Bakgrund
Göteborgs universitet har mot
bakgrund av ett uppmärksammat fall har vänt sig till Högskoleverket och
Vetenskapsrådet med frågan om hur forskares hantering av
integritetskänsligt forskningsmaterial bör ske, vilka möjligheter det
överhuvudtaget finns att handha sådant material osv. Högskoleverket
har besvarat att verket inte avser ta något initiativ och att detta är
en fråga för universitet och högskolor att själva hantera.
Högskoleverket och Vetenskapsrådet har i svaret till Göteborgs
universitet förklarat sig villiga att delta i sådana diskussioner.
Styrelsen för SUHF har konstaterat att det finns behov av att ta fram
tydliga riktlinjer för hanteringen av gällande rätt och hur detta kan
förmedlas till forskarsamhället. Det finns ett behov av ett
informationsunderlag som kan tjäna som stöd till respektive universitet
och högskola vid deras hantering av dessa frågor.
Uppdrag
SUHF
har uppdragit åt en arbetsgrupp att ta fram ett informationsmaterial
för hantering av integritetskänsligt material inom forskningen. Gruppen
bör ta upp såväl juridiska som etiska krav på hantering av sådant
material. Det kan t.ex. gälla vilken typ av sekretess som bör
garanteras för personer som ingår i forskningsprojekt och under vilka
förutsättningar andra personer kan komma att få ta del av
forskningsmaterial. Andra exempel är hur svenska regler för
offentlighet och sekretess kan iakttas vid internationellt samarbete.
Gruppen lämnade den 22 maj 2006 sin slutrapport till SUHF och därmed upphör gruppens uppdrag. Läs slutrapporten som finns till höger.
Gruppen består av
- Inge-Bert Täljedal, Umeå universitet (sammankallande)
- Claes-Olof Olsson, Sahlgrenska akademien, (sekreterare)
- Håkan Billig, Göteborgs universitet och medicinska ämnesrådet VR
- Gunn Johansson, Stockholms universitet
- Elisabeth Rynning, Uppsala universitet
- Hans-Heinrich Vogel, Lunds universitet
- SFS har rätt att utse en representant till gruppen