Sessionen om ”vad lärarna gör när studenternas lärande står i centrum” fortsatta under eftermiddagen där jag som ensam student satt och framför allt lyssnade till hur forskare och pedagoger diskuterade ämnet. Något intressant men som kanske inte hör till ämnet var just erfarenheten att som student istället för att diskutera med andra studenter fick lyssna till lärarnas diskussioner. Jag måste säga att det skilde en del mellan sättet att diskutera. Under våra ”studentseminarium” står ofta den angivna litteraturen i centrum som blandas med egna erfarenheter och känslor. Att lyssna på lärare var något helt annat. Det susade mängder av olika refernser genom rummet som jämfördes och analyserades. Citat anvädes och metoder diskuterades. På något sätt förstår jag nu vad vi som studenter borde uppnå för att verkligen lyckas med ett riktigt bra seminarium. Även om de flesta lärare försöker leda seminarierna åt rätt håll blir det inte lika kraftfullt som att verkligen få se hur det ska gå till! Ni ser ju oss och våra metoder men vi får egentligen inte se er samma sätt. Jag ska föra era ”metoder” vidare för det här borde fler få uppleva!
/Fanny