Högskolans associationsform
Grundläggande i den tradition i vilken de svenska
universiteten och högskolorna arbetar är respekten för forskningens
frihet. Samma tradition gäller för friheten att välja och utforma
innehåll i utbildningen. Grundläggande är också att universitet och
högskolor ska åtnjuta självstyre, vilket skiljer dem från flertalet
andra offentliga verksamheter. SUHF:s förbundsförsamling beslutade i
mars 2002 om ett program för sin verksamhet, där en viktig punkt rör
universitets och högskolors självstyre. Genom programmet beslutade SUHF
att pröva möjligheten av att skapa en lämpligare statlig
associationsform för universitet och högskolor än den nuvarande,
eftersom den främst är anpassad för renodlade myndigheter.
Ett
första steg i förverkligandet av SUHF:s program var utarbetandet av en
antologi kring temat. Förbundet inbjöd sju skribenter att var och en
från sina utgångspunkter belysa ämnet, nämligen huruvida universitets
och högskolors självstyre ska ökas, vilka argument som i så fall är de
bärande i en diskussion om detta och hur vägen till ökat självstyre kan
tänkas se ut. Resultatet är sammanställt i en antologi. Vid ett internt
seminarium för rektorer hösten 2002 diskuterades frågor som rör
universitets och högskolors självstyre. Diskussionen baserades bl.a. på
de bidrag som publiceras i . Därutöver redovisades vid seminariet
diskussionen och utvecklingen i Norge och Finland. Temat är också i
högsta grad aktuellt i flera andra europeiska länder där diskussionen
pågår med stor intensitet.
SUHF har efter semiariet beslutat
föra diskussionen vidare för att ytterligare pröva argumenten kring vad
som idag upplevs som brister och hur en mer ändamålsenlig
associationsform kan utformas. Vilka konkreta fördelar skulle en
förändring ge och vilka är de egentliga problemen? Till diskussionen
hör grundläggande principer för högskolans uppgift i samhället, t.ex.
demokrati, personlig utveckling, men också den enskilde forskarens
liksom högskoleledningens roller vad avser självständighet. Det handlar
också om att ha sådana regleringar att lärosätena kan organiseras och
drivas på ett funktionellt och effektivt sätt.
Styrelsen har
givit Lena Marcusson, prorektor vid Uppsala universitet i uppdrag att
beskriva bakgrunden till hur de statliga svenska lärosätenas
associationsform behöver utvecklas. Hon skall vidare formulera förslag
till hur dess rättsliga ställning bör förändras. Här ingår att bedöma
olika alternativa associationsformer och översiktligt beskriva
huvudpunkter avseende styrning, ledning och organisation, och kontroll.
Slutligen ingår i uppdraget att föreslå hur SUHF bör arbeta för att
förverkliga en sådan förändring.
En lägesrapport lämnades till
SUHF:s förbundsförsamling hösten 2004 och ett seminarium med inbjudna
företrädare för nordiska lärosäten har arrangerats. Ytterligare en
lägesrapport kommer att lämnas till styrelsen vid dess sammanträde i
augusti 2005 och en slutrapportering sker till förbundsförsamlingen vid
dess möte hösten 2005.
Ytterligare information
Lena Marcusson e-mail lena.marcusson@jur.uu.se