loading   Laddar sida...

 

 



 

 

Konferensteman

 
Digitalisering                 Delaktighet                    Demokrati


 

Akademiskt ledarskap av utbildning:
På vilket sätt kan akademiskt ledarskap understödja utveckling av utbildning? Under detta tema välkomnas bidrag som belyser och problematiserar akademiskt ledarskap i relation till lärarnas undervisning och utbildningsverksamhet. Vilken roll spelar studierektorer, programledare, prefekter m.fl. för undervisningens utveckling, och vilken roll spelar ett lärosätes profilering?

 

Bedömning, examination och betyg:
Lärare är väl medvetna om den stora roll som utformningen av bedömning och examination spelar för vad studenterna lär sig. Hur utvecklas bedömningspraktikerna i den svenska högskolan? Vilka är utmaningarna för en fortsatt utveckling av prov och bedömning? Vilken roll spelar lärandemål och betygskriterier för studenternas resultat? Till detta tema välkomnar vi bidrag som fördjupar synen på examination och bedömning och som visar goda exempel och alternativa examinationsformer.

 

Digital kompetens och E-lärande:
Inom högskolan ökar den digitala kompetensen både bland lärare och studenter, men ändå ökar den digitala klyftan mellan de som kan mest och de som inte kan lika mycket. Hur ser vi till att vi ”alla är med på tåget” när digitalisering och e-lärande är en självklar del i undervisningen. Vi ser i dagsläget exempel som digital examination, flippat klassrum, flexibelt lärande och olika digitala verktyg i vissa av våra utbildningar. Hur kan vi utnyttja de fördelar som den digitala utvecklingen ger för att möta studenternas behov och utveckla lärandet? Under detta tema välkomnar vi erfarenheter från utvecklingsprojekt, goda exempel och arbetsformer där e-lärande och digitalisering är i fokus.

 

Forskarutbildning i förändring:
Forskarhandledningen och kursverksamheten är grundstenar för en forskarutbildning av hög kvalitet. Under de sista fem åren har intaget av internationella doktorander stigit exponentiellt på alla svenska lärosäten. Vad blir konsekvenserna av den förändringen? Vad finns det för strategisk avsikt bakom denna satsning? Hur stödjs och utvecklas forskarhandledares kompetenser på bästa sätt? Hur organiseras och genomförs undervisningen? Hur speglas en öppen och inkluderande kultur i handledningen av doktorander? Under detta tema välkomnar vi bidrag som belyser olika delar och utveckling av forskarutbildningen.

 

Inkluderande akademisk kultur:
Den öppna högskolan med en inkluderande akademisk kultur där mångfald välkomnas - så beskriver de flesta universitet och högskolor sig idag. Men hur väl stämmer detta med vår vardag? Vem känner sig välkommen och på vilka villkor blir man delaktig? Under detta tema välkomnar vi såväl erfarenheter från utvecklingsprojekt och exempel på arbetsformer för inkludering av studenter och kollegor som normkritiska analyser.

 

Internationalisering:
Under detta tema utforskas förståelsen och betydelsen av den allmänna trenden inom högre utbildning med internationalisering, både på en strategisk lärosätesnivå och klassrumsnivå. Hur förstår vi innebörden och betydelsen av internationalisering på våra lärosäten och vilka är de lyckosamma ingredienserna i en internationaliseringsprocess? Hur påverkas undervisningen och lärandet? Vilka fruktbara praktiker uppstår då undervisning sker i ett globalt/glokalt klassrum? Vilken roll får språket? Vad kan vi lära oss från kollaborativa internationella partnerskap? Vilken roll har det Skandinaviska universitetet i kompetensutvecklingen av universitet världen över? Vi välkomnar bidrag som diskuterar, problematiserar och ger möjliga svar på dessa frågor.

 

Kurs- och programutveckling och studenternas delaktighet:
Planering, genomförande, uppföljning, analys och utveckling kan tyckas låta som en okomplicerad och given process att följa för kvalitetsförbättringar i utbildning, men hur genomförs detta i praktiken? Hur ser processerna för kurs- och programutvärdering ut och hur matchar dessa en reell utveckling i utbildningen? Vilka svårigheter, hinder och möjligheter finns och vem har inflytande i processer och beslut? Hur säkerställer vi en demokratisk process där också studenterna har inflytande och hur tar vi tillvara deras potential och röst? Under detta tema välkomnar vi bidrag om erfarenheter och goda förslag till kurs- och programutveckling.

 

Kvalitet i högre utbildning:
Håller högskolans kurser och program hög kvalitet? Under den senaste tiden har detta ifrågasatts i massmedia. Samtidigt har UKÄ konstaterat att merparten av alla examina som 2011-2014 fick ”bristande kvalitet” i det nationella kvalitetssäkringssystemet nu håller hög kvalitet, och nu byter Sverige återigen sitt nationella kvalitetssäkringssystem. Under det här temat välkomnar vi bidrag om kvalitet i högre utbildning - i vid mening och även ur kritiska perspektiv. Under detta tema välkomnas bidrag som visar studier av undervisningens kvalitet, utveckling av kvalitetsarbete, utvärderingar eller vilka konsekvenser det får att högre utbildning är en del av ”utvärderingssamhället”.

 

Lärandemiljöer i högre utbildning:
Studenters lärandemiljöer har blivit mer sociala, flexibla och gränsöverskridande. Hur är det med lärandemiljöer som lärares arbetsmiljöer och som plats för utvecklingen av det akademiska lärarskapet? Under detta tema välkomnar vi bidrag som belyser och problematiserar kollegiala, sociala, digitala, och fysiska lärandemiljöer för såväl studenter som för lärare.

 

Samverkan mellan högskolan och samhället:
Samverkan, tredje uppgiften, innovationscentra, entreprenörsplattformer – kärt barn har många namn. Det finns en förväntning på att det ska ske ett produktivt samarbete mellan högskolan och samhällets övriga aktörer från såväl offentlig- som privat verksamhet och numera läggs också allt större fokus på civilsamhällets aktörer. Syftet med samverkan är bland annat att gemensamt identifiera relevanta frågeställningar och hitta hållbara lösningar. En plattform för detta är bland annat ”praktiken” eller den ”verksamhetsförlagda utbildningen” – hur kan denna utvecklas utifrån akademins krav och samhällets förväntningar? Under detta tema välkomnas bidrag som diskuterar, analyserar, problematiserar och visar upp goda exempel på samverkan.

 

Utbildning för hållbar utveckling:
I Högskolelagen kan vi läsa att ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Att utbilda för hållbar utveckling handlar om vad vi undervisar, hur vi undervisar och hur vi behandlar våra studenter. Vad händer på inom detta område på våra universitet och högskolor (bortom miljöcertifieringar)? Under detta tema välkomnar vi bidrag kring erfarenheter från undervisning, utvecklingsprojekt och organisatoriska implementeringsprojekt.