattningar och varierar beroende på finansiär.

Mest tid kräver ansökningar om att få inrätta ett s.k. Senter for fremragende (framstående) forskning – upp till 20 veckor.  Generellt gäller dock, hävdas i rapporten, att ju större belopp som söks, desto längre tid tar ansökan. Den största kostnaden är forskarnas tid. Resor, möten och andra tjänster medför närmast försumbara kostnader.

Många forskare menar att arbetet med ansökningarna varit nyttigt även om de inte fått pengar. Arbetet har både gett ökade kunskaper i ämnet och underlag som kan återanvändas vid framtida ansökningar. Hälften av de deltagande forskarna menar att ansökningsarbetet genererat nya projektidéer. Knappt hälften konstaterar att arbetet stimulerat samarbete med andra forskare.

I enkäten ombads respondenterna att ange hur arbetet med ansökningar skulle kunna effektiviseras. Mer än var tredje menade att en tvåstegsprocess med enkla skisser i den första omgången skulle minska tiden påtagligt. Ungefär lika många menade att tidsåtgången skulle minska rejält om utlysningarna tydligare angav bedömningskriterier och premisserna för behandling av ansökningarna.

Läs på Nifus hemsida om att tid för ansökningar om externa forskningsmedel är väl använd


Internationella studenter får ökat självförtroende men överskattar sin egen förmåga

Universitetslärare anser att internationella studenter inte är särskilt framstående i flera av utbildningens viktigaste moment. Det visar en enkät till omkring 200 studenter (huvudsakligen från Kina) och lika många lärare. Forskarna identifierade 22 viktiga moment i utbildningen, bl.a. att leda diskussioner, att göra skriftliga tentamina (essay exams) och att skriftligt redovisa sina åsikter.

Studenterna värderade sig själva betydligt högre än vad lärarna gjorde.  Studenterna hade särskilt hög uppfattning om sin förmåga att bl.a. förstå föreläsningarna, använda källor och undvika plagiering.

Också ifråga om vilka moment som var särskilt viktiga skilde sig uppfattningar åt. Bland lärarna var det t.ex. 94 procent som ansåg att det är viktigt att ställa frågor under föreläsningarna, medan motsvarande andel bland studenterna var 82 procent.

Nigel Caplan vid University of Delaware menar att även om skillnaderna inte är stora finns det anledning till eftertanke. Skillnaderna kan bero på olika kulturer: “critical thinking and problem-solving may also be new tasks … It’s not that students are incapable of it; they’re smart students. They’re just not used to approaching academic material in that way.”

En studie vid Leuphana University Lüneburg i Tyskland tyder på att de som har studerat utomlands har en högre tilltro till sin egen förmåga än de som fortsatte studierna på det egna lärosätet. Förmågan gällde bl.a. att genomföra svåra uppgifter och hantera motgångar. Undersökningen omfattade drygt 200 studenter.

Den tyska studien noterade också att de som studerade utomlands tenderade att ha fler sociala kontakter och att detta verkade förstärka utvecklingen av studenternas tilltro till sin egen förmåga.


Läs i Times Higher Education om internationella studenters självförtroende

Läs i Times Higher Education om hur studier utomlands ökar självförtroendet


Forskarutbildningen i Kina blir mer och mer lik den amerikanska

Den tidigare sovjetiska modellen för forskarutbildning i Kina håller på att bytas ut mot en amerikansk modell. Det visar Futao Huang, professor vid Hiroshima University och verksam vid University College London. Han menar att det fortfarande finns spår av de idéer som kom från Sovjetunionen, men att den amerikanska modellen har haft ett allt större inflytande sedan mitten av 1990-talet.

Den nuvarande forskarutbildningen är i likhet med motsvarande utbildning i USA uppbyggd på kurser utifrån en studieplan. Utbildningen avslutas med en sammanfattande examen och framläggning av en avhandling.

Mellan åren 1995 och 2014 mer än sexdubblades antalet nyantagna doktorander i Kina. Flest avhandlingar skrivs inom områden som teknik, naturvetenskap och medicin. Utbildningen inom samhällsvetenskap, t.ex. företagsekonomi (management), juridik och nationalekonomi (economics), utgör dock en allt större andel av den totala forskarutbildningen.

Enligt den sovjetiska modellen var ansvaret för forskarutbildningen delat. Universiteten stod framförallt för utbildningen, medan forskningsinstitut stod för forskningen. Övergången till det nya systemet har flera förklaringar. En är sammanslagning av universiteten och forskningsinstituten till större s.k. bredduniversitet.  Vidare har genomförandet av en nationell politik och strategi för att skapa flera universitet av världsklass påverkat övergången. Slutligen har satsningen på massutbildning (massification) spelat en viktig roll, särskilt sedan 1998.

Artikeln pekar på flera stora utmaningar i den kinesiska forskarutbildningen. Dit hör ökad marknadsorientering och minskad styrning från regeringen, liksom bristen på mekanismer för kvalitetskontroll.  Vidare är akademisk korruption ett problem.  Ett exempel är hur universiteten lägger pengar på att förmå granskande instanser att godkänna ansökningar om att få driva forskarutbildning.

Läs i Inside Higher Education om forskarutbildningen i Kina


Problemen med falska examensbevis och falska universitet fortsätter

University of Wexford och University of Palmers Green är påhittade universitet. Icke desto mindre har de webbplatser som ser ut som verkliga universitet. I Storbritannien har flera sådana hemsidor stängts ned, men examina från dessa universitet existerar fortfarande. Det skriver Thomas Lancaster vid Staffordshire University.

Nyligen stängdes, bara i England, 40 hemsidor som erbjöd falska och värdelösa examina. Många av dessa hemsidor stängdes ned av Higher Education Degree Datacheck – en för universiteten gemensam organisation vars syfte är att värdera examina.

Men detta är bara toppen på ett isberg, konstaterar Thomas Lancaster. Nya falska universitet dyker upp hela tiden. Att starta ett påhittat universitet är enkelt. Det gäller bara att hitta ett trovärdigt namn och sedan fylla webbplatsen med lämplig text. Den kan t.ex. kopieras från existerande universitet.

Lancaster konstaterar att falska universitet och examensfabriker (degree mills) arbetar med olika grad av förfining. Vissa hävdar att de kan utfärda examina baserat på livserfarenhet, medan andra ger ”studenterna” arbetsuppgifter som sedan inte rättas eller bedöms. Andra ”lärosäten” skapar webbplatser som ser riktiga ut och utfärdar falska antagningsbesked. Det finns också falska universitet som helt enkelt säljer utlåtanden eller liknande.

En ny och mer omsorgsfullt utarbetad ”affärsmodell” har nyligen dykt upp. Den innebär att det falska universitetet tar ut avgifter (subscriptions) och låtsas att deras examina är legitima. Det finns även universitet som erbjuder sig att ”verifiera” att deras examina är äkta och kopplar dem till falska jobbreferenser. Listan på uppfinningsrikedom är oändlig och kräver stor försiktighet av användarna, konstaterar Thomas Lancaster.

Läs på webbplatsen för The Conversation om hur falska universitet arbetar


Stora satsningar på kvalitet i budgeten för Indiens högre utbildning

I sin senaste budget inrättar den indiska regeringen en självständig myndighet för universitetens och högskolornas antagningsprov.  Vidare avsätts särskilda medel till innovationer på gymnasieskolenivå för att stödja likvärdighet i tillträde till högre utbildning, inklusive jämställdhet mellan könen.

Till de lösningarna som den nya fonden ska stödja hör satsningar på IT i lärandet. Särskilda insatser ska riktas till närmare 3 500 geografiska områden som identifierats som s.k. Educationally Backward Blocks. De har bl.a. särskilt låg läskunnighet bland kvinnor.

Budgeten för högre utbildning blir motsvarande SEK 44 miljarder av en total budget för utbildning på SEK 104 miljarder. Det betyder en ökning med närmare 10 procent jämfört med året innan. De som gynnas mest av satsningarna är de 23 Indian Institutes of Technology och lika många National Institutes of Techonology. Dessa lärosäten har tidigare fått omkring en fjärdedel av den totala budgeten för högre utbildning. Andelen ökar nu till en tredjedel.

Extra medel till särskilt prestigefyllda lärosäten ges till dem som är inriktade på medicin, teknologi och management. Syftet är att lyfta vissa till världsklass. Deras status blir troligen ”Institutes of Eminence”.  De lärosäten som håller särskilt hög kvalitet ska ges ökad autonomi, såväl administrativt som akademiskt. Vilka lärosäten som blir aktuella ska avgöras utifrån ackreditering och rankning.

Samtidigt med de ökade anslagen till de främsta lärosätena kräver regeringen att dessa ökar sin antagning med minst 100 procent under de närmaste fem åren. Det kommer enligt bedömare att bli mycket svårt då lärartätheten hittills har varit hög, liksom de direkta kontakterna mellan studenter och lärare.


Läs i UniversityWorld News om den indiska satsningen på högre utbildning

 

Nyheter i korthet


Världen: Det är global kompetens som ska eftersträvas – inte globalt medborgarskap

Att eftersträva globalt medborgarskap (global citizenship) för dem som genomgått högre utbildning blir missvisande. Forskare i Sydafrika menar att begreppet de senaste åren förekommer allt oftare när lärosäten talar om internationalisering. Lärosätena bör hellre tala om att utbilda studenter med global kompetens. Forskarna menar dessutom att den rådanade terminologin både är nedlåtande och exkluderande i relation till utvecklingsländerna på södra halvklotet. Den visar brist på respekt för icke-västerländska värderingar, normer och standarder.

Läs i Times Higher Education om begreppet globalt medborgarskap


Finland: Regeringen satsar 25 miljoner euro på högskoleutbildningen

Den finska regeringen har anslagit 25 miljoner euro (motsv. SEK 237 miljoner) för att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Satsningen är en del av regeringens spetsprojekt som kallas En snabbare övregång till arbetslivet.  Med hjälp av anslaget ska antagningen utvecklas, liksom flexibla studievägar och modernare lärandemiljöer. Regeringen har beviljat anslag till 17 av de 43 ansökningarna. Totalt ansökte lärosätena om 73 miljoner euro. Ett villkor för att få anslag var att flera lärosäten skulle samverka.

Läs på finska undervisnings- och kulturministeriets webbplats om kvalitetsutveckling av högre utbildning


Thailand: Nytt ministerium bildas för högre utbildning

Regeringen i Thailand ska uppgradera utbildningsministeriets avdelning för högre utbildning till ett eget ministerium. Syftet är att höja utbildningens standard: "Our higher education system is facing a crisis,"säger förre ordföranden för landets rektorskonferens.  En orsak till krisen är brist på finansiering. Till problemen hör också ett överskott på examinerade inom samhällsvetenskap och ett underskott inom teknologi och yrkesinriktad utbildning. Vidare har en tidigare satsning på autonomi lett till att varje lärosäte har skapat sina egna regler.

Läs i Bangkok Post om det nya ministeriet för högre utbildning


Norden: Studenterna i Danmark får högst studiestöd

Studenter i Danmark kan få 27 000­–40 000 kronor mer i studiestöd per år än studenter i Finland, Norge och Sverige. Det visar en gemensam nordisk rapport. Den täcker åren 1983/84–2015/16. Också Färöarna, Grönland och Åland ingår i rapporten, men för dessa länder/regioner finns uppgifter inte för alla år. Om det samlade studiestödet sätts i relation till en industriarbetares årslön före skatt motsvarar studiestödet 20 procent i Norge och 27 procent i Finland.

Läs den nordiska rapporten om studiestöd här

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |