Öppnar strax?

mars 01, 2017 13:55 av Anders Söderholm

Öppen tillgång, open access, till vetenskapliga publikationer har länge varit en ambition och vision i många sammanhang. På senare tid har frågan fått förnyad kraft; till exempel genom tydliga ställningstaganden från europeiska kommissionen, från regeringen och olika finansiärer.

Det bredare begreppet öppen vetenskap, open science, har också alltmer kommit att ställas i första rummet för att samla flera ingående delar. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppna forskningsdata är två bärande delar inom öppen vetenskap.

Mycket har redan åstadkommits! Det finns många vetenskapliga tidskrifter som är öppet åtkomliga (se t.ex. Directory of Open Access Journals) och det finns format för att också publicera forskningsdata öppet (se t.ex. Svensk Nationell Datatjänst) men mycket återstår också.

Förlagens makt över den vetenskapliga processen behöver ifrågasättas och på sikt behöver den förlagsägda affärsmodellen brytas. Det kräver i sin tur att meriteringssystemen behöver utvecklas och göras mer oberoende i förhållande till förlagsägda datamängder och att kvalitetssäkringen som finns inom tidskrifterna måste säkerställas även om publiceringskanalerna ändras. 

För att data ska kunna delas behöver det finnas en infrastruktur som är hanterlig och möjlig att tillgängliggöra för andra användare. Det finns olika behov inom olika vetenskapsområden som behöver hanteras och frågan om datatillgången på olika nivåer eller för olika syften måste också diskuteras och klargöras. Frågan om hur känsliga data skyddas i en öppen miljö måste också få ett säkert svar.

Det är också en kostnadsfråga förknippad med öppen vetenskap. Blir det dyrare (de flesta verkar svara ja på den frågan även om det kanske på lite längre sikt blir billigare) och, i så fall, vem ska betala? Icke oväsentligt i sammanhanget blir förstås bedömningen om fördelarna med till exempel öppen forskningsdata är rimlig i förhållande till kostnaden för detta.

Dessa, och många andra, frågor diskuterades vid en SUHF-konferens igår. På temat Öppen vetenskap - möjligheter och utmaningar diskuterades frågan både på nationell nivå, på lärosätesnivå och utifrån olika stöttande funktioner. Statssekreteraren, generaldirektören för Vetenskapsrådet, representanter för Kungliga Biblioteket, Riksarkivet, SFS och en mängd lärosäten och flera forskningsfinansiärer fanns på plats. Konferensen var fulltecknad sedan länge!

Kanske, kanske, är det dags för ett paradigmskifte nu (eller, ja säg inom fem - tio år) när den vetenskapliga processen öppnas upp på ett sätt som gynnar både forskningens kvalitet och spridning!