Författararkiv
Jag är glad att det är över…
… var en presentation av hur grupparbete kan upplevas av studenter. Titeln är mycket intressant och är ett citat från en student som ingått i guppen som observerats.
Konflikter inom grupparbete är nog något som alla studenter någon gång varit med. dessa konflikter handlar främst om ambitionsnivåer och livsstilsskillnadet vilket resulterar i svårigheter att få ihop tider som passar alla. Även hur deltagarna i gruppen intar sina roller tycks vara ett problem om detta ej fungerar. Något som då kan behövas är kunskap om gruppdynamik samt en tydligare information om varför grupparbetet är det aktuella arbetssättet som valts. Reflektioner som görs tillsammans blir oftast bra mycket bättre än om alla reflekterar i sin egen kammare.
Om en konflikt uppstår förslår Ingrid att en utomstående pedagog tas in som medlare i gruppen. Detta för att inte studenterna skall uppleva att de blir bedömda även i konfliksituationen. Dena lösning anser jag är mycket bra och är något som jag kommer att ta med mig hem.
Vidare sa Ingrid att när eleverna kommer från gymnasiet bör de medvetet aktivit ta steget till att bli studenter. Det ligger en skillnad i begreppen som borde lyftas i introduktionen på högskolorna.
/Åsa
Reflektion- ett verktyg för utveckling, men hur?
Att reflektera är något som inte är självklart att göra för alla studenter. vVd ska det reflekteras om, för vem relekterar jag och hur gör man för att nå ett resultat, kan vara frågor som studenter ställer sig.
På högskolan i Borås har ett projekt om reflektion som ett verktyg för sin utveckling i sin lärarroll använts. Detta är något som jag känner igen från min egen lärarutbildning som jag är inne i nu. likaväl känner jag igen de frågor och debn attityd som finns kring reflekterandet hos de studenter som citeras i Sonjas rapport. det är faktiskt ingen självklarhet att kunna reflektera. det är svårt att veta jur man ska göra för att det ska ge mig något. samtidigt som en reflektion inte ska vara prestationsinriktad vill jag som student få en respons på det som jag skriver, vilket blir en poradoxal situation. Därför anser jag att Sonjas metoder där en utomstående lärare från skol/förskoleverkstamheten kommer in som mentor för studenterna i reflektionssammanhang. På detta sätt så uteblir bedömningsmomentet som studentetn kan uppleva sker om examinatorn läser relektionerna.
Dock kan jag ställa mig frågande till hur ofta en reflektion ska ske. Ska den verkligen ske efter varje föreläsning, workshop eller seminarium? jag är av den åsikten att det är för ofta och att det snarare kan tendera till att bli slentrian i skrivandet.
Något jag eftertraktar är hur man egentligen ska reflektera för att se sin progression i sin yrkesrolls skapande. Jah anser att det borde diskuteras mer kring vad en reflektion egentligen innebär och hur den bör/kan skrivas för att kunna användas i syftet att se utecklingen.
/Åsa
Loggningars meningsfullhet
Att elever loggar för att se sitt lärande kan vara en bra idée. Risken kan är dock att det kan bli ett för stort moment för eleven och att det ses som något tidskrävande.
Min erfarenhet är att det loggas väldigt mycket i vissa kurser. detta gör att jag som student tillsl ut skriver för skrivandets skull istället för att lägga ner ett engagemang i det hela.
Min åsikt är att logga med längre mellanrum och då istället göra djupare loggningar. jag toro att man kommer åt den avsedda effekten bättre då!
/Åsa
Informationskompetens…
Informationskompetens är ett begrepp som kanske inte alla studenter har träfat på. Hur söker man sin information i olika databaser, på nätet på biblioteket? För visst är det en kompetens att kuna söka bland artiklar och liknade på flera olika sätt på olika ställen och därmed även ha en viss koll på källan?
Vem är det som har ansvaret för att studenterna lär sig att söka sin infromation, står det med i kursplanerna och hur kan man lära ut informationssökning. Är det ämnesspecifikt eller ämnesövergripande? Är det en kompetens som kan användas ute och efterfrågas ute i samhället?
En tanke som lyftes under rundabordssamtalet kring studenters informationskompetens var att bibliotekarierna kan ingå i utbildningen av studenterna inom dett. Ett exempel från en skola är att när elever skriv A och B uppsatser ingår det att skriva om sin informationsinhämtning. bibliotekarien bedömmer denna del och kan troligen även se den utveckling som finns hos eleverna.
/Åsa
Bilder över sin yrkesroll
Kan man genom att skapa en bild i photoshop och genom denna svara på frågan om synen på sin lärarroll analysera fram ett svar?
EnligtEva Skåreus är detta en möjlighet. Eva har använt sig av sin undervisning till att forska om bildernas möjlighet för studenter att analyser ovh visualisera sin framtida roll som lärare. Resultatet blev att många av studenterna skapade bilder där hjältar stod i fokus. Detta tolkar då Eva som att hjälten är det idela som finns hos studenterna. Innebär det d att studenterna vill bli hjältar för sina elever eller att de ser sina lärare som hjältar och vill efterlikna dem. Vi har alla idela och frågan jag får är vart idealet kommer ifrån.
Något som togs upp i efterdiskussion var när bilderna var skapade i utbildningen. Detta vidarutvecklades till att det skulle vara intressant om samma studenter gjorde om arbetet efter exempelvis ett år för att se om bilden förändrats och vad som i så fall hade förändrats.
jag saknade aspekten på huruvida studenterna arbetade, i samma rum eller enskilt, vilka möjligheter de hade att påverka varandra. Denna fråga uppkommer då en grupp elever hade flera hjältebilder medan en annan grupp hade flera bilder med Jesus.
Attarbeta med bilder för att analysera sin lärarroll eller för all del någon annan yrkesroll är ett intressant arbetssätt. Dock tror jag att risken att övertolka bilderna finns, eller att det blir en prestation och den bild man verkligen ej skulle vilja skapa ej kommer fram.
/Åsa
Studenter i fokus, är det klokt?
Innan rundabordssamtalet ”Vad lärarna gör när studenternas lärnade står i fokus” påbörjades fördes ett intressant diskussion om utbildning via nätet där faktumet att relatid via nätet inte är lika med relatid i rummet kom fram. Uppenbart är det inte helt ovanligt att det väcks en irritation när relatiden inte är det vi tror den ska vara. Är vi verkligen så pass okunniga om tekniken att detta ska väcka problem? eller kan det vara så att dagens generation som är ”belöning nu”-generationen kräver att allt ska fås på en gång?
I inlednigen inför rundabordsamtalet berättades om en undersökning där det framkommit att lärare och studenter ej har insikt i varandras behov vilket skapar en motsästtnig mellan dem. Lärarna skriver gärna om föreläsningar, pbl och forskarhandledning när de gör sin fördjupning i sin pedagogiska utbildning. I undervisningen fokuserar de på problem som uppstår. Studenterna efterfrågar snarare återkopplingar, reflektioner och förtydligande. Detta är uppenbart ett problem som bör och säkert kan lösas. Jag kan med glädje säga att vi studenter som var närvarande blev mycket uppskattade för våra åsikter och förmedling av upplevelser. Detta kan jag då tolka som att det behövs mer och bättre kommunikation mellan lärare och studenter ute på högsklor och universitet. Så länge det inte finns kommer vi ej att förstå varandras behov och intressen.
En kvalitietsindikator kan vara lärarnas förmåga att studenternas läranderoll. I förhållande till detta anser jag dock att även studenterna borde ta till vara på lärarnas syn på lärandet. Eller är det att sträva bakåt?
Slutkontentan var frågan hur ska pedagogiken och lärarens roll förändras för att studenterna ska stå i fokus, för nu tycks vi inte göra det.
Titeln för nästa samtal kändes helt klart lockande och uppenbarligen var det fler som tyckte så då rummer blev i det närmaste överfullt! ”Är högskolan riktigt klok” var den fyndig titeln. Här gällde det att i grupp skapa två frågor som utgick från ett fåtal ord och meningar som stod på ett blädderblock. Dessa frågor skickades sedan vidare till nästa grupp och vi fick en annan grupps frågor. Detta skapade intressanta diskussioner både via frågaeskapandet och i försöken att svara på frågorna. Ett sätt att som säkert går attt använda sig av i undervisningen. Genom frågor kan man ju delge sitt tänkande och sin syn på något utan att tvunget ha ett svar.
Den återkommande frågan var vad klokhet är och om det går att undervisa i. Går klokhet att värdera?
Är den kunskap som dagens generation skaffar sig på annat håll lika mycket värd som den kunskap som skolor, högskolor och universitet lär ut? detta funderar jag på som blivande lärare.
Vad är mest värt när man söker ett jobb: att arbetat på Mc Donalds i ett halvår eller att läst en termin statsvetenskap? Svaret borde väl bero på vilket jobb man söker, eller…
/Åsa
Nätlärandets upplägg
var på Jan Herrringtons föräsning som skulle sändas via internet. tyvärr fungerade inte detta, men en back up fanns. de som i detta läge inte är positiva till nätlärandet fick troligen vatten på sin kran, samtidigt som det visades på att allt inte kan fungera perfekt och att det finns lösningar på allt!
Jan har gjort en stor undersöknig där hon studerat hur en närbaserad undervisning kan se ut för att ge studenterna en autentisk upplevelse i sitt lärnade. Mycket av det som visades upplever jag finns i skolan redan. Det som var intressatn var att hon förespråkade sammarbete mellan studenterna även på nätet för att en djupinlärning ska kunna ske. Att hämta sin kunskap från böcker/textbaserat ger endast en ytlig inlärning, vilket jag känner igen från den ”vanliga” högskolan. det kan vara något att tänka på även i den kontexten.
/Åsa
