Mars 2017

Förbundsförsamling i Kristianstad

mars 30, 2017 15:41 av Anders Söderholm

Nyligen avhölls SUHF:s förbundsförsamling med Högskolan Kristianstad som värd. På dagordningen stod stipendiefinansiering, open science, högskolepedagogik, internationella agenter, infrastruktur, Ladok, Sunet, flyktingfrågor, kvalitetsfrågor, samverkan med yrkeshögskolan och rektorers avgångsvillkor förutom en del sedvanliga förbundsärenden som bland annat verksamhetsberättelse och bokslut.

Innan de formella förhandlingarna så hade vi även ett seminarium kring en rapport om tillitsbaserad styrning. Ett ämne som är särskilt intressant med tanke på att våra politiska uppdragsgivare har annonserat sin avsikt att tillsätta en utredning på det temat. Nuvarande system har drygt 20 år på nacken och kan behöva reformeras.

Frågan är förstås också aktuell eftersom regeringen uttryckt sin ambition att öka tilliten i styrsystemen inom den statliga förvaltningen vilket väl får tolkas som en ambition att röra sig mot ett läge "beyond New Public Management". Seminariet, och rapporten, finns rapportert i Björn Brorströms blogg och avsikten är att slutrapporten ska publiceras inom en inte alltför avlägsen framtid.

Rektorers avgångsvillkor är ett område som från tid till annan tilldrar sig intresse. Numera ingår även rektorer bland de myndighetschefer som omfattas av myndighetschefsförordningen men den förordningen gäller inte om myndighetschefen har en grundanställning. Detta är ju ofta fallet för rektorer som till exempel kan ha en professur vid lärosätet som hen är tjänstledig ifrån under rektorstiden.

För de fall där myndighetschefsförordningen inte gäller så är det rimligt att styrelsen avtalar de villkor som ska gälla för återgång till grundanställningen efter uppdraget som rektor. Den rapport som presenterades vid förbundsförsamlingen tar upp och diskuterar vad som är rimliga förhandlingsområden, rimliga villkor och juridiska ramar för sådana överenskommelser.

Faktum är att både tillträdande rektor och styrelsens ordförande i många fall inte har haft anledning att fundera över dessa frågor. Rapporten kan i dessa fall fungera som en bra utgångspunkt för dialogen inför rektorstillsättningen.

Tillträde som går att begripa

mars 17, 2017 09:21 av Anders Söderholm

I veckan presenterades tillträdesutredningens betänkande med förslag för ett enklare och öppnare tillträdessystem till högre utbildning. Bland förslagen märks en mindre andel antagna via högskoleprovet och en del begränsningar för provtagarna, slopandet av meritpoäng och områdesbehörighet, enklare hantering av urvalsgrupperna och införandet av ett behörighetsprov samt en större möjlighet för lärosätena att hantear tillträdesfrågor.

Ett enklare, mer begripligt, tillträdessystem är något som länge efterfrågats och av de första reaktionerna på förslget så tycks många mena att detta också är vad utredningens förslag kommer att innebära. Förslagen kommer nu att diskuteras i sektorn och så småningom kommer betänkandet ut på remiss.

Även om man kanske inte vinner några val på att ha bidragit till ett nytt tillträdessystem så är detta en viktig och efterlängd reform!

Läs mer här. 

Öppnar strax?

mars 01, 2017 13:55 av Anders Söderholm

Öppen tillgång, open access, till vetenskapliga publikationer har länge varit en ambition och vision i många sammanhang. På senare tid har frågan fått förnyad kraft; till exempel genom tydliga ställningstaganden från europeiska kommissionen, från regeringen och olika finansiärer.

Det bredare begreppet öppen vetenskap, open science, har också alltmer kommit att ställas i första rummet för att samla flera ingående delar. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppna forskningsdata är två bärande delar inom öppen vetenskap.

Mycket har redan åstadkommits! Det finns många vetenskapliga tidskrifter som är öppet åtkomliga (se t.ex. Directory of Open Access Journals) och det finns format för att också publicera forskningsdata öppet (se t.ex. Svensk Nationell Datatjänst) men mycket återstår också.

Förlagens makt över den vetenskapliga processen behöver ifrågasättas och på sikt behöver den förlagsägda affärsmodellen brytas. Det kräver i sin tur att meriteringssystemen behöver utvecklas och göras mer oberoende i förhållande till förlagsägda datamängder och att kvalitetssäkringen som finns inom tidskrifterna måste säkerställas även om publiceringskanalerna ändras. 

För att data ska kunna delas behöver det finnas en infrastruktur som är hanterlig och möjlig att tillgängliggöra för andra användare. Det finns olika behov inom olika vetenskapsområden som behöver hanteras och frågan om datatillgången på olika nivåer eller för olika syften måste också diskuteras och klargöras. Frågan om hur känsliga data skyddas i en öppen miljö måste också få ett säkert svar.

Det är också en kostnadsfråga förknippad med öppen vetenskap. Blir det dyrare (de flesta verkar svara ja på den frågan även om det kanske på lite längre sikt blir billigare) och, i så fall, vem ska betala? Icke oväsentligt i sammanhanget blir förstås bedömningen om fördelarna med till exempel öppen forskningsdata är rimlig i förhållande till kostnaden för detta.

Dessa, och många andra, frågor diskuterades vid en SUHF-konferens igår. På temat Öppen vetenskap - möjligheter och utmaningar diskuterades frågan både på nationell nivå, på lärosätesnivå och utifrån olika stöttande funktioner. Statssekreteraren, generaldirektören för Vetenskapsrådet, representanter för Kungliga Biblioteket, Riksarkivet, SFS och en mängd lärosäten och flera forskningsfinansiärer fanns på plats. Konferensen var fulltecknad sedan länge!

Kanske, kanske, är det dags för ett paradigmskifte nu (eller, ja säg inom fem - tio år) när den vetenskapliga processen öppnas upp på ett sätt som gynnar både forskningens kvalitet och spridning!