Ser brevet konstigt ut? Klicka här!
SUHF
SUHF

Internationellt om högskolan, 2017:37

2017-12-08

Innehåll

Kunskapsöverföring är en central fråga i Storbritannien just nu

Universiteten i England kommer att grupperas i kluster i den kommande utvärderingen av kunskapsöverföring – Knowledge Exchange Framework (KEF). I klustren ska de lärosäten samlas som är likartade i vissa avseenden, så att benchmarking kan tillämpas. Tanken är att det ska bli lättare att identifiera vilka lärosäten som underpresterar när det gäller kommersialisering av forskningen, påverkan på samhället i ett bredare perspektiv osv.

KEF lanserades i mitten av oktober, men det är först nu som en del detaljer presenteras. Det sker i ett brev från universitetsminister Jo Johnson till den blivande chefen för Research England – den instans som ska hantera KEF. Till nyheterna hör att indelningen i grupper bl.a. ska baseras på officiell statistik och på the Higher Education Business-Community Interaction Survey – en årlig undersökning av kunskapsöverföring. Just nu pågår samråd (call for evidence) med universitetsledningar och i vår ska en bredare konsultation genomföras.

För att underlätta universitetens sökande efter kontakter i näringslivet lanseras samtidigt ett verktyg för matchning. Det nya verktyget – Konfer – beskrivs som “Google meets LinkedIn for university collaboration”. Via Konfer ska alla forskare och företag i Storbritannien kunna leta efter experter, vetenskapliga artiklar, specialutrustning eller företagspartner och kunna kontakta rätt person direkt, via epost.

Konfer har utvecklats av the National Centre for Universities and Business (NCUB) – en oberoende och icke-vinstdrivande organisation med lärosäten och företag som medlemmar. Medel för utvecklingen kommer bl.a. från den engelska finansieringsmyndigheten Hefce. Flera bedömare menar att Konfer kan spela en viktig roll med tanke på den kommande utvärderingen KEF.

Läs i Times Higher Education om den kommande utvärderingen av kunskapsöverföring (delvis betalvägg)

Läs i Times Higher Education om verktyget som ska matcha forskare med möjliga partnerföretag (delvis betalvägg)


Hög kvalitet i USA:s universitetsutbildning kräver omfattande investeringar

Den stora utmaningen för högre utbildning i USA gäller inte längre kvantitet utan kvalitet. Studenterna måste få nödvändiga kunskaper och de måste slutföra sina utbildningar. Det är budskapet i rapporten “The Future of Undergraduate Education, The Future of America”. Bakom rapporten står the American Academy of Arts and Sciences, en ”lärd akademi” och ett oberoende forskningscentrum.

Enligt rapporten är hög kvalitet i utbildningen och en hög andel som fullföljer den ett måste, inte bara för lärosätena utan för nationen: “The completion of a few college courses is not a sufficient education in the 21st century.”

För att uppnå hög kvalitet i utbildningen föreslår akademin en gemensam ansats i form av en tredelad strategi. Utöver att hög kvalitet i lärandet och hög andel som fullföljer utbildningen ska säkerställas, måste kostnaderna hållas inom kontroll.

Frågan om finansiering av utbildningen är central i rapporten. Akademin skriver att det krävs ”substantial investments over a decade or more” för att påtagligt öka andelen som fullföljer sin utbildning. En beräkning visar också att sådana investeringar skulle avsevärt förbättra landets ekonomi i ett längre perspektiv. Men, skriver akademin, investeringarna skulle även ge andra resultat som är svårare att kvantifiera. Dit hör bättre interkulturell förståelse och ökat samhällsengagemang som leder till en starkare demokrati.

Akademin är optimistisk ifråga om möjligheterna att med hjälp av teknologi uppnå hög kvalitet. Till sådan teknologi hör verktyg som kan förutsäga hur studenterna ska lyckas med sina studier (predictive analytics). När det gäller användningen av sådana verktyg finns enligt akademin ingen tid att förlora.

Läs i Inside Higher Education om framtiden för högre utbildning i USA


Lärlingsutbildning måste lyftas fram som alternativ till högskola

Budskapet till ungdomar i USA har under många år varit att den enda vägen till framgång i livet går via en fyrårig utbildning på universitet. Eftersom gruppen studenter blir alltmer blandad behöver emellertid tyngdpunkten nu flyttas till yrkesinriktad utbildning (training). Det har Betsy De Vos, utbildningsminister i USA, framfört i flera sammanhang under den senaste tiden.

Bedömare konstaterar att det ministern nu framför ligger i linje med tidigare löften från den nya regeringen. Den har t.ex. lovat att skapa 4,5 miljoner nya lärlingsplatser (apprenticeships) de närmaste fem åren. Vidare har presidenten föreslagit ett stipendieprogram med 200 miljoner dollar (motsv. SEK 1,7 miljarder) för att finansiera yrkesutbildning för snabbväxande sektorer inom arbetsmarknaden.

Andra kommentarer går ut på att ministern i sina uttalanden glömmer bort att den största delen av färdighetsträningen (skills training) är integrerad i ett bredare sammanhang, inte minst på de två- och fyråriga lärosätena.

Australien står för sin del inför en stor brist på yrkeskunskaper (trade skills). Det framförs i en ny rapport från delstaten Victorias regering.  Enligt rapporten övervärderar skolor och föräldrar examina från universitet. Det beror inte minst på aggressiv marknadsföring från universiteten. I kombination med en åldrande arbetskraft kan det bristande intresset leda till brist på yrkesutbildad arbetskraft i framtiden.

Rapporten visar att antalet lärlingsplatser i delstaten har minskat något under de senaste åren, medan praktikplatserna (traineeships) har störtdykt – från mer än 100 000 år 2011 till omkring 50 000 år 2016. För att förbättra situationen föreslår rapportens författare en kampanj som lyfter fram värdet av lärlings- och praktikplatser som alternativ till högskoleutbildning.

Läs i Inside Higher Education om kommande satsning på lärlingsplatser i USA

Läs på ABC-nets webbplats om oro för brist på yrkesutbildad arbetskraft i Australien


Danmark inför en ny språkstrategi och satsar 100 miljoner på språkutbildning

Danskarnas språkkunskaper står i centrum för landets nya språkstrategi. Språkutbildningen har i flera år präglats av en negativ trend. Färre och färre väljer att läsa språk i gymnasiet, samtidigt som det saknas språklärare och kvaliteten på utbildningarna blir sämre. Det menar Søren Pind, utbildnings- och forskningsminister. Regeringen satsar därför 100 miljoner danska kronor (motsv. SEK 130 miljoner) för att förbättra språkkunskaperna.

Søren Pind menar att kunskaper i fler språk än engelska är centralt för att Danmark ska klara sig i den internationella konkurrensen. Näringslivet har i flera år efterfrågat personer med goda språkkunskaper, fortsätter han.

Centralt i språkstrategin är att ett nationellt center för främmande språk ska inrättas. Centrumet ska genom bl.a. forskning stödja språkutbildningarna på alla nivåer, från förskola till universitet. Målet är att fler ska studera språk, samtidigt som kvaliteten ska vara så hög att utbildningarna attraherar och behåller de duktigaste eleverna. Fokus i strategin ligger på europeiska språk.

Arbetsgivarorganisationen Dansk Industri ställer sig mycket positiva den nya språkstrategin. Det är bra att regeringen satsar på ytterligare språkkunskaper utöver engelska. Att åka till Tyskland på mässor och då kunna språket och kulturen är nyckeln till framgång, menar Charlotte Rønhof på Dansk Industri. Många företag saknar ingenjörer, systemvetare (dataloger) eller andra medarbetare som kan andra språk än engelska. Därför hoppas Danska Industri att strategin ska leda till att fler läser språk vid landets universitet.

För att nyutbildade danskar ska behärska tyska och franska är språklärarnas kvalifikationer en nyckel, konstaterar Hanne Leth Andersen. Hon är rektor på Roskilde universitet och ordförande i utbildningsutskottet inom Danske Universiteter, SUHF:s danska motsvarighet.

Läs på danska regeringens webbplats om den nya språkstrategin

Läs i tidningen Information om stödet från Dansk Industri för regeringens språkstrategi


Allt fler företag startas av forskare vid universiteten

Under de senaste fem åren har det startats mer än 90 nya företag, s.k. spinouts, utifrån danska forskningsinstitutioner. Bara under 2016 startades 21 sådana företag. Det är det största antalet sedan mätningarna började 2000.

Som spinouts räknas nya företag som bygger på ett avtal med ett lärosäte om överlåtelse av teknologi och rättigheter.  Det kan också handla om att en upphovsman (opfinder), mot ersättning till lärosätet, själv får utnyttja en rättighet.

Spinouts utvecklas oftare än andra företag som startas av entreprenörer (iværksættervirksomheder) till stora verksamheter. En rapport från regeringen visar att efter sex år sysselsätts i genomsnitt 10 årsarbetare. Motsvarande värde för alla iværksættervirksomheder är 1,7 årsarbetare.

Utöver spinouts anmäldes 475 uppfinningar under år 2016 och 151 avtal ingicks om licenser, försäljningar eller optioner. Under samma år var antalet patentansökningar från forskningsinstitutionerna 167. Det senare är en ökning med 14 procent jämfört med året innan. Av rapporten framgår också att under år 2015 deltog 100 företag i s.k. doktorandprojekt (ErhvervsPhD-projekter). Det är det högsta antalet hittills sedan denna form av forskarutbildning inrättades 2002.

Också i USA har antalet företag med ursprung i forskningsinstitutioner (start-ups) ökat under 2016. Det visar en enkät som besvarats av närmare 200 sådana institutioner. Ökningen var 1 procent jämfört med året innan. Det totala antalet start-ups var drygt 1 000. Antalet patentansökningar ökade med 3,4 procent jämfört med året innan, till totalt närmare 16 500. De totala inkomsterna från licenser ökade med mer än 17 procent, till mer än 2,9 miljarder dollar (motsv. SEK 24 miljarder).

Läs på regeringens webbplats om nya företag m.m. som bygger på forskning vid universiteten

Läs i Inside Higher Education om nya företag m.m. som bygger på forskning vid universiteten


Lärare och forskare i Zimbabwe hoppas på större frihet efter Mugabe

Universitet i Zimbabwe har ett stort jobb framför sig för att råda bot på många år av maktmissbruk under Robert Mugabe. De ska lämna den politiska styrningen bakom sig och återupptäcka den akademiska friheten, menar Winston Mano. Han kommer ursprungligen från Zimbabwe, men är nu direktör på Africa Media Center vid University of Westminister i Storbritannien.

Mano menar vidare att installationen av Emmerson Mnangagwa som ny president ger möjligheter för landets universitet. De kommer nu att kunna ta tag i de frågor som inte har kunnat hanteras  under de 37 år som Mugabe styrde landet. Ett första steg, vore enligt Mano, att dra tillbaka den doktorsexamen som Grace Mugabes fick i sociologi vid University of Zimbabwe. Hon fick den bara några månader efter att hon antagits vid universitetet, utan att ha skrivit någon avhandling, fortsätter han. Det skulle visa på ett tydligt brott med historien och att tiden med ministerstyre är förbi.

Mano lyfter även fram att landets universitet nu måste återanställa de lärare och forskare som flytt och befinner sig i utlandet. Han är mycket optimistisk om framtiden för landets universitet, men påpekar att det finns stor osäkerhet om vad som komma skall. Han efterfrågar en tydlig reformpolitik från regeringen. En politik som är inkluderande och tolerant.

Innan sin avgång var Mugabe rektor för alla tio statliga universitet i landet. Dessutom var utbildningsminister Jonathan Moyo nära allierad med Grace Mugabe. Det finns därför inga garantier för att inte familjen Mugabe även i framtiden kommer att ha stort inflytande över universiteten, menar Winston Mano.

Läs i Inside Higher Education om de utmaningar som Zimbabwes universitet står inför



 

Nyheter i korthet


Tyskland: 2020-års mål för rekrytering av internationella studenter överträffas redan

Målet om att Tyskland ska ha 350 000 internationella studenter har uppnåtts redan nu, flera år i förväg. Enligt statistik från myndigheten för internationell mobilitet, DAAD, fanns närmare 360 000 internationella studenter i landet 2016. Antalet studenter totalt i landet nådde också en topp-notering: 2,85 miljoner. Antalet förstaårsstudenter har dock minskat något och antalet tyska studenter som studerar utomlands ökar. Därför behövs en ökad rekrytering av internationella studenter, för att befintlig kapacitet ska kunna utnyttjas.

Läs i PIE-news om att antalet internationella studenter i Tyskland är rekordstort


Storbritannien: Studenterna pluggar mindre och arbetar mer

Studenter vid brittiska universitet använder mer tid på avlönat arbete och mindre på studier. Det visar en undersökning från Higher Education Academy bland drygt 35 000 studenter på grundnivå. Enligt svaren använde 48 procent 11 timmar eller mer per vecka till egna studier. År 2016 var motsvarande värde 52 procent.  Andelen som använde 11 timmar eller mer i schemalagd undervisning minskade – från 55 till 51 procent. Andelen som lönearbetade var 52 procent, jämfört med 45 procent för ett år sedan.

Läs i Times Higher Education om att fler brittiska studenter lönearbetar (delvis betalvägg)


Japan: Godkänt prov i engelska kommer att krävas för antagning till universitet

Ett standardiserat prov i engelska införs 2020 för antagning till Japans universitet. För att bli antagen till universitetsstudier måste alla studenter ha klarat provet, som inkluderar både skriven och talad engelska. Regeringen menar att för att klara den internationella konkurrensen är flytande engelska ett måste. Kritiker menar att regeringen har alltför höga ambitioner. Många kommer inte att klara proven eftersom dagens undervisning i engelska är för dålig. Regeringen bör istället satsa på bättre undervisning, inte dyra prov.

Läs i University World News om krav på engelska för antagning i Japan


Norge: Lärosätena har bristande kontroll på personalens bisysslor

Internrevisorer vid flera norska lärosäten menar att rapporteringen av bisysslor är otillräcklig. De kritiserar även undermåliga rutiner för uppföljning av rapporteringen. Revisorerna menar att det är oklart vad de anställda ska redovisa. Revisorerna föreslår bland annat åtgärder för att ta fram riskvärderingar och rutiner för uppföljning och kontroll av bisysslor. Samtidigt menar de att värdering om en bisyssla står i konflikt med anställningen inte ska göras av närmaste chef utan högre upp i systemet.

Läs i e-tidningen Khrono om kritik mot norska lärosätens kontroll av bisysslor

 

Från redaktionen

Kära läsare, detta är som du vid det här laget säkert vet det näst sista numret av nyhetsbrevet Internationellt om högskolan – åtminstone i dess nuvarande form och inom överskådlig framtid.  Du har förhoppningsvis också noterat att vi just nu gör en liten läsarundersökning. Avsikten med den är att samla in synpunkter på nyhetsbrevet, som en förberedelse för eventuella diskussioner om SUHF:s framtida kommunikation. Om du inte redan har fyllt i enkäten ber vi dig att göra det så snart som möjligt, se länken nedan. Vi har tyvärr ingen möjlighet att kontrollera vilka som har lämnat in svar, så om du gjort det ber vi dig att bortse från denna påminnelse.

https://survey.su.se/Survey/19015

 

Redaktion

Gunnar Enequist

Lars Alberius

Ansvarig utgivare

Marita Hilliges


Sveriges universitets- och högskoleförbund, Tryckerigatan 8, S-111 28 Stockholm
Tel: +46 (0)8 321388 | Fax: +46 (0)8 329370
Prenumerera |