Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:7

2017-02-24

Innehåll

Brain drain i Frankrike värre än befarat

Många unga franska forskare återvänder inte till Frankrike efter att ha varit postdoc utomlands.  Till orsakerna hör brist på möjligheter att få anställning hemma, en kultur av rekrytering inom det egna lärosätet och relativt sett låga löner. Detta hävdas i en undersökning bland 400 unga forskare och lärare som hade arbetat utomlands efter att ha tagit examen åren 2003–2008.

Av dem som ingick i undersökningen arbetade 57 procent fortfarande utomlands efter tre år. Motsvarande värde i en undersökning som gjordes på 1990-talet var 7 procent.  De nya resultaten presenteras samtidigt som presidentkandidaten Emmanuel Macron driver linjen att Frankrike inte gör tillräckligt för att få tillbaka de mest begåvade yngre forskarna.

Behovet av internationell erfarenhet är en viktig orsak att lämna Frankrike. Det anser 65 procent av deltagarna i studien. Det betyder dock inte att sådan erfarenhet hjälper dem att få en anställning i Frankrike menar författarna till studien.  När de lämnar landet går de miste om viktig information om anställningsmöjligheter, eftersom rekryteringen till de flesta poster sker inom respektive lärosäte. Att arbeta utomlands minskar också chanserna att få anställning i Frankrike eftersom de flesta anställs under de första åren efter att de doktorerat, sällan senare.

Också de låga lönerna för forskare och lärare är ett problem: “Salaries are much higher elsewhere than those we offer in France, so this is a problem for recruiting mid-career researchers who have a proven track record,” säger professor Henri Berestycki , ansvarig för forskning vid Paris Sciences et Lettres.

Läs i Times Higher Education om att få unga forskare återvänder till Frankrike efter postdoc


‘March for Science’ handlar om allmänheten – inte om forskarna

Den 22:e april genomför forskare och deras supportrar i USA en demonstration för forskningen, March for Science. Syftet är att visa stöd för användning av vetenskap och för evidensbaserad forskning i politiken. Den stora marschen hålls i Washington D.C. men liknande marscher ska hållas runt om i USA.

Organisatörerna av marschen framhåller att de inte bara slåss för mer pengar till forskningen eller mer inflytande i politiken. Det handlar också om att öka medvetenheten om forskarnas arbete. En av organisatörerna, vetenskapsjournalisten Caroline Weinberg, intervjuas i tidskriften The Chronicle of Higher Education.

Caroline Weinberg menar att forskning handlar om att få fram sanningen. Vetenskapen måste enligt henne få större tyngd än personliga åsikter eller uppfattningar hos beslutsfattare. Det är ett av motiven för marschen. Ett annat är att skapa kontakt mellan forskarna och samhället. Allmänheten måste känna sig mer delaktig i forskningen och vilka problem den ska angripa.

Den kommande marschen har kritiserats för att den kan skapa en klyfta mellan forskare och lagstiftare. Caroline Weinberg säger att kritikerna har ett allt för kort perspektiv. Forskarna har under lång tid accepterat en anti-vetenskaplig politik. Det som händer nu är inget nytt. Nu är det tid för forskarna att stå upp för sitt arbete och för vetenskapen.

Caroline Weinberg säger vidare att den typ av forskning som hotas gäller sådant som intresserar allmänheten, t.ex. klimatförändringar. Omkring 40 procent av dem som redan har erbjudit sig att hjälpa till med marschen är forskare. Resten är sådana som stöder forskningen. Det handlar alltså inte om forskarna utan om forskningen.

Läs i the Chronicle of Higher Education om March for Science


Internationalisering av högre utbildning förändras när västliga länder sluter sig

Internationalisering av högre utbildning kommer att förändras i grunden. Orsaken är åtgärder som t.ex. införandet av restriktioner för inresa till USA från sju huvudsakligen muslimska länder, Brexit-beslutet och situationen i Polen och Ungern. Det skriver Philip G. Altbach och Hans de Wit vid the Center for International Higher Education, Boston College, USA.

Förutom nationella förändringar pekar Altbach och de Wit också på möjliga förändringar av EU:s mobilitetsprogram och program för forskningssamarbete genom t.ex. budgetnedskärningar. I USA står Fulbright-programmet inför stora nedskärningar av sin budget. Risken är stor, menar författarna, att internationalisering kommer att bli förbehållen rika och prestigefyllda lärosäten.

Även om de restriktioner av migration som nu är aktuella blir begränsade, kommer de västliga ländernas dominans inom internationaliseringen att brytas skriver Altbach och de Wit. Det kan komma att påverka också de mer än 200 internationella filialer som huvudsakligen länder i väst har etablerat i bl.a. muslimska länder.

De pågående förändringarna kan medföra att utvecklingsländer kan bli den nya scenen för internationalisering. Kina och Indien kan komma att förstärka sin politik för att rekrytera internationella studenter och lärare/forskare. Den redan nu synliga trenden mot ökat utbyte inom och mellan Asien, Latinamerika och Afrika skulle också kunna öka i styrka.

Författarna framhåller att internationalisering knappast kommer att försvinna som mål för lärosätena. Det beror bl.a. på att internationaliseringen blivit en viktig inkomstkälla under senare år. Huvudskälet är dock att inom akademin kommer det öppna samhället, respekten för skilda kulturer och global förståelse att bestå som ideal. Men vårt sätt att tänka om internationalisering kommer att förändras.

Läs i Times Higher Education om hur internationaliseringen kan komma att förändras


Minskat drickande men mer psykiska problem är hälsotrender bland finska studenter

Alkoholkonsumtionen bland studenter i Finland har minskat, särskilt bland männen. Andelen helnyktra universitetsstuderande har fördubblats sedan år 2000. Det sociala trycket på att använda alkohol är dock detsamma som tidigare. Det är några av resultaten som presenteras i rapporten Trender inom studenthälsan 2000–2016. Rapporten har tagits fram av Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS).

SHVS är en stiftelse som finansieras med bl.a. en hälsovårdsavgift från studenter och bidrag från universitetsstäderna. Stiftelsen har verksamhet på ett tiotal orter i landet. Undersökningen av universitetsstudenternas hälsa har gjorts fem gånger sedan år 2000 och högskolestudenterna har deltagit sedan 2008.

Målgrupp för hälsoundersökningen var universitets- och yrkeshögskolestuderande yngre än 35 år. I den gruppen har alkoholkonsumtionen minskat. Likaså har rökningen minskat, medan användningen av snus har ökat. När det gäller användning och test av droger ökade den fram till 2008, men har sedan återgått till den tidigare nivån.

Många studerande har psykiska problem. Andelen diagnostiserade depressioner och ångestsyndrom har ökat betydligt sedan år 2000. I undersökningen upplevde endast 66 procent av respondenterna att deras psykiska hälsa var bra eller mycket bra.

Stress är ett stort problem bland studenterna. En vanlig orsak är svårigheter att få grepp om studierna. Var fjärde studerande grubblar mycket över sina studier under fritiden. Det är vanligare med studierelaterad utmattning bland kvinnorna än bland männen.

Tillgången till studiehandledning har förbättrats jämfört med tidigare år. Nu anser 36 procent av studenterna att den handledning de fått var bra eller mycket bra, medan andelen tidigare varierade mellan 21 och 28 procent.

Läs på webbplatsen för Studenternas hälsovårdsstiftelse om hälsoundersökningen i Finland


Brittiska universitet uppmanas att motverka antisemitism på campus

Lärosäten i Storbritannien uppmanas att snabbt agera mot antisemitism på campus. Uppmaningarna kommer från organisationer för studenter och lärosäten, från parlamentsledamöter och från universitetsministern. Bakgrunden är en rad incidenter på campus under de senaste veckorna.

Bland incidenterna märks antisemitiskt klotter och märken med ”Rights for Whites” på studentbostäder vid University of Exeter förra veckan. Efter en undersökning har lärosätet kommit fram till att det handlade om ett olämpligt och stötande skämt. Också i Cambridge, Edinburgh, Glasgow, Sussex och University College London har det varit incidenter. Till exempel har flygblad som stödjer förintelseförnekaren David Irving hittats i Cambridge. Den geografiska spridningen och tidsmässiga koncentrationen tyder, enligt Union of Jewish Students, på någon form av samordning.

David Feldman, chef för ett institut för forskning om antisemitism vid University of London, fördömer de senaste incidenterna. Han menar att under de senaste åren har fokus i Storbritannien legat på den yttersta vänstern. Nu är det istället den yttersta högern som är i rörelse. En talesman för universitetens intresseorganisation – UUK – påpekar att lärosätena har en svår balansgång mellan att skydda studenterna från övergrepp (abuse) och intolerans, och att värna legitima protester och den fria yttranderätten.

Lady Ruth Deech, ledamot av överhuset, säger i en kommentar att attacker mot judiska studenter måste behandlas som ”kanariefågeln i kolgruvan”. Hon berättar att hennes föräldrar attackerades som judiska studenter före andra världskriget.  Sådana attacker skedde i Tyskland, Österrike och Polen långt före krigets utbrott.

Läs i The Guardian om antisemitiska incidenter vid brittiska universitet


Nu införs skärpta norska krav på högskolor som vill bli universitet

Kraven på de högskolor i Norge som vill bli ackrediterade som universitet eller vetenskaplig högskola höjdes vid årsskiftet. Också kraven för att få etablera nya master- eller doktorandprogram har höjts. Målet är enligt regeringen att ge studenterna ett bättre utbildningsutbud och skapa bättre forskningsmiljöer.

De nya kraven innebär att ett nytt universitet eller vetenskaplig högskola för det första måste erbjuda minst fyra doktorandprogram. För det andra ska doktorandprogrammen täcka in lärosätets ämnesprofil väl. För det tredje ska lärosätena visa att de över tid antar minst 15 doktorander per program. För det fjärde ska de som vill bli universitet visa att de utexaminerar i genomsnitt minst fem doktorer per år under en treårsperiod, vid minst två av programmen. Motsvarande krav om examinering för att bli vetenskaplig högskola är i genomsnitt minst fem doktorer per år.

De nya kraven annonserades av regeringen i propositionen (stortingsmelding) Konsentration for kvalitet under arbetsåret 2014/15. Kraven fastställdes av regeringen i juni förra året. Propositionen ledde till en rad fusioner mellan lärosäten runt om i Norge. Flera av de nya, fusionerade, lärosätena har som ambition att bli universitet. Till dessa hör Høgskolen i Sørøst-Norge, Høgskolen i Oslo og Akershus och Høgskulen på Vestlandet.

För att få etablera nya master och doktorandprogram krävs bl.a. större ämnesbredd än det som gällt enligt de tidigare reglerna, också ifråga om specialistutbildningar. Vidare krävs att de miljöer där programmen ska etableras redan är ämnesmässigt starka och att studierna ska bygga på aktuell forskning. Dessutom ska lärosätet kunna visa på kvalificerat samarbete både nationellt och internationellt.

Läs på Norska regeringens webbplats om nya krav för att ackrediteras som universitet

 


 

Nyheter i korthet


Tyskland: Lärosäten får tillgång till Elseviers publikationer trots att avtal saknas

Universitet och forskningsinstitut i Tyskland har åter fått tillgång till publikationer från förlaget Elsevier, trots att inget avtal har slutits. Som nyhetsbrevet tidigare rapporterat bröt de samordnade förhandlingarna med förlaget samman i slutet av förra året. En av knäckfrågorna gällde open access. Nu har tillgången till publikationerna återskapats. Elsevier säger att man förväntar sig en överenskommelse. En av de tyska förhandlarna har påpekat att publikationer numera kan delas på andra vägar än via prenumerationer.

Läs i Times Higher Education om förhandlingarna mellan förlaget Elsevier och de tyska lärosätena


Europa: Standardiseringen av högre utbildning ökar

En rad nya politiska initiativ pekar mot att standardiseringen av högre utbildning i Europa ökar. Även om det är nationell politik som styr, tyder gemensamma initiativ inom såväl skola som högre utbildning på ökad integration och standardisering. Exempel på sådana initiativ är arbetet med PISA-undersökningen. I en artikel från det norska forskningsinstitutet Nifu beskrivs utvecklingen. Bland annat pekar artikeln på hur standarder används som alternativ till övernationell (supranational) styrning.

Läs Nifus artikel om användning av standarder I styrning av europeisk högre utbildning


Frankrike: Brittiska universitet erbjuds etablera sig när Brexit genomförs

Université Paris Seine erbjuder brittiska universitet att etablera sig i Frankrike. Tanken är att en sådan etablering ska ge brittiska lärosäten en möjlighet att få tillgång till forskningsmedel från EU, men också möjligheter till utbyten och till samarbeten med franska kollegor.  Lärosätet, som egentligen är ett konsortium med en rad medlemmar, erbjuder bl.a. gratis mark för att bygga egna lokaler. Enligt företrädare för konsortiet har flera inofficiella kontakter tagits från brittisk sida.

Läs i Times Higher Education om ett franskt erbjudande till brittiska universitet


Genus: Forskarnätverk är viktigast för kvinnliga forskare

Att ha goda kontakter med forskarkollegor är viktigare för kvinnor än för män. Det visar en statistisk analys av sambandet mellan forskningssamarbete och vetenskapliga resultat. De kvinnliga forskare som ofta citeras tenderar att vara mycket framstående inom sina forskarnätverk. För män som ofta citeras finns inte motsvarande samband. Analysen omfattar omkring 30 000 forskare vid 17 medicinska forskningsuniversitet i USA. En slutsats är att kvinnliga forskare kan öka sin framgång om de uppmuntras att samarbeta inom sina forskarnätverk.

Läs i Times Higher Education om vikten av att kvinnor har goda kontakter med sina forskarkollegor

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |