Februari 2017

Utvärdering för utveckling!

februari 27, 2017 17:05 av Anders Söderholm

 Idag arrangerades ett seminarium vid Göteborgs universitet där både GU:s och Uppsala universitets kommande eller pågående panelutvärderingar av forskningen presenterades och diskuterades. För GU blir detta den andra utvärderingen medan det är den tredje större panelutvärderingen i Uppsala.

Till skillnade från tidigare utvärderingsomgångar tänker sig båda lärosätena att tydligare fokusera på kvalitetsutveckling och kvalitetsförstärkning. Det blir också ett mindre fokus på betygssättning och mätning av prestationer än vid tidigare utvärderingsomgångar.

Statssekreteraren och utvärderingsansvarig från UKÄ deltog också. Statssekreteraren informerade om skrivningarna i forskningspropositionen vad gäller regeringens ambition att lägga ett uppdrag till UKÄ om att ta fram ett utvärderingssystem för forskning. Detta kan dock inte ges förrän propositionen har riksdagsbehandlats vilket sker i april. Att råda bot på det otuktade utvärderingslandskapet är dock en tydlig ambition vilket tacksamt noteras. 

UKÄ har med andra ord inte startat något utvecklingsarbete men reflekterade ändå kring hur arbetet kan läggas upp och vilka tidigare erfarenheter som finns från andra utvärderingar inom UKÄ och andra myndigheter. UKÄ avser att arbeta på ett liknande sätt som när systemet för utbildningsutvärdering togs fram; det vill säga med bred förankring i sektorn, olika referensgrupper och rådgivande grupper, konferenser, workshops med mera. 

I diskusisonen kring de lärosätesegna utvärderingarna så restes frågor om vad kvalitet egentligen är (!), om utvärderingarna bör foga samman utbildnings- och forskningsfrågor, hur relationen mellan utvärderingar bör se ut, på vilket sätt forskningens resultat ska ges utrymme i utvärderingarna.

När nu, förhoppningsvis, lärosätena får ett formellt ansvar att säkra kvaliteten i den egna verksamheten så finns också en reell möjlighet att diskutera dessa frågor vid universitet och högskolor inför beslut om hur de egna systemen ska utformas.

Det är bra och det känns på många sätt värt att notera att Sverige nu faktiskt är på väg att få fram ett styr- och utvärderingssystem där universitet och högskolor ges det kvalitetsansvar som sedan länge åvilar dem enligt Högskolelagen.

God sed!

februari 24, 2017 16:03 av Anders Söderholm

Oredlighetsutredningen har nu lämnat sitt betänkande till utbildningsdepartementet. Utredningen har arbetat under ett och halvt år och intresset för frågorna är och har varit stort.

Min tro är att förslagen om en tydligare precisiering av oredlighetsfrågorna och en bättre formulerad ordning för att hantera misstankar om oredlighet och forskningsfusk i huvudsak är välkomna nyheter. Även förslaget om en ny nämndsmyndighet för att hantera oredlighetsärenden och kunskapsspridning torde falla i god jord som man brukar uttrycka det. Men kommande remissomgång får ge det svaret.

En nog så viktig del, kanske den viktigaste, i utredningen är det långsiktiga arbetet för att utveckla, vidmakthålla och uppmuntra god sed i forskningen. Bland annat föreslår utredningen att en särskild uppförandekod ska tas fram samt att kraven på forskarens ansvar för god sed i forskningen ska införas i lag.

Det är den andra sidan av den akademiska friheten. Det vill säga att med friheten följer ett stort ansvar att utföra forskningsuppgifterna på ett sätt som följer god sed. Som utredningen också föreslår så ligger ett stort ansvar för detta på forskningsutförarna, universitet och högskolor, och jag ser fram emot att få följa detta arbete!

Styrning, resursfördelning och omställning

februari 22, 2017 16:40 av Anders Söderholm

 ”Alltsammans var ett enda dallrande och skälvande, glittrande och gnistrande, sorlande och porlande, plaskande och bubblande” skrev Kenneth Grahame för att beskriva Mullvadens känsla när han gick intill floden.

Lite av samma förväntansfyllda bubbel kan man höra om man går nära universitets- och högskolesektorn just nu när de kommande direktiven till utredningen om styr- och resursfördelningssystemet diskuteras. Hur ska det bli?

Två seminarier på två dagar har ägnats detta. SULF och TCO har igår och idag ordnat varsitt möte om resursfördelningsfrågor. SULF med tydlig adress till den kommande utredningen och TCO i anslutning till sin rapport om behovet av ett omställningsuppdrag till högskolan. 

Debatten har handlat om allt från produktivitetsavdraget till hur kvalitet kan stödjas i resursfördelning, frågor om utvecklingskontrakt och långsiktighet, autonomi och balans mellan olika intressegruppers krav på högskolan. 

Många högskolenördar, som jag själv, ser fram emot att ta del av direktiven och, än mer, mot utredningens förslag så småningom. Det är som bekant inte alltid som utredningsförslag genomförs men det blir ändå en period av diskussion och debatt kring en viktig fråga för universitet och högskolor.

Europeiska stadgan för forskare och för rekrytering av forskare

februari 20, 2017 12:09 av Anders Söderholm

EU-kommissionen utfärdade för mer än tio år sedan Europeiska stadgan för forskare och för rekrytering av forskare som man rekommenderade att medlemsländerna skulle ansluta sig till.

Den ena delen av stadgan går under namnet Charter for Researchers. Den faslägger vissa grundläggande principer som forskare, arbetsgivare och finansiärer bör respektera. Det handlar om forskningens frihet, forskarens professionella ansvar, ansvaret att sprida kunskap och att följa de etiska principer som finns för forskningen.

För arbetsgivare och finansiärer stadgas att professionen ska erkännas, att diskriminering inte ska förekomma och ansvaret för arbetsmiljö och arbetsförhållanden, karriär och jämställdhet, för att bara nämna några av de områden som nämns. 

Sammantaget ger stadgan uttryck för en akademisk värdegrund som jag föreställer mig att många akademiker känner sig bekant med och gärna bejakar.

Den andra delen är Code of Conduct for the Recruitment of Researchers. Som namnet antyder handlar det om en uppförandekod att beakta vid rekrytering av forskare som har att göra med transparens vid anställningsförfaranden, urval baserat på värdering av meriter och allsidigt sammansatta urvalskommitteer, med mera. 

En sådan uppförandekod stämmer också väl överens med hur jag föreställer mig att många universitet och högskolor vill arbeta och också på många sätt redan gör. Med tanke på de många diskussioner som förts om just anställningsprocesserna vid svenska lärosäten så vore detta ett sätt att kvalitetssäkra de egna arbetsmetoderna.

Stadgan har fått ett begränsat genomslag i Sverige med några få lärosäten som aktivt gått in i processen att aktivera rekommendationerna för egen räkning. Runtom i Europa har dock över 800 organisationer tagit till sig stadgan.

SUHF:s förbundsförsamling har beslutat att rekommendera lärosätena att ansluta sig till stadgan och för att underlätta detta kommer också visst stöd att kunna tillgängliggöras för de som vill ansluta sig. En viktig aktivitet för att uppnå detta syfte är den konferens som anordnas 21 februari för att informera och diskutera detta. Mer info kommer löpande på vår hemsida, se länk nedan.

Läs mer på SUHF:s sida om stadgan.

Läs mer på Euraxess sida.

Omvärlden i en mailbox nära dig!

februari 15, 2017 13:15 av Anders Söderholm

Ofta är man försjunken i tankar vid sitt skrivbord om det som är här och nu. De frågor, möten och bokningar som ligger närmast i tid dominerar helt enkelt synfältet. Det är inte konstigt eller ens anmärkningsvärt.

Men, det kan vara bra att allt emellanåt få lite assistans med att höja blicken och låta ögonen också vila på det som ligger lite längre bort men som har en direkt koppling till vår verksamhet inom universitets- och högskolesektorn.

För den sakens skull finns SUHF:s internationella nyhetsbrev som en gång i veckan på ett koncentrerat, sorterat och prioriterat sätt ger en överblick över universitets- och högskolesektorns internationella omvärld. Prenumerera nu och få ett rykande färskt mail varje fredag.

Läs här: http://www.suhf.se/internationellt-om-hogskolan

Anmäl dig som prenumerant här: http://www.suhf.se/internationellt-om-hogskolan/anmalan-till-internationellt-nyhetsbrev

 

”Science, not silence”

februari 06, 2017 13:59 av Anders Söderholm

”Science, not silence” är det lite fyndiga slagordet för den rörelse som nu samlas under parpalyet ”March for science” i USA. Avsikten är att protestera mot det som man uppfattar som förakt för vetenskapliga fakta från Trump-administrationens sida; kanske först och främst förnekandet av forskningen om klimatförändringar.

Men det finns också de som argumenterar för att manifestationer genom stora folksamlingar, agitation och demonstrationer riskerar att placera vetenskaplig verksamhet som ett av många enskilda särintressen som kämpar om utrymme i det offentliga samtalet. I stället måste fakta-föraktet mötas med faktabaserade diskussioner i sakfrågor med initierade politiker, medborgare, elever och studenter och på en mängd olika platser och dessutom jämt och ständigt och inte bara vid särskilda tillfällen.

Båda förhållningssätten – ideologisk demonstration vid enskilda tidpunkter respektive faktabaserad diskussion som en kontinuerlig aktivitet – är i förstone båda logiska. Jag hoppas dock att det är så att vi i Sverige slipper dra ut på gator och torg till vetenskapens försvar på grund av att vi är skickliga på att delta i och föra diskussion om sakfrågor på de många platser där människor samlas för att skapa politik eller helt enkelt för att samtala om vår samtid.

Men det är onekligen så att det finns flera tendenser som inte förenklar kunskapsutbytet länder emellan och som tenderar att bortse och bortförklara vetenskapliga fakta. Ett exempel på det förra är förstås inreseförbudet i USA och Brexit som på lite olika sätt innebär att gränser sätts upp där utbytet tidigare har varit betydligt friare. Det senare är inte bara klimatförnekandet, som ju är ett aktivt avståndstagande från fakta, utan också beslutsfattande grundat på fördomar eller dimmiga föreställningar om verkligheten där man inte ens bryr sig om att söka kunskap som grund för sina beslut.

Universitet och högskolor har en viktig roll i dessa sammanhang på flera olika sätt. Vi utbildar våra studenter på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vi ska främja förståelsen för internationella förhållanden, jämställdhet och en hållbar utveckling. Forskningen ska vila på vetenskapliga metoder och forskare ska fritt välja forskningsfrågor och tillerkännas rättigheten att också publicera sina resultat.

Universiteten är inte ”bara” en utbildnings- och forskningsfabrik utan också en del i främjandet av ett demokratiskt samhälle med demokratiska värderingar och en ömsesidig förståelse mellan olika grupper i samhället och mellan länder. Det kan vara värt att påminna sig om detta ibland: Det finns ett ”greater good” som vi är en del av och som gör vårt arbete inte bara viktigt utan helt nödvändigt för samhällets fortbestånd.