Författararkiv

Fler slutord

Även jag vill skriva ett sista inlägg innan bloggandet är slut för denna gång. Ska dock inte försöka mig på att skriva en sammanfattning av hela konferensen utan riktar mer in mig på den sista dagens händelser.

Key-note-föredraget av John Storan om breddad rekrytering blev lite väl översiktligt och långt. Det senare innebar tyvärr att jag inte hann ställa den fråga som jag hade. John nämnde nämligen att de forskningstunga lärosätena (i Sverige menade han bl.a. Lund, Uppsala och KI) inte har samma ansvar för breddad rekrytering som de övriga. Samtidigt påpekade han några minuter senare att han var besviken på hur de stora universiteten i England sköter sig när det gäller denna fråga. Detta behöver inte vara någon direkt motsättning men jag tycker det hade varit intressant att höra honom utveckla det första påståendet (som känns som ett ”svära i kyrkan”-uttalande) och svara på frågan: i vilken mening tycker du att de forskningstunga universiteten har mindre ansvar?

I övrigt tycker jag att det har varit förvånandsvärt lite sessioner som har berört Bologna. Jag var på två seissioner där Bologna togs upp, dels Åsa Lindberg-Sands föredrag under onsdagen och dels när jag själv var med och presenterade KUL-projektet under fredagen. Däremot kom pandeldebatten (med Lena Adamsson (HSV), Agneta Bladh (rektor HiK), Kerstin Sahlin (prorektor UU), Manne Gerell (studentaktiv NSHU:are) och Roger Säljö (professor i pedagogik vid GU)) in på en hel del Bologna. Manne var övertygad om att Bologna-processen än så länge mest bestått av att kursplaner, utbildningsplaner och andra dokument har skrivts om för att passa mallen utan att det har inneburit några faktiska förändringar för studenterna. Man anade nästan att han ville säga att processen till stor del präglats av att man velat genomföra förändringarna utan att påverka hur det sett ut tidigare, vilket nog inte är en helt felaktig analys. Lena tog upp en undersökning av kursplaner som visade att det var stora skillnader i hur mycket som verkligen hade förändrats mellan olika institutioner, speciellt kursmålens mätbarhet var ett kriterium som många hade missat. Eftersom det är just sådana här frågor som vi i KUL-projektet ska titta på så kändes det bra att i alla fall panelen var intresserad av dem. Vi har hittills märkt att Bologna faktiskt inneburit att någonting har hänt på kursplannivå och nu gäller det att undersöka hur detta har påverkat studenternas vardag. Redan nu är det tydligt att processen i vissa fall har inneburit en markant förändring för studenterna, men i andra fall är det betydligt mer osäkert. Sen kan man alltid ställa sig frågan om den förändring som skett var den önskade och om den var till det bättre?

En sista fundering innan jag stänger webläsaren handlar om de lokaler vi använde oss av. Förstår nämligen inte vad det är för vits med att dela upp toaletter i herr och dam om det inte finns pissoarer på herrtoan. Vad vinner man på det förutom att män får förmånen att tvätta händer tillsammans med män och att kvinnor får tvätta tillsammans med kvinnor? Om det är någon som har förstått detta så tar jag gärna emot upplysningar.

Tack Gunnel, tack NSHU, jättetack Yeal och tack för mig!

/Tomas Ö

maj 12, 2008 at 9:17 f m 1 kommentar

Kemi i bilder

Ylva Dahlman pratade om hur hon tillsammans med några kemilärare har introducerat ett helt nytt moment i kemiundervisningen i Uppsala: måla det du inte förstår! Studenter på tre olika kurser på olika nivåer har fått i uppgift att måla det de inte förstått av lärarens genomgång om ett moment som traditionellt brukar anses väldigt svårt. Genom att sedan titta på sin egna och andras bilder tillsammans med läraren har de kunnat diskutera kring sina kunskaper och luckorna i dem på ett konstruktivt sätt. Resultatet är att studenterna tvingas att reflektera över sitt lärande samtidigt som läraren lättare har kunnat idenfiera vad varje individ har fastnat på och därmed kunnat ge mer precis hjälp.

Tyvärr har en sådan här nymodighet fått ett relativt svalt mottagande av kemistudenterna som är vana vid betydligt mer klassiska undervisningsformer. Jag och större delen av de övriga åhörarna blev dock eld och lågor över detta inspirerande föredrag – bäst hittills!!!

/Tomas Ö

maj 9, 2008 at 12:59 f m Lämna en kommentar

Vad de nya studenterna vill ha

Lyssnade på Claire Englunds föredrag ”Educating the ne(x)t generation” som bl.a. tog upp frågan vad dagens studenter i åtta olika EU-länder förväntar sig när det gäller ny teknologi inom utbildningen. Detta skiljer sig lite åt mellan länderna, bl.a. lägger svenskar, tyskar och holländare mest vikt vid att det ska gå snabbt att använda sig av teknologin, tyskarna är de enda som lägger stor vikt vid att det ska vara snyggt förpackat medan samtliga länders studenter lägger allra mest vikt vid att kvaliten på t.ex. utlagt material ska vara bra och uppdateras ofta. Tekniken ska premiera socialt samspel och interaktivitet men det visuella är, som sagt, inte lika viktigt. Inte heller learning by doing är särskilt hett och det finns absolut inga krav på att ny frontteknologi ska användas, något som har överraskat många lärare. Det är överlag en rätt enkel inställning från studenterna som framträder: det ska vara smidigt och hög kvalitet, annars får det vara. Tja, vad ska man säga? Även studenter är människor…

/Tomas Ö

maj 9, 2008 at 12:40 f m Lämna en kommentar

Bedömning av pedagogisk skicklighet

Har varit på två sessioner om pedagogisk meritering och bedömning av pedagogisk skicklighet. Båda två var väldigt inspirerande för mig som är rätt oerfaren vad gäller sådana frågor. Som tidigare aktiv inom studentkåren har jag ofta diskuterat pedagogisk meritering och bedömning eftersom det har funnits och finns problem med detta, särskilt vad gäller rekrytering och belöning. Problemet är, har jag fått intrycket av, att det är väldigt svårt att utveckla något som är så luddigt. Det jag fick lära mig idag visade tyvärr med stor tydlighet att jag varit alldeles för naiv, det finns redan massor av bra idéer om kriterier, belägg och standarder som går långt mycket längre än vad jag kunde ana. I Lund arbetar man i samband med de sk. pedagogiska akademierna med dessa frågor och det verkar minsann gå riktigt bra. Även i Uppsala har man kommit en bit, bl.a. genom utformandet av instruktionerna till de sakkunniga. Känns riktigt upplyftande att det redan finns så mycket bra som det inte borde vara alltför svårt att ta till sig. I glädjen över de här upptäckterna är det dock två saker som gnager mig, för det första ångrar jag bittert att jag inte hade mer kunskap och skrek mer när jag lät tveksamma fall passera och för det andra är det faktiskt väldigt lite av allt detta bra som verkligen används så att det syns utåt. Om det beror på att man vill dölja något eller på att allt inte är lika bra som papprerna säger låter jag vara osagt…

Ämnet knyter även an till Anders Ahlbergs föredrag om hans undersökning av undervisningens status bland lektorer och professorer på den forskningstunga naturvetenskapliga fakulteten i Lund.  Resultatet är verkligen intressant, jag rekommenderar att läsa artikeln; du hittar den här (inte för att jag har hunnit göra det själv än, men ändå). Antar att ingen blir förvånad om jag avslöjar att många lärare betraktar lärandet som något som händer bara lärarna och den akademiska miljön är bra? Inte heller att många vill ha tid till egen forskning som belöning för goda pedagogiska insatser istället för mer tid till pedagogisk utveckling kan tyvärr anses vara det, inte för mig som är naturvetare i alla fall. 

/Tomas Ö

maj 9, 2008 at 12:21 f m Lämna en kommentar

Ny dag börjar med källpluralism

Har precis lyssnat på key-note-föredraget av Jan Herrington, ”Web environments and authentic learning”. Tyvärr fungerade inte tekniken riktigt så istället för att se en direktsänd Jan fick vi nöja oss med en förinspelad version. Detta tyckte jag fungerade helt ok men med den negativa effekten att publiken inte kunde ställa några fågor efteråt.

Föredraget handlade mycket om hur man konstruerar vettiga uppgifter för studenterna med hjälp av webteknik. De faktorer som hon nämnde för att en uppgift ska bli vettig bestod av autentisk kontext, att kunskap ska produceras och inte bara reproduceras, tillgång till experters tankar och tillvägagångssätt, källpluralism, samarbete studenter emellan m.m. Detta känns som väldigt allmänna faktorer som behövs för att konstruera vettiga uppgifter, oavsett om den sker IRL eller via nätet. Pat fick med web-aspekten genom att ge små tips om bra tekniska lösningar och genom nedslag i några lyckade exempel i ett väldigt föredrag som var väldigt trevligt men som alltså inte gav jättemycket nytt. Vilket antagligen är något som gör det till ett bra key-note…

Vill passa på och lyfta fram Pats källpluralismpunkt som går ut på att man ska använda sig av flera olika källor. Har hört att studentkåren på KTH (THS) en gång i tiden lyckades driva igenom en policy att lärare inte får använda kurslitteratur som de har skrivit själva, i alla fall inte som den enda källa. Detta eftersom studenterna då får likadan genomgång av kursinnehållet både från lärare och kurslitteratur, vilket förhoppningsvis inte sker om inte läraren har skrivit boken (självklart gäller inte detta ett till ett-förhållande fullt ut åt båda hållen). Tänkte avsluta med en fråga: är detta någonting som är värt att driva för oss studenter eller spelar det egentligen inte någon roll? Känns ibland som något vettigt och ibland som väldigt onödigt…

Avslutar med att tacka arrangörerna för en kul kväll igår. Tack även till de deltagare som jag fick möjlighet att diskutera pedagogik med, det finns väldigt många intressanta perspektiv att ta del av i Kalmar för tillfället.

/Tomas Ö

maj 8, 2008 at 8:54 f m Lämna en kommentar

AIL = win-win, eller kanske inte…

Dagens sista inlägg handlar om min mini-aha-upplevelse som jag fick under Lars Svenssons session om arbetsintegrerat lärande (AIL). Som student har jag många gånger helt okritiskt pläderat för att mer AIL behövs i utbildningen samtidigt som lärarna har skruvat på sig och försökt undvika frågan. Jag har alltid tagit detta som ett bevis på att det är en bra sak, men att ingen vill ”offra” sin kurs eller tid för att införa det. Samma bild har mött Lars och hans vänner när de har kartlagt forskningen om AIL, vilket är något han vänder sig mot. Han ställde t.ex. frågan hur studenternas kritiska förhållningssätt påverkas om de tidigt under sin utbildning inskolas i den framtida arbetsmarknadens synsätt? Det är helt tydligt att mer kritisk forskning behövs. Därför kommer här ett hett tips till alla lärare som tycker att deras AIL-agiterande studenter är jobbiga: sätt igång med forskning och se till att få fram bra argument som ni kan värja er med!

/Tomas Ö

maj 7, 2008 at 4:47 e m 2 kommentarer

Bra undervisning med begränsade resurser

Lyssnade på Maja Elmgren och Ann-Sofie Henriksson som pratade om ”Kvalitativt lärande med begränsade reurser”. De har utvecklat en högskolgepedagogisk kurs för lärare med målsättning att spara på den resurs som de flesta på universitetet verkar ha brist på: tid. Kursen är uppbyggd runt ett metatänkande där de flera gånger stannar upp för att reflektera kring om de verkligen lever som de lär (särskilt direkt efter att de inte har gjort det) och för att anknyta till lärarnas undervisningssituation med studenterna, vilket jag tycker är ett spännande sätt att undervisa på.

För att spara tid mer konkret så har de dels tänkt igenom kursens innehåll, koppling till mål, examination, lärarnas förutsättningar osv. för att spara tid åt lärarna och dels använder de sig av både själv- och kamratgranskning som resulterar i mindre och mer kvalitativ återkoppling från deras sida för att spara tid åt sig själva. En viktig del av detta tillvägagångssätt bygger på att lärarna i hög grad ska kunna anknyta till sin vardag och därmed ”tjäna” tid. För att dra metaperspektivet hela vägen så borde lärarna i sin tur se till att deras studenterna ska kunna anknyta innehållet i sina kurser till sin vardag. Hur detta kan gå till rent praktiskt framgick inte och jag hann tyvärr inte ställa frågan innan tiden var slut…

/Tomas Ö

maj 7, 2008 at 4:42 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Kalender

juli 2016
M T O T F L S
« Maj    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Posts by Month

Posts by Category


Följ