Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:9

2017-03-10

Innehåll

Debatt om universitetslärares vänsterorientering i USA, UK och Nederländerna

Betsy DeVos, ny amerikansk utbildningsminister, anklagar lärare och forskare vid landets universitet och högskolor för indoktrinering. Enligt ministern talar lärarna om för studenterna vad de ska tro och tycka. Hennes uttalande har satt ny fart på debatten om vänsterorientering vid lärosäten i USA.

Många lärare har reagerat på uttalandet från DeVos. Inte över vänsterinriktningen som sådan, för den är belagd, men mot att studenterna skulle indoktrineras. Tidskriften Inside Higher education har gjort en genomgång av forskningen på området. Den visar på en övervikt för s.k. liberala sympatier framför konservativa sådana bland lärare och forskare vid amerikanska lärosäten. Samtidigt visar forskningen att konservativa studenter och lärare inte bara överlever utan lyckas bra inom akademin. Det finns inte heller några belägg för att vänsterinriktningen beror på att konservativa lärare diskrimineras.

I Storbritannien hävdar en rapport från the Adam Smith Institute att åtta av tio universitetslärare är vänsterinriktade (left wing). Enligt rapporten har andelen vänsterinriktade också stadigt ökat sedan 1960-talet. Särskilt få, konservativt inriktade lärare/forskare, finns inom samhällsvetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen. Författarna till rapporten varnar för att det kan uppstå grupptänkande (group think) vid lärosätena: ” … a dysfunctional atmosphere where key assumptions go unquestioned, dissenting opinions are neutralized, and favoured beliefs are held as sacrosanct."

I Nederländerna röstade partier på högerkanten nyligen igenom en motion i parlamentet om att undersöka huruvida det finns risk för självcensur pga. diskriminering mot konservativt inriktade lärare/forskare. Parlamentets beslut innebär att den nederländska vetenskapsakademin ska tillfrågas huruvida en begränsad mångfald kan innebära problem för akademin.

Läs i Inside Higher Education om anklagelser om vänstervridning vid amerikanska lärosäten

Läs i the Telegraph om varning för grupptänkande vid brittiska lärosäten

Läs i Times Higher Education om risk för självcensur i den nederländska akademin


Universiteten i Australien anklagas för att mörka uppgifter om sexuella trakasserier

Antalet sexuella trakasserier vid lärosäten i Australien är långt fler än vad de själva rapporterar. Det hävdar aktionsgruppen End Rape on Campus Australia i en rapport till den oberoende federala kommittén Australian Human Rights Commission. Gruppen hävdar att det har kommit närmare 600 anmälningar om sexuella trakasserier under de senaste fem åren, men att det bara lett till att sex  studenter stängts av.

Aktionsgruppens rapport innehåller exempel på sexuella trakasserier av olika slag vid flera stora och kända universitet i Australien. Av de anmälda fallen är 145 våldtäkter. Universiteten å sin sida hävdar att det bara handlar om sex stycken våldtäkter. Aktionsgruppen har även jämfört lärosätenas uppgifter med antalet våldtäkter på campus, 153, som anmälts till polisen i olika delar av Australien.

Catherine Lumby vid Macquarie University konstaterar att det faktum att en rapport överhuvudtaget behöver skrivas visar att många universitet misslyckas med att ta hand om sina studenter på rätt sätt. Hon menar att många universitet blundat för problem med sexuella trakasserier och sagt att detta inte är deras ansvar.

Annabelle Duncan, rektor på University of New England, konstaterar att utformningen av många av lärosätets policyer har varit en del av problemet. Universitetet har tidigare inte kunnat ta hand om dessa frågor på ett tillfredsställande. Nu är dokumenten reviderade och universitetet ska kunna ta hand om problemen säger hon.

För att råda bot på de sexuella trakasserierna har Universities Australia (SUHF:s motsvarighet) tagit initiativ till en landsomfattande kampanj som kallas Respect.Now.Always.

Läs i The Sydney Morning Herald om problemen med sexuella trakasserier vid Australiens lärosäten


Kritisk rapport om den norska publiceringsindikatorn avfärdas av regeringen som ”bomskott”

Den nationella publiceringsindikatorn i Norge – det s.k. tellekantsystemet – riskerar att premiera kvantitet före kvalitet. Regeringen bör se över systemet. Det skriver ett av regeringen utsett oberoende organ för granskning av redlighet i forskningen, Granskningsutvalget. Reaktionen från regeringen är mycket tydlig: ”Denne systemkritikken fra Granskingsutvalget er et bomskudd.”

Förslaget om att se över indikatorn kommer mot bakgrund av bl.a. ett uppmärksammat fall vid Universitetet i Agder (UiA).  En tidigare forskare vid lärosätet har under ett par år haft en onormalt omfattande publicering. Han har ensam svarat för närmare av 20 procent av publiceringen vid UiA. Under år 2013 var han medförfattare till ca 150 artiklar, många tillsammans med kinesiska författare.

Granskningsutvalget har tio ledamöter varav sex är aktiva inom akademin och övriga kommer från andra forskningsmiljöer. Utvalget menar att det är Kunnskapsdepartementet som har ansvar för systemet. Efter vad som hänt vid UiA bör departementet tillsammans med lärosäten och forskningsinstitutioner gå igenom situationen. Utvalget beteckna de vetenskapliga publikationerna som en slags valuta där antalet kan ge forskare och lärosäten fördelar i kampen om ekonomiska resurser och anseende.

Med den ökade inriktningen mot målstyrning blir antalet publikationer ett mått på produktivitet och, i strid med förutsättningarna, forskningskvalitet menar Granskningsutvalget. Det kan leda till att forskare och lärosäten gör oetiska prioriteringar. Exempel på sådana kan vara val av strategier för publicering. Kvantitet kan väljas före kvalitet.

Statsekreterare Bjørn Haugstad menar att andra incitament är långt viktigare än tellekantsystemet för forskarna när det gäller publicering. Granskingsutvalgets kritik kan möjligen riktas till lärosätena. De kan ha ekonomiska intressen av en stor publiceringsvolym.

Läs i tidskriften Khrono om kritiken mot den norska publiceringsindikatorn


EU överväger att låta Schweiz fortsätta inom programmet Erasmus+

EU-kommissionen har återupptagit förhandlingar om att Schweiz ska få delta i mobilitetsprogrammet Erasmus+. Detta gjordes sedan det schweiziska parlamentet strax innan jul 2016 antog en resolution angående främmande medborgare. I denna tas kvoterna för invandring bort. Istället måste arbetsgivare i sektorer eller områden med hög arbetslöshet erbjuda personer som bor och arbetar i Schweiz anställning innan de tillåts rekrytera personer från utlandet.

Under 2014 förhandlade Schweiz med EU-kommissionen om att fullt ut delta i Erasmus+ och Horisont 2020. Efter en folkomröstning i Schweiz, då majoriteten röstade för en striktare migrationspolitik, avslutade EU-kommissionen förhandlingarna. Samtidigt exkluderades landet från forskningsprogrammet Horisont 2020.  EU-kommissionen gav Schweiz valet att till den 7 februari i år antingen finna en lösning för den fria rörlighet eller uteslutas ur Horisont 2020.

Resolutionen gjorde att EU-kommissionen återupptog förhandlingarna. Efter ett möte i slutet av december fick Schweiz tillåtelse att åter delta i Horisont 2020. Men deltagande i Erasmus+ kommer ta längre tid att lösa. Förhandlingarna kan ta mer än ett år, menar en handläggare vid Schweiz EU-representation. Därför måste landet planera för egen finansiering av programmet för att kunna vara med från januari 2018 och framåt.

Sedan Schweiz förlorade status som programland och blev enbart ett s.k. partnerland har landet vidtaget ett antal åtgärder. Det har handlat om tillfälliga lösningar för att upprätthålla mobiliteten med övriga länder i Erasmus+. Bland annat har landet gått med på att betala både för inkommande och utresande studenter. Schweiziska universitet har dessutom tillåtits vara med i vissa samarbeten med andra länder, det som kallas strategiska partnerskap.

Läs i The Pie News om förhandlingar mellan EU och Schweiz om deltagande i Erasmus+


Ny kommitté i Danmark ska undersöka forskningens effekter.

Regeringen i Danmark vill ta reda på hur stora effekterna och vinsterna av offentliga investeringar blir för samhället. Den vill också veta hur grundforskning och tillämpad forskning bäst kombineras för att ge mest effekt och vinst. Regeringen har därför tillsatt en kommitté med företrädare för olika departement, kallad Analysprogrammet. Kommittén ska lämna en rapport i slutet av 2018.

Bakgrunden till regeringens initiativ är att internationell forskning visar på positiva samhällsekonomiska effekter av offentliga investeringar i forskning. Storleken på effekterna är dock okänd. Kommitténs uppgift är att genomföra en effektanalys av de statliga forsknings- och innovationssatsningarna. Det ska ge en grund för prioritering av landets forskningsmedel. Regeringens målsättning är att de samlade offentliga investeringarna i forskning och utveckling ska utgöra minst en procent av landets BNP.

Analysprogrammet ska främst behandla fem områden: Spridningseffekter av offentligt finansierad forskning via privat forskning och utveckling, vilka effekter främjande av forskning och innovation har, vilka effekter skattelättnader för privatfinansierad forskning ger, effekter av forskningsbaserad utbildning samt samhällsekonomiska effekter av offentligt finansierad forskning.

Kommittén leds av departementschefen (tjänsteman) vid Uddannelses- og Forskningsministeriet. I kommittén ingår företrädare för arbetsmarknads-, skatte- samt ekonomi- och inrikesministerierna. För att förstärka analysernas ämnesmässiga grund ska det bildas en expertgrupp bestående av välrenommerade forskare.

Till de frågor som ska belysas hör hur forsknings- och innovationsfrämjande åtgärder bidrar till att offentlig forskning används i danska företag. Vidare ska frågan om hur offentligt främjande av forskning och innovation direkt eller indirekt påverkar produktivitetsutvecklingen i samhället.

Läs på det danska Utbildnings- och forskningsdepartementets webbplats om analys av forskningens effekter

Läs uppdraget till Analysprogrammet om analys av forskningens effekter


Skandal kring tidigare regeringstjänstemän i Japan som fått jobb på universitet

Genom lobby-verksamhet har företrädare för det japanska utbildningsdepartementet skaffat jobb vid landets privata universitet till kollegor på väg att gå i pension. Fenomenet kallas amakudari. Det betyder ordagrant ”en skänk från ovan” men är enligt lag förbjudet sedan 2007. Lagen ska förhindra intressekonflikter mellan staten och den privata sektorn.

Skandalen har skapat stor frustration och har lett till att landets vice-minister för utbildning har tvingats avgå. Vidare har disciplinära åtgärder vidtagits mot sju tjänstemän vid departementet för medhjälp till amakudari.

Att systemet fortfarande tillämpas upptäcktes för en tid sedan av en oberoende kommitté. Experter menar att de fall som då kom fram kan sträcka sig tillbaka till 2009. De har påverkat debatten, eftersom den japanska regeringen nu genomför reformer för att få landets universitet att stiga i internationella rankningar.

Vissa experter på den offentliga sektorn menar att amakudari hindrar förändring och utveckling av universitetssektorn. Det finns dock ingen anledning att förbjuda systemet menar de. Det Japan framförallt behöver är att utveckla system som är transparanta. Byråkrater ska anställas på sina meriter, inte baserat på den makt de kan utöva genom tidigare kontakter.

Andra exporter framhåller att den pågående skandalen kan hjälpa till att förändra sektorn. Skandalen kan påvisa att byråkrater kan vara mycket värdefulla just när det gäller förändringsarbete. Exempelvis är behoven av internationalisering stora, men motståndet mot att ge fler kurser på engelska har varit stort.

För att avväpna kritiken publicerade utbildningsdepartementet nyligen en rapport om de nya amakudari-fallen på sin hemsida. Där erkänner man att departementet varit involverat i denna typ av anställningar.

Läs i University World News om skandalerna kring tjänstemän som hjälper andra till jobb inom universitetssektorn



 

Nyheter i korthet


Finland: Jobbens kvalificeringsnivå föreslås bli ny grund för finansiering av högre utbildning

Ett kvalitetskriterium för studenternas sysselsättning efter examen kan bli aktuellt som grund för finansiering av högre utbildning och yrkesutbildning i Finland. En av regeringen tillsatt arbetsgrupp föreslår att det kriterium som nu används för sysselsättning ska utvecklas. Det ska ta hänsyn till om de nyutexaminerade får arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Arbetsgruppen menar att en sådan finansiering är kvalitetsdrivande. Gruppen föreslår att uppgifter från högskolornas s.k. karriäruppföljningsenkät används vid beräkningen av finansieringen. Gruppen förslår att modellen införs under 2019.

Läs på det finska undervisningsministeriets webbplats om byte av sysselsättningskriterium vid finansiering av högre utbildning


Australien: Program som erbjuds på nätet kan göra så att plagiat inte upptäcks

Program för att avslöja plagiat fungerar inte på texter som har bearbetats med vissa typer av tjänster på internet. Det gäller tjänster för parafrasering (omskrivning).  Forskare vid University of Wollongong varnar för att om studenter undgår upptäckt kan det få dem att fortsätta fuska. Efter att ha provat tjänsterna var forskarna förvånade över att studenterna inte kontrollerade sina texter. Tjänsterna hade nämligen skapat obegripliga och slumpmässiga ord och fraser.

Läs i Times Higher Education om effekten av internetbaserade program för parafrasering


Antalet överliggare vid grekiska universitet ökar och en av tio lämnar landet

Antalet studenter i Grekland som fortsätter att vara registrerade utan att visa någon ambition att ta examen har dubblerats sedan 2003. Dessutom lämnar en av tio nyexaminerade studenter landet. Det visar statistik från det grekiska utbildningsdepartementet. Anledningen är, menar departementet, landets ekonomiska läge. Tidigare regeringar har försökt minska antalet överliggare, men nuvarande regering har dragit tillbaka alla relevanta lagar och tillåtit inaktiva och avregistrerade studenter att återvända. De administrativa systemen är också dåliga och kvaliteten på undervisningen är undermålig.

Läs i tidningen Greek Reporter om att antalet överliggare ökar i Grekland


Danmark: Studenter och nyexaminerade utvärderar sin utbildning

För första gången har studenter och nyexaminerade i Danmark utvärderat sin utbildning. Totalt har 76 000 studenter och 43 000 nyexaminerade svarat på en enkät. Syftet var att undersöka om kvaliteten på de högre utbildningarna är så god som det sägs. Studenterna menar att lärarna är bra, men att de behöver bli bättre på återkoppling. I enkätsvaren behandlas också om utbildningarna leder till jobb, de nyexaminerades löner och hur lång tid det tar att bli färdig med utbildningen.

Läs på Uddannelses- og Forskningsministeriets webbplats om en stor studentenkät

 

 

 

 

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Anders Söderholm


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |