Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:6

2017-02-17

Innehåll

29 000 studenter i Norge har berättat om sina studier och satt betyg på utbildningen

Studenterna i Norge använder i genomsnitt 35,5 timmar per vecka till studier. Det är en liten uppgång sedan de två föregående åren då motsvarande värden var 35 respektive 34,4 timmar. I genomsnitt är drygt 17 timmar organiserat lärande och närmare 19 timmar självstudier. Till detta kommer drygt 7 timmars betalt arbete vid sidan av studierna.

Uppgifterna kommer från den s.k. Studiebarometret 2016 som kvalitetsorganet NOKUT gjort på uppdrag från regeringen. Närmare 29 000 studenter har satt betyg på olika aspekter av sin utbildning. Studiebarometret görs årligen och detta är den fjärde omgången. En analys av årets resultat visar att förändringarna gentemot förra året är små.

Polisutbildningen i Norge har landets mest nöjda studenter. På en skala mellan 1 och 5 ger de utbildningen ett genomsnittligt betyg på 4,7. Minst nöjda är studenter på den femåriga utbildningen till grundskollärare. Deras genomsnittliga betyg är 3,5.

Totalt är 77 procent av studenterna nöjda eller mycket nöjda med utbildningen som helhet. De upplever att lärarna har tydliga förväntningar, bl.a. på att studenterna förbereder sig för och deltar aktivt i utbildningen. Vidare menar drygt hälften av studenterna att lärarna har höga ambitioner för dem, medan bara 12 procent menar att de inte har det.

Ordföranden i Norsk studentorganisation, Marianne Andenæs är kritiskt till vissa mönster som är oförändrade sedan tidigare undersökningar: ”For fjerde år på rad viser studiebarometeret at studentene er minst fornøyd med medvirkning, undervisning og veiledning. Nå må institusjonene gjøre noe med dette.”

Läs i tidningen Universitas om hur nöjda studenterna i Norge är med sin utbildning

Läs i tidningen Universitas om hur mycket tid studenterna i Norge använder till sina studier


Inkubatorer kan ge oväntade negativa effekter på lärosätena

Etablering av en inkubator (”företagskuvös”) vid ett lärosäte kan medföra att kvaliteten i patent minskar liksom inkomsterna från dem. Det antyder en ny amerikansk studie.  Bakgrunden till studien är det stora intresset för att starta inkubatorer.  Syftet är i många fall att flytta ut arbetet med innovation från ”the ivory tower and into the marketplace”. Ett annat syfte kan vara att förbättra finansieringen med inkomster från licensiering av patent.

Studien omfattade 55 000 patent uttagna 1969–2012 vid amerikanska universitet. Författarna bakom studien undersökte hur ofta dessa patent citerades i senare patent, för att få ett mått på kvalitet, och vilka inkomster patenten gav.  De förväntade sig att inkubatorer skulle ge högre kvalitet och ökade inkomster. De iakttagna mönstren antyder dock att inkubatorer konkurrerar med lärosätenas kontor för teknologiöverföring om resurser, men också med andra aktiviteter på lärosätena.

De iakttagna negativa effekterna betyder enligt författarna inte att inkubatorer generellt sett har en negativ inverkan. Men, resultaten antyder att etablering av en inkubator kan påverka lärosätets tankesätt. Det handlar om effekter av dolda kostnader som etableringen kan medföra. Exempelvis kan medel till forskningen styras om till innovation.

Studien har väckt en hel del kritik. Kritikerna menar att alla lärosäten är uppbyggda på olika sätt. Så kan det t.ex. saknas kopplingar mellan finansiering, inkubatorer och beslut om patentering. Det är inte heller givet att antal uttagna patent är ett bra närmevärde för innovationer.  Vidare kan unga lärosäten ha större tryck när det gäller patent, medan äldre är mer selektiva ifråga om vad de patenterar.

Läs i Inside Higher Education om negativa effekter av inkubatorer


Lärarutbildningen i USA behöver satsa mer på studenternas praktik

Låga lärarlöner, brist på utbildade lärare, svårigheter att rekrytera studenter och ökade krav på resultat från samhällets sida. Problembeskrivningen skulle kunna gälla den svenska skolan, men handlar om USA. Där har en arbetsgrupp inom organisationen American Association of State Colleges and Universities (AASCU) lagt fram en rapport om situationen för landets lärarutbildning.

Rapporten bygger på en undersökning bland rektorer, dekaner m.fl. Den identifierar en rad utmaningar för lärarutbildningen. Till dessa hör inte minst att så många utanför lärarutbildningen ställer krav på den.

Arbetsgruppen lyfter fram en rad åtgärder som lärosätena bör vidta. Av intresse för svenskt vidkommande är bl.a. ökat stöd för lärarkandidaternas praktik. Bland annat måste personalen inom lärarutbildningen få möjlighet till ökade kontakter med skolorna. Det kan enligt arbetsgruppen bl.a. ske genom att kriterier för befordran justeras så att kontaktarbete uppvärderas vid sidan om forskning.

Vidare måste lärosätena bli mer strategiska i sitt arbete med att rekrytera studenter till lärarutbildningen. Bland annat bör särskilt duktiga studenter identifieras. Det kan gälla på gymnasienivå, men också under deras första år på lärosätet och inom ämnesområden där bristen på lärare är särskilt stor.

På nationell nivå lyfter arbetsgruppen bl.a. fram att till finansiering av lärarutbildning bör det kopplas ett krav på långsiktigt samarbete med ett rektorsområde (school district) med stora problem. Vidare måste den federala nivån låta bli att inskränka det akademiska ansvaret eller det delstatliga engagemanget i utformning av program och kursplaner.  Ytterligare ett förslag är att efterskänka studielån till lärare som åtar sig att undervisa i distrikt med stor missgynnad befolkning eller ämnesområden med stor lärarbrist.

Läs på webbplatsen för lärarutbildningsorganisationen AASCU om lärarutbildningens situation i USA


IBM och plattformen eLearnAfrica ska höja utbildningsnivån i Afrika

IBM ska ge 25 miljoner afrikaner datorkompetens under de kommande fem åren. Initiativet  ska öka IT-kunskaperna och ge vidareutbildning inom bl.a. programmering. Fler ska kunna få jobb inom vad som kallas ”New collar jobs”, dvs. en rad nya yrken inom områden som cybersäkerhet, artificiell kompetens och moln-datakunskap.

Utbildningarna ska genomföras via fritt tillgängliga digitala lärandeplattformar. IBM investerar 70 miljoner USD (motsv. SEK 628 miljoner). För att få utbildningarna erkända samarbetar IBM med FN:s utvecklingsprogram, UNDP. En bakgrund till initiativet är att närmare 20 procent av Afrikas befolkning är 15-24 år. Dessutom är det t.ex. endast sex procent av ungdomarna i länderna söder om Sahara som studerar inom högre utbildning, jämfört med det globala genomsnittet på 26 procent.

Via Afrikas största lärplattform, eLearnAfrica, ska totalt 10 miljoner studenter ges möjlighet till nätbaserade studier. Förutom att ge möjligheter till studier för studenter från olika länder och regioner ska initiativet även stödja universiteten i utvecklingen och användningen av eLearnAfrica och andra digitala lärplattformar. Det ska bli möjligt genom en överenskommelse mellan 380 medlemmarna från 46 länder i Association of African Universities (AAU).

Fördelarna med eLearnAfrica är att den kan användas på mobiltelefoner, vilket är det vanligaste sättet att använda internet i Afrika. Systemet anses också vara kostnadseffektivt och anpassningsbart för såväl universitet som studenter. Etienne Ehouan Ehile, generalsekreterare i AAU, menar att en stor fördel med eLearnAfrica är att tillgången till systemet är flexibel.

Läs i The Pie News om IBM och UNDP:s utbildningsprogram i datakunskap för unga i Afrika

Läs i University World News om nya nätbaserade högre utbildningar i Afrika


Yttrandefriheten begränsas både av universitet och studentkårer i Storbritannien

På nio av tio universitet i England har yttrandefriheten inskränkts. Det hävdas i en undersökning, genomförd av nättidskriften Spiked. Undersökningen, som har fokus på studenterna snarare än på akademisk frihet, kallas The Free Speech University Ranking (FSUR). Den bygger på enkätsvar från 115 lärosäten. Bakom inskränkningarna står enligt FSUR universitetsledningar eller studentkårer.

Inskränkningarna kan enligt FSUR handla om flera olika åtgärder. Dit hör direkta restriktioner mot att tala offentligt om, eller öppet propagera i vissa frågor. Specifika ideologier, politiska riktningar och trosuppfattningar berörs också. För vissa böcker, föreläsare och ord finns restriktioner. Även vissa typer av klädsel som anses kunna väcka anstöt har förbjudits.

Spikes har gett universiteten grönt, gult eller rött ljus. Rött ljus gavs till 23,5 procent av lärosätena. Det är en ökning jämfört med året innan då 15 procent fick rött ljus. Endast tre lärosäten fick grönt ljus: University of Wales Trinity Saint David, the University of Buckingham och the University of the West of Scotland.

Också studentkårer inkluderades i undersökningen. Av dessa fick 64 procent rött ljus. Trots det var det 16 studentkårer som fick grönt ljus, jämfört med 12 universitetsledningar.

Tom Slater, ansvarig för undersökningen på Spiked, lyfter fram att studentkårer censurerat ord eller framställningar som är negativa mot transpersoner (transphobic speech) och tvingat fram användning av pronomen som är genusneutrala. Dock visar tidskriftens undersökningar att de flesta policyer på området inte härrör från studentkårerna utan kommer från universiteten själva.

Slater lyfter fram att de mest restriktiva lärosätena är Swansea University, University of Oxford, University of Edinburgh, Newcastle University och Cardiff University.

Läs i Times Higher Education om att brittiska lärosäten och studentkårer använder censur


Universitetslärare i Turkiet hotas med lynchning

Avsatta universitetslärare fängslas godtyckligt och hindras från att kontakta sin advokat, de får sina pass och kreditkort blockerade och hindras från att arbeta inom akademin hemma eller i andra länder, nekas pension eller utsätts för mobbning och hot om lynchning. Det är vardagen i Turkiet.

Webb-tidningen University World News har tagit del av flera personliga berättelser om situationen för universitetslärare. En av dem är Sedat Laçiner, professor i internationell politik och expert på bekämpande av terrorism. Han har varit rektor för Çanakkale Onsekiz Mart University, nära Gallipoli.

Sedat Laçiner fängslades den 20 juli 2016, efter försöket till militärkupp. Han har inte fått veta vad han anklagas för, men berättar att han tidigare öppet kritiserat regeringen. Den turkiska åklagaren har hemligstämplat hans akt och vägrar att ge några detaljer. Detsamma gäller enligt Laçiner tusentals andra som också fängslats efter kuppförsöket.

nligt källor I Turkiet avsattes nyligen ytterligare 330 lärare och forskare från sammanlagt 58 av Turkiets 191 universitet. Totalt har drygt 4 800 lärare och forskare avsatts efter kuppförsöket. Mest berörda Süleyman Demirel University (193 avsatta) och Istanbul University (192 avsatta). Sexton av de avsatta har återinsatts i tjänst.

En av de 330 som avsattes nyligen är Eda Erdener, gästforskare i antropologi vid Pomona College i USA. Hon berättar för University World News att extrema nationalister har försökt lyncha universitetslärare på deras arbetsplatser. Själv tvingades hon avgå i mars förra året efter att ha undertecknat en petition från Academics for Peace. I förra veckan avskedades hon och blev då bl.a. av med pensionsrättigheter.

Läs i University World News om situationen för universitetsanställda i Turkiet



 

Nyheter i korthet


USA: Manlig dominans bland doktorander är särskilt tydlig inom elitprogram

I USA är i genomsnitt 46 procent av dem som avlägger en doktorsexamen (PhD) kvinnor, professionsutbildningar undantaget. Kvinnorna är dock underrepresenterade i många ämnen. Anledningen till den ojämna fördelningen är bl.a. könsuppdelningen mellan ämnen och utbildningarnas prestige. I en studie beskrivs segregation pga. prestige som relativt svag, medan segregation beroende på ämnesområde är betydligt starkare. I många s.k. elitprogram är det sex procent fler män, men inom t.ex. matematik är det 50 procent fler män.

Läs i Inside Higher Education om antalet män och kvinnor som doktorerar i USA


Erasmus: Svårt för utbytesstudenter att skaffa vänner i värdlandet

Omkring 40 procent av Erasmus-studenterna upplevde att värdlandets studenter inte var intresserade av att ha kontakter med dem. Omkring 33 procent menade att det inte fanns tillräckliga möjligheter att mötas och 23 procent ansåg att skillnader i livsstil var ett hinder för att få internationella vänner. Det visar en undersökning från Erasmus Student Network (ESN). Drygt 12 000 hemvändande Erasmus-studenter har svarat på enkäten från ESN. Organisationen föreslår bl.a. att lärosätena ska satsa mer på buddy-system (lokala mentorer).

Läs i the PIE-news om brist på kontakt mellan utbytesstudenter och inhemska studenter


Storbritannien: Matematisk modell kan hantera bias vid peer review

En matematisk modell kan ge mer rättvisande bedömningar av bl.a. forskning och ansökningar om forskningsmedel. Modellen har utvecklats av matematiker vid universiteten i Warwick och Coventry.  Den tar hänsyn till kravnivån (standard) hos varje deltagare i bedömningspanelen och till vederbörandes erfarenhet inom ämnesområdet. Modellen testades på en tidigare omgång av ansökningar om forskningsanslag. Då beviljades 13 av 77 ansökningar. Enligt den nya modellen skulle bara 6 av de 17 ha beviljats, medan 7 andra skulle ha beviljats.

Läs i Times Higher Education om en matematisk modell för rättvisare peer review


USA: Donationerna till universitet och högskolor fortsätter att öka

Donationerna till universitet och högskolor i USA ökade år 2016 till 41 miljarder USD (motsv. SEK 368 miljarder). Det var en ökning med 1,7 procent jämfört med 2015. En tredjedel av donationerna kom från olika stiftelser och fonder, medan knappt 25 procent kom från alumner. Donationerna från privatpersoner minskade totalt sett, vilket anses bero på aktiemarknadernas nedgång. Mellan 2014 och 2015 hade donationerna från privatpersoner istället ökat med drygt 10 procent, troligen beroende på aktiemarknadernas uppgång.

Läs i Inside Higher Education om donationerna till universitet och högskolor i USA

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |